Styckerskan från Lilla Burma
Håkan Nesser får läsaren att fundera på allt från Gud och meningen med livet till vad som egentligen är ondska.
Kriminalinspektör Gunnar Barbarotti är tillbaka i femte och sista delen av Håkan Nessers serie om den kontemplative polisen. Det är en bok som genomsyras av sorg och vemod. Barbarottis älskade fru Marianne har nämligen dött och detta sätter tonen för hela berättelsen – en make som ska hantera att den viktigaste personen i hans liv inte längre finns.
Kriminalinspektören behöver något att koncentrera sig på för att därigenom kanske skänka honom tillfällig respit från sorgen. Hans chef ger honom ett gammalt olöst fall om den sedan fem år försvunne Arnold Morinder som var sambo med Ellen Bjarnebo, också känd som styckerskan från Lilla Burma. Hon har avtjänat ett långt fängelsestraff för att ha mördat och styckat en tidigare make. Har hon även något att göra med Arnold Morinders försvinnande? Det är inte hela världen om gåtan förblir olöst, men samtidigt hoppas polischefen på att Barbarotti ska göra det han gör bäst – pussla, fundera och hitta en lösning där andra oftast misslyckas.
Detta är en berättelse som får läsaren att fundera på allt från Gud och meningen med livet till vad som egentligen är ondska. En överraskande vändning mot slutet gör att man känner en viss otillfredsställelse med upplösningen. Det finns ett par frågor man gärna hade fått ett tydligare svar på. Men ändå, Barbarottis sorti är väl värd att läsas, precis som de fyra föregående romanerna om den filosofiske kriminalinspektören.
Författare: Håkan Nesser
Förlag: Bonniers
Utgivningsår: 2012
