70 fel och brister i Råstams bok
Gubb Jan Stigson redovisar här i en debattartikel 70 fel och brister som han hävdar att han funnit i Hannes Råstams bok. Det är en del punkter där han menar att det får direkta följder för olika fall, och andra där han påvisar brister i researcharbetet och faktakontrollen.
Av Gubb Jan Stigson
Längst ner på sidan 102 i sin bok ”Fallet Thomas Quick” (Ordfront) beskriver Hannes Råstam hur viktigt det är att inte kunna beslås med några fel. Så här skriver han:
Tiden efter Stures helomvändning talar vi ofta om de förödande konsekvenser det skulle få om han ljuger för mig, att minsta lögn skulle störta oss i olycka.
Bara 32 rader upp på samma sida finns påståenden som i så fall inte borde finnas. Från sidans andra rad och neråt citeras följande konversation mellan Sture Bergwall och Råstam:
– Dessutom, fortsätter Sture och ser förväntansfullt på mig. Dessutom har jag alibi för mordet på Thomas Blomgren! Ett väldigt starkt alibi!
Jag har fortfarande inte hunnit smälta det han sagt om biblioteket.
– Jag och min tvillingsyster konfirmerades pingsthelgen 1964, berättar Sture ivrigt. Konfirmation i två dagar! Hemma i Falun! I folkdräkt! Vi var med i ett folkdanslag och vi konfirmerades tillsammans allihop.
– Är du verkligen säker på det här? Är det rätt datum och rätt år?
– Jaaa, säger han med eftertryck. Och jag var hela tiden orolig för att det skulle upptäcka det här med konfirmationen. Det hade ju inte varit så svårt att ta reda på!
Är det sant?
Avslöjar Sture Bergwall här en tidigare okänd omständighet? Har Hannes Råstam och hans medhjälpare innan boken går i tryck kontrollerat sanningshalten i påståendet?
Att Bergwall konfirmerades vid tiden för mordet var utredarna väl medvetna om. I själva verket hade de konfirmationen att utgå ifrån när de skulle börja leta efter ett lämpligt mord. Redan i det första förhör som överhuvudtaget hålls med Bergwall, den 1 mars 1993, fäster han själv i tid det mord som skulle visa sig gälla Thomas Blomgren i Växjö till just sin egen konfirmation.
För att det inte ska råda någon tvekan om vad som sagts tar vi det ordagrant. På sidan 46 i förhöret får Bergwall frågan om han kan säga vilket år mordet begåtts. Han svarar:
”– Nej, i samband med min egen konfirmation, och kring där alltså, så det kan röra sig från -64 till -66 nånstans då. Det är preciseringen jag kan göra.”
Kan en erfaren journalist som Hannes Råstam ha missat det här? Om han gjort det har då även de i boken angivna faktagranskarna Jenny Küttim och Thomas Olsson, den senare med sin advokatbyrå bakom sig, och den ansvarige redaktören Mattias Göransson ha missat det?
Är det enbart ett misstag?
Frågan är viktig. Det finns nämligen en fortsättning som ger anledning att ifrågasätta om det enbart kan vara ett misstag.
På sidorna 125 till 134 går bokmakarna igenom samma förhör nära nog mening för mening. De två sista sidorna handlar enbart om Blomgren-mordet.
Inte med ett ord nämns i den genomgången att Sture ska ha sagt något om att mordet ska ha begåtts ”i samband med” hans konfirmation. Är det ens möjligt att det kan vara ett misstag?
En påläst Hannes Råstams reaktion på påståendet på sidan 102 borde alltså ha varit att påpeka för Bergwall att vad han säger inte stämmer. Att visa Bergwall att han själv i förhör redan berättat för polisen om konfirmationen. Vad hade reaktionen då blivit? Vad hade det betytt för trovärdigheten? Och vad betyder det för bokens trovärdighet?
Finns det motiv för bokmakarna att försöka dölja det här misstaget? Redan i sin prisbelönta – och av Granskningsnämnden för osaklighet kritiserade – film ”Att skapa en seriemördare” påstår Hannes Råstam att Bergwall i konfirmationen har alibi för Blomgren-mordet. Råstam hävdar i filmen att detta kunde vara skäl att lägga ner all utredning om Quick. Bergwalls försvarare, advokaten Thomas Olsson gör i tre resningsansökningar av fyra gällande att alibit dessutom ligger i lägret som föregick konfirmationen.
I sista ansökan har alibit plötsligt flyttat till att bli ”deltagande i två dagars konfirmation”. Kan Olsson ha kommit till insikt om att deltagande i lägret inte kan vara något alibi? En insikt som i så fall bör ha kommit i mitten av 2011.
Möjlighet under 25 timmar
För den som inte är insatt kan upplysas att konfirmanderna deltog i läger som avslutades fredagen före konfirmationen (Mordet inträffade kring midnatt, lördag mot söndag).
Själva konfirmationen var sedan uppdelad i två dagar. Så kallat förhör på lördagsförmiddagen och avslutning med nattvardsgång i samband med söndagens högmässa. Det här är en ritual som varit standard i Falun i årtionden.
Det finns alltså en tidslucka om cirka 25 timmar som gör det möjligt att åka till Växjö och tillbaka - om så vore.
Insikten om att inte lägret ger alibi har tvingat bokmakarna att jaga ett nytt. En konfirmationskamrat flyttar ”själva konfirmationen” till lördag eftermiddag. Det stämmer inte med mina egna kontroller men ger inte heller något alibi ens om det vore korrekt.
Finns alibi ligger det utom konfirmationen och har ännu inte presenterats. Fanns ett sådant borde Bergwall rimligen inte säga vad han i boken påstås ha sagt till Råstam. Den intervjuade kamraten, liksom Bergwalls syster, säger sig ”veta” att inte Sture varit i Växjö. Mer exakt hur får inte läsaren veta. I broder Sten-Owes bok ”Min bror Thomas Quick! (Prisma) från 1995 letar denne ända in i faderns dagböcker efter detta alibi – utan att hitta något.
Själv har Sture Bergwall i förhör 1993 gett en förklaring där han med sina föräldrars medgivande kunnat vara borta under mordnatten.
Det ovan inledande citatet följs på sidan 103 av följande tre meningar:
I hjärtat vet jag att han talar sanning. Jag vet det. Men av ren självbevarelsedrift är jag fast besluten att misstro allt han säger.
Så varför misstroddes då inte påståendet om konfirmationen som alibi?
Fler exempel
Redan i sin och broderns bok ”Thomas Quick är död” (Blue publishing) påstår Bergwall att han hämtat de sista detaljerna för att kunna bli fälld för mordet på Johan Asplund ur Göran Elwins bok ”Fallet Johan” (Norstedts, 1986). Liksom att han lånat boken av mig. Samma påstående görs också på sidan 325 i Råstam-boken.
Jag minns inte att jag lånat honom boken, men vill ändå i självkritisk nit inte utesluta att det kan ha skett. Bara själva påståendet i sig är nu en indikation på att det inte är sant. Det finns nämligen inte ett spår av Elwins bok i Johan-domen, vilket Bergwall rimligen borde ha upptäckt om han hade läst den.
Allvarligare är att inte heller bokmakarna varken tycks ha läst den eller försökt kontrollera om vad Bergwall påstår är sant.
Grund för en fällande dom
När det gäller Johan-fallet går det nämligen att exakt fastslå vad som avgjorde åtalsfrågan och när det hände. Vid ett förhör på Säters sjukhus den 18 oktober 2000 klargör åklagaren Christer van der Kwast för Sture Bergwall att vad som dittills framkommit INTE räcker för åtal.
Fyra dagar senare, 22 oktober, skickar Bergwall ett fax till försvararen Sten-Åke Larsson. Han räknar där upp ett antal omständigheter på platsen morgonen när pojken försvann. Bland dem några av de punkter Göran Lambertz i den nu pågående debatten redovisat. Som en grannpojkes speciella tröja, ett karaktäristiskt motorljud vid en fönsterlös vägg vid skolan och ett möte mellan två kvinnor där en av dem ropade den andras namn. Sedan de här uppgifterna kontrollerats väckte van der Kwast åtal. De här detaljerna bidrog direkt till den fällande domen.
Kände till underkläderna
Nu påstår bokmakarna att Bergwall ur Elwins bok hämtat uppgifter om pojkens kläder. För det första har klädseln varit allmänt känd sedan dagen pojken försvann. Vidare lämnar Bergwall redan i det ovan nämnda första förhöret 1 mars 1993 den korrekta uppgiften att Johan haft en blå täckjacka. Just den uppgiften finns dessutom i Råstams bok, närmare bestämt på sidan 127 i den så detaljerade genomgången av det första förhöret. Bergwall lämnar dessutom fram till 1998 i olika förhör flera korrekta uppgifter om klädseln som jag inte lyckats hitta i Elwins bok. Exempelvis om underkläder.
Texten på sidan 103 fortsätter med följande konstaterande:
Jag inser att jag kommer att bli tvungen att granska – och förkasta – vartenda bevis. Om så bara ett av dem inte går att förklara med annat än att Sture är skyldig kommer hela hans berättelse att falla samman som ett korthus.
Då har han och hela hans research- och faktagranskningsteam redan på samma uppslag misslyckats med att granska Bergwalls påståenden ens så pass att de kunnat avslöja hans motsägelser om konfirmationen. Det finns inga tecken på ifrågasättandet heller av uppgifterna om Elwins bok och dess påstådda betydelse för domen. Och det här är bara några av ett otal liknade brister i boken.
I bilagda dokument redovisar jag 70 fel och brister att fundera över.
Para§rafs redaktionsledning vill understryka att Hannes Råstam före sin död lämnade över ett råmaterial för boken till Mattias Göransson. Råstam har alltså inte som författare normalt har, haft möjlighet att slutgiltigt gå igenom faktagranskningen och redigeringen av boken.
Såväl advokat Thomas Olsson som Mattias Göransson har sedan några veckor tillbaka en stående inbjudan att på ett i princip obegränsat utrymme, i form av en debattartikel, framför sina synpunkter här på Para§raf.
Dick Sundevall
Chefredaktör











Kommentar från Fredrik
Var förhöret på Säter år 2000 en sk "slutdelgivning"? Den misstänkte ska aldrig informeras om bevisläget i FUn innan en sådan har skett och då brukar det ske genom ett sk "beslut" i åtals frågan alternativt en nedläggning av FUn.
Anmärkningsvärt att Lambertz och GJS gärna berättar om hur Kwast bröt mot RB 23:18.
Kommentar från Tim
Finns det exempel på i kriminalhistorien om någon som mördat många personer vid många tillfällen utan att lämna ifrån sig ett enda fingeravtryck, DNA-spår vittnesuppgift om att ha varit på platsen? Finns det exempel på någon som haft en önskan om att erkänna många (20+) mord utan att kunna uppvisa ett enda konkret bevis på detta i form av ett lik, del från ett lik, sak från offret eller liknande?
Svar från Dick Sundevall
Du har en poäng där men i en del av fallen har man ju faktiskt haft lik.
Kommentar från Alexander
Vilka tokerier. Tror GJS att han räddar sin heder med sådana här dumheter?
Quick ska alltså som 15-åring ha tagit sig 106 mil, en resa som med bil på den tiden skulle ta nästan 20 timmar. Bara så långt en ganska enastående prestation. Dessutom ska han på de resterande 5 timmarna ha hittat ett lämpligt offer och genomfört ett långdraget lustmord. Det här ska han ha gjort utan att saknas av vare sig sina föräldrar eller sina konfirmationskamrater och utan att någon märkt på honom att han vid slutet av konfirmationen ska ha varit vaken i åtminstone 60 timmar?
Dessutom är ju påpekandet av förhörsuppgifterna helt tokigt. Quick anger på TVÅ ÅR när och ingen reagerar på att det enda ouppklarade mord man hittar som kan stämma räkar infalla exakt på konfirmationen. Det är ju precis som Råstam skriver.
Svar från Dick Sundevall
Alexander, det var en punkt. Nu har du bara 69 kvar...
Kommentar från Alexander
Dick Sundevall
Men Quick har aldrig kunnat visa upp några lik, någon del från något lik, någon sak från offret, någon brottsplats eller liknande.
Svar från Dick Sundevall
Det vanliga vid mord är att allmänheten/polisen hittar ett lik. Därefter hittar man mördaren – ibland. Men när det gäller de fall där man inte hittat vare sig lik eller kroppsdelar har du naturligtvis rätt.
Kommentar från OldWolf
Nu är det ju inte Råstams bok som används i resningsansökningarna och åklagarnas utlåtanden, utan domarna och förundersökningarna. Därför är Gubb-Jans inlägg bara en vendetta.
Svar från Dick Sundevall
Utan Råstams tv-program och bokmakarnas bok hade det knappast blivit några resningar, så nog har det en viss betydelse om sakuppgifterna i boken stämmer eller inte.
Kommentar från Fredrik2
Dick har man i nåt av dessa lik kunnat bundit Quick rent tekniskt? Quicks DNA på kropp eller kläder eller nåt annat starkt bevis?
Svar från Dick Sundevall
Nej, inga tekniska bevis. Vilket naturligtvis är anmärkningsvärt. Men ofta döms människor utan tekniska bevis, vilket inte nödvändigtvis innebär att de är oskyldiga.
Kommentar från OldWolf
Dick: Varför agerar du Försvarsadvokat för Lambertz, Gubb-Jan och kompani? Dom kan väl svara för sig själva.
Efter att läst igenom de 70 punkterna kan jag konstatera att det mesta är trams. En del av upprepningar av Lambertz punkter, som kunnat avvisas.
Trots det är det naturligtvis rätt att publicera dem, så var och en kan bilda sig en uppfattning.
Utan att Bergwall tog tillbaka sina erkännanden, hade det aldrig blivit någon resning. Det kan vi tacka Råstam för.
Kommentar från Fredrik2
Utan att ha några juridiska högskolepoäng så tycker jag det är ganska öppenbart att han bara hittat på alltihop. Han har erkänt 33 mord det finns inga fingeravtryck inga DNA inte ett ända vittne i nåt fall som sett Quick.Han har alltså mer eller mindre varit handelsresande i mord och inte lämnat nånt efter sig och varit helt osynlig. Väldigt underligt.
Kommentar från kommentar från Pär
Jag undrar över dessa 70 fel och brister som Gubb-Jan listar upp. Hur många och vilka av dessa är enligt honom "fel" och vilka är "bara" brister?
Kommentar från Haimat
Jag gick snabbt igenom de första tio punkterna på Gubb-Jans lista. Det finns ingen substans i dem. Kommentarer till punkterna 1 till 10:
1. Inget fel i Råstams bok. Johanmannen dömdes mycket riktigt att ha rövat bort Johan, bl.a. baserat på hot, svartsjuka och att trovärdiga vittnen sett hans bil parkerad nära där Johan rövades bort. Mannen friades mycket riktigt i hovrätten.
2. Gubb-Jan förkastar en mening i boken med förklaringen "grundlöst påstående". Betydelselöst.
3. Inget fel i boken. Gubb-Jan säger inte ens emot Råstam.
4. Inget fel i boken. Gubb-Jans skriver om det "starkaste beviset" i alla Quick fall enligt honom själv. Bevisvärdet är pulveriserat i resningsansökan.
5 Återigen inget fel i boken. Gubb-Jan spekulerar själv över bevisvärdet av Levis behåring och blodet innanför tröjan. Bevisvärdet är pulveriserat i resningsansökan.
6 Gubb-Jan hittar återigen inget fel i boken utan debatterar Dan Larssons bok och hävdar att Dan Larssons bok har bristande tillförlitlighet
7 Återigen så är det inget fel i boken. Gubb-Jan berättar vidare om ämnet.
8 Återigen så är det inget fel i boken. Gubb-Jan berättar vidare om ämnet.
9 Återigen så är det inget fel i boken. Gubb-Jan berättar vidare om ämnet.
10 Detta är en detalj som inte har någonting med skuld eller fallet Quick att göra. Gubb-Jan säger att han har haft löpande kontakt med SB, då jag inte har boken här så kan jag inte se sammanhanget. Oviktigt.
Punkterna är bara trams och tillför ingenting. Därför gick jag bara igenom de första tio punkterna och förutsatte att följande 60 punkter följer samma mönster. Lag Lambertz har stora problem om detta är det bästa de kan komma fram med.
Kommentar från RolandW
Många kommentar-fronter, svårt att hålla reda på alla :-) Se kl. 13.30 idag 28/9 på K-kanalen samtal på Bokmässan mellan M Zaremba och M Göransson, och läs MZs artikel i DN Kultur idag.
Kommentar från Nick
Stigson, och Stigsons vänner, hade gjort sig själva en tjänst om de redigerat de 70 synpunkterna. Nu blir det en bisarr hagelsvärm av redan känt tyckande som inte i någon punkt bär kritisk tyngd. Hade någon enstaka anmärkning varit stark så hade självfallet Stigson fokuserat den invändningen istället för att nu som en dålig reklamman dölja bristen på innehåll med en stolt rubrik.
Lambertz mer väsentliga lista är enligt mig i stort motbevisad, och då hade det väl varit konstruktivt att acceptera det och ta upp en relevant diskussion kring rättsäkerhet isället för detta kverulerande!
Sveriges domstolar ska pröva skäligen misstänkta gärningsmäns eventuela skuld, och den efterföljande debatten bör behandla rättsprocessen och inte ompröva domslut.
Jag anser att Råstam kritiserade rättsprocessen och fann den så bristfällig att han fann sig plädera för Quicks rätt till resning och det är i stort bra journalistik.
Att kritisera resningarna men endast finna de bristfälliga genom att privatspana kring Quicks skuld blir lynchjustis och dålig sensationsjournalistik.
Kommentar från ulla s
Punkt 9 kan nog avfärdas den med :-) ett något lågt bevisvärde.
Kommentar från Tim
"Men ofta döms människor utan tekniska bevis, vilket inte nödvändigtvis innebär att de är oskyldiga."
Hur ofta döms någon för 8 mord utan tekniska bevis.
Kommentar från Fredrik2
Dom var ju ganska långt ifrån varandra dessa herrar Gubb-Jan och Hannes.
Intressant debatt:
http://bambuser.com/v/638935
Kommentar från ErikKH
Dick Sundevalls kommentar ovan till OldWolf är försåtlig. Visst är Råstams TV-program och bok viktiga för att resningarna skulle bli av. Men vilken av resningarna bygger i någon detalj på uppgifter från Rådstam? Var vänlig ange det. Eller erkänn att din kommentar var ovidkommande.
Kommentar från Claes
Konfirmanden utan körkort och bill som tog sig sammanlagt 106 mil från Falun till Växjö mellan konfirmationen och högmässan är tydligen paradnumret i Gubb-Jans artikel? Om jag sedan går vidare till "faktafelen" lite snabbt.
1) Ett hårklyveri - inget faktafel.
2) Råstams bok stämmer med beskrivningen av de kritiska poliserna som kopplades bort från utredningen (se artikel här i Magasinet Paragraf)
3) Boken återger korrekta fakta. Däremot redovisar Gubb-Jan att Råstam och tingsrätten kommer till olika slutsatser av samma fakta. Det är inte ett faktafel.
4) Tröjan och smekningarna har avhandlats i resningsärendena och de ger Råstam rätt. Påstår Gubb-Jan att hovrätterna har fel?
5) Smekingarna av offrets kropp och behåringen är avhandlat i hovätterna när de behandlat resningsnansökan. Det är Råstams version anses korrekt. Återigen, var är "faktafelet"?
Sådär verkar det hålla på. Gubb-Jans förhoppning verkar vara att repetera och mässa samma saker som har avhandlats redan tidigare i hopp att någon ska tröttna.
Taktiken är sedan att åter andra ska haka på och säga saker som "att vi kan inte veta säkert" och allmänt försöka så tvivel. Patetiskt. Plågsamt.
Kommentar från Ulf Westerlund
Nu tänkte jag att, äntligen skulle seriemördarlaget visa vad det är som så säkert pekar på TQ som en möjlig mördare. Redan i den inledande texten här ovan börjar jag tappa tråden? Det som GJS pekar på som fel och sedan bygger sitt resonemang kring håller ju inte, inget spår av att det som står i Råstams bok är fel, vilket också kommenteras av Alexander ovan. När jag med nyfikenhet även börjar läsa de bilagda "70-fel" dokumentet så orkar jag endast läsa fem punkter med felutpekanden, vilket gör mig väldigt missmodig. Vad är det för fel på dessa seriemördarivrarna? Inga av de fem första punkterna klarar GJS påvisa som felaktigheter i Råstams bok, tror GJS verkligen själv att vi ska gå på det, tror han att vi är varelser som inte har förmågan att analysera, läsa och förstå? Det här blir ju bara ytterliggare ett belägg från att "laget" är helt bortkopplade från verkligheten och att de bara sjunker djupare ner i föraktets och skammens källare. Jag till och med skäms över att jag bemöter denna verkligen sjuka artikel.
Kommentar från ErikKH
Det är aningen svårt att hänga med i GJS:s resonemang som knappast hänger ihop särskilt logiskt. Därför är det inte så helt enkelt att försöka reda ut samtliga hans 70 punkter. Låt mig peka på ett av hans exempel och som han själv lyfter fram som fundamentalt.
GJS säger att uppgiften om konfirmationen i första förhöret mars 1993 är av avgörande betydelse för fallets utveckling. Men han visar inte var det framgår att utredarna verkligen utgick från tidpunkten för konfirmationen. Står detta att läsa i FUn? SB hade tidsangivit mordet så att det skulle skett ”i samband med” konfirmationen. Men var i SB:s ”bekännelse” framgår det att mordet skulle ha skett under konfirmationshelgen? Hur tolkade utredarna uttrycket ”i samband med”? Liksom den föga exakta preciseringen ”från -64 till -66 nånstans då”.
Hur kan GJS utifrån dessa uppgifter påstå att Råstam slarvat i sin kontroll av uppgifterna? Vad är det Råstam missat? Och vari ligger det märkliga i att SB ett antal år efter förhöret 1993 ev glömt att han då omnämnt konfirmationen?
Här de formuleringar GJS lämnar i sitt inlägg här ovan:
Att Bergwall konfirmerades vid tiden för mordet var utredarna väl medvetna om. I själva verket hade de konfirmationen att utgå ifrån när de skulle börja leta efter ett lämpligt mord. Redan i det första förhör som överhuvudtaget hålls med Bergwall, den 1 mars 1993, fäster han själv i tid det mord som skulle visa sig gälla Thomas Blomgren i Växjö till just sin egen konfirmation.
För att det inte ska råda någon tvekan om vad som sagts tar vi det ordagrant. På sidan 46 i förhöret får Bergwall frågan om han kan säga vilket år mordet begåtts. Han svarar:
”– Nej, i samband med min egen konfirmation, och kring där alltså, så det kan röra sig från -64 till -66 nånstans då. Det är preciseringen jag kan göra.”
Det verkar onekligen som att GJS gör sig skyldig till en ganska vinklad och tillrättalagd tolkning av Bergwallcitatet. Eller?
Kommentar från Bemp
Precis. Gubb Jan gör sig själv en otjänst genom att ordagrant citera Quick, så att vi alla kan konstatera att han i inledande förhör nämner konfirmationen för att knyta händelsen kring ett ungefärligt årtal snarare än en exakt tidpunkt.
Men allt detta är ju ett meningslöst hårklyveri. Vad har det för betydelse om Quick inte har ett vattentätt alibi till ett mord han påstod sig ha begått 30 år tidigare?! Det finns ju ingenting som binder honom till det här mordet över huvud taget! Alibi-frågan är fullständigt kuriös. Med Gubb Jans argumentation skulle alla i landet över 60 kunna utredas.
Gubb Jan resonerar lika försåtligt som Lambertz och hoppas att en och annan oinitierad betraktare ska snudda vid texten, imponeras av den sakliga framställningen och få för sig att det här är nån sorts påbyggnad på en grund av självskrivna omständigheter mot Quick. Men, nej. Det här är ju allt. Hur tragiskt det än verkar så är det här allt Stigson har att luta sig mot.
Kommentar från Erik E
Jag blir alldeles trött när jag läser det här. Jag har hunnit halvvägs och vet inte om jag orkar läsa mer. Inte ETT enda fel verkar Stigsson ha hittat, utan det handlar om sådana meningslösa smådetaljer att t.o.m Gubb Jan borde begripa att det här bara gör saken värre för honom själv.
Råstam har alltså skrivit "Sture journaler sträcker sig från 1970 och framåt", och Gubb Jan kan nu avslöja att han har hittat en notering från 1969 om tidigare vårdinsatser. Förändrar det faktumet att Stures journaler sträckte sig från 1970 och framåt? Eh, nej...
Ingen av de andra punkterna är mycket starkare. Gud så tröttsamt.
Kommentar från OldWolf
Trampade runt lite i och hittade bl a detta:
18) sid 89 om videoinspelningen:
Jag var förhäxad av det jag sett på filmerna: En delegation svenska statstjänstemän som
lät sig ledas runt av en neddrogad psykpatient som uppenbart inte visste var han befann
sig.
Fakta: TQ ledde utredarna in på vägarna till området. Han beskrev bommar i båda
ändarna, den vid hans infart i området öppen vid tillfället. Kontroll visade att den var
öppen Therese-kvällen. Han har vidare beskrivit en ombyggd vägkorsning och gjort skiss
av vad som kallats ”kal sten”. På platser där han sagt sig ha hanterat mänsklig kvarleva
har specialtränade ”likhundar” markerat. Med mera.
Sanningen är som alla vet, utom medlemmarna i "Cirkus Quick" att bommarna är ointressanta eftersom man inte hittade det minsta spår efter Therese. Området undersöktes av "riktiga" kriminalsökhundar, som inte gjorde en enda markering. Privathunden Sampo, som aldrig hittat ett lik, kallades därför in och gjorde ett antal markeringar. Fanns det något där? Nej!
Kommentar från Terje
Punkten om inristningen kan också avföras från Gubb-Jans lista. SB vidhöll hela tiden att trädet skulle finnas vid tjärnen. Ur resningsansökan:
"För det fjärde har Sture Bergwall själv aldrig påstått att björken kunde återfinnas vid Skumpen. Enligt en promemoria från den 6 juni 1997 beslutades i samråd med Sven-Åke Christiansson att Sture Bergwall skulle informeras om att ”vi har inte hittat ett sådant träd vid tjärnen eller i dess omgivning, men vi har hittat ett träd som kan motsvara din beskrivning på annan plats i skogsområdet som finns i anslutning till det vägsystem du beskrivit”. Informationen skall ha lämnats till Sture Bergwall den 2 juni 1997. Vid vallningen den 11 juni 1997 är det sedan förhörsledaren Seppo Penttinen som rent faktiskt visar Sture Bergwall var trädet återfunnits. Sture Bergwall har aldrig själv nämnt eller pekat ut den aktuella platsen."
Kommentar från ulla s
Punkt 16: "Av de 27 är 3 spårlöst borta." Nämen snälla nån, ska Quick/Bergwall lastas för alla som är spålöst borta? Nej det är tragiskt att se en journalist som helt tappat objektiviteten... Men det är han ju inte helt ensam om, GJS är i "fint" sällskap.
Kommentar från Claes
Hursomhaver, bra att Magasinet Paragraf publicerar det här!
Kommentar från Terje
Ytterligare en sak: Stigson verkar fortfarande vilja hålla SB som misstänkt för mordet på Helén Nilsson (punkt 45), trots att Ulf Olsson dömdes för mordet med hjälp av DNA-bevisning.
Kommentar från ulla s
Gubb Jan skriver här ovan: "Som en grannpojkes speciella tröja, ett karaktäristiskt motorljud vid en fönsterlös vägg vid skolan och ett möte mellan två kvinnor där en av dem ropade den andras namn. Sedan de här uppgifterna kontrollerats väckte van der Kwast åtal. De här detaljerna bidrog direkt till den fällande domen."
Utan att veta om de uppräknade detaljerna stämmer, pekar de möjligen på att Quick kan ha befunnit sig på platsen. Men utan hans enträgna längtan att bli fälld är dessa "detaljer" nget som binder honom vid mord på en pojke, vars kropp aldrig hittats.
Men det är som Claes skriver, bra att Gubb Jans lista publiceras så att alla kan dra egna slutsatser om bevisens värde.
Kommentar från Daniel
Precis, bra att det publiceras. Det har ju hävdats att GJS har belagts med munkavle. Nu när man ser vad han har att komma med så inser man att det är rena kvalitetsskäl som gör att han sällan kommer till tals. Sånt här svammel skulle aldrig t ex DN kunna ta in i tidningen. Det håller ju inte ihop, helt enkelt.
Kommentar från Göran
Är det fler än jag som har svårt att följa och förstå logiken i Gubb Jans argumentation?
Men Gubb Jan hjälper ju oss med att plockat ut hans viktigaste argument;
Olsson har ljugit när han påstod att en tröja var vänd på avigan.
Det är alltså på den nivån GJS argumentation ligger varför man kan utgå att de andra 69 punkterna inte kan vara mycket mer att komma med.
Kommentar från Erik E
"Utan att veta om de uppräknade detaljerna stämmer, pekar de möjligen på att Quick kan ha befunnit sig på platsen."
Allt tas upp i åklagarens beslut att lägga ner åtalet. Där konstateras det att Quick mycket riktigt varit på platsen. Han hade nämligen för-vallats ordentligt av sina skötare på Säter så han var väl bekant med omgivningen.
Och tröjan han beskrev var inte den som pojken hade haft på sig dagen Johan försvann. Den hade dock vissa likheter med en annan tröja som grabben ägde, och i Kwast-Penttinen-Stigsson-världen är det kristallklara bevis för mord.
Kommentar från Gubbjon
Det är lätt att skratta åt Gubb-Jans lista, men taktiken är inte verkningslös. Att gång på gång kampanja som de inblandade, outtröttligt som en schlager i kevlar, ger till slut fäste hos en vagt intresserad allmänhet. Detta övergrepp gjuts nu i cement med berått mod. För all framtid kommer den kollektiva sanningen vara att Bergwall kanske mördade lite trots allt, det kunde nog bara inte bevisas.
Kommentar från AndersA
Det är väl ingen tvekan att GJS "äger" fallet Quick. Men likt timglasets "pulvriserade" sand rinner både tiden och de allt svagare argumenten i skuldfrågan ut. Det nämns att han skrivit 300 artiklar och var först att publicera gärningsmannen identitet. Och på den vägen verkar det vara. Intressant att veta när han lierade sig med åklagaren och om det överhuvudtaget finns någon enda punkt av självkritik av den journalistiska gärningen?
Kommentar från Liza
Egentligen förstår jag inte varför Gubb Jan&co lägger så otroligt mycket tid på att hitta fel i boken. Han har nu skrivit spaltmeter efter spaltmeter där han räknar upp ev fel, men det har väl ingenting med överklagandet att göra. Jag utgår från att beslut tas efter att ha gått igenom FUP. Så jag tycker nog att han fokuserar på fel källa.
Givetvis förstår jag betydelsen boken har haft i att belysa problemen med hela förundersökningen men dom felen har ju ingenting med boken att göra.
Vill han ha upprättelse så sök felen där dom finns, nämligen hos polisen, åklagaren advokaten och gänget på Säter.
Svar från Dick Sundevall
Ligger mycket i det Liza. Men samtidigt tycks många ha sett boken som den stora SANNINGEN, som avslutar all diskussion. Så är det tydligen inte. Och utan tv-programmen och boken är det inte säkert att det blivit några resningar, oavsett hur bra jobb Thomas Olsson har gjort.
Men om de fel man hittat i boken beror på Hannes Råstam eller på de som tog hand om hans råmaterial, ska vara osagt.
Kommentar från Ben
I vissa dokument är det mer intressant att koncentrera sig på det som inte finns med. Gubb Jan Stigsons ”70 brister och fel att fundera över” är ett sådant dokument.
Låt mig ge ett exempel:
Gubb Jan Stigson (GJS) tar i punkterna 19 och 25 upp de 25 timmar som saknas i Sture Bergwalls (SB) alibi vid sin konfirmation 1964, och som skall visa att SB kan vara Thomas Blomgrens (TB) mördare. (Dessutom handlar punkt 24 om mordet på TB.)
Detta måste innebära att allt annat som Hannes Rådström skriver i boken om fallet TB accepterar GJB som sanningar. Såsom:
- att vittnen lade märke till en man som stod i en skugsdunge.
- att ett kronvittne hade sett TB lämna parken halv tolv tillsammans med en man i fyrtioårsåldern. De hade gått mot skogsdungen där samme man tidigare hade observerats.
- att det var en omöjlighet att SB hade kunnat lämna parken tillsammans TB, som SB påstod.
- att ”mannen i skogsdungen” satt häktad men släpptes.
- att en f.d. polisman säger att SB är oskyldig eftersom han vet vilken den verklige mördaren är
- att polisen i Växsjö anser alltjämt att fallet är ”polisiärt löst”
Gubb Jan Stigson gör alltså en logisk kullerbytta, när han anser att SB kan vara mördaren samtidigt som han accepterar att fallet är ”polisiärt löst”. Det gör honom inte trovärdig.
Men om jag ändå bortser från de logiska kullerbyttorna, och översätter resonemanget i exemplet på hela boken, så har GJS hittat 70 fel och brister, men också accepterat många tusen påståenden som sanningar. Det tror jag är den viktigaste slutsatsen i ”70 brister och fel att fundera över”, som vi kan dra.
Kommentar från Anders Ahlmark
Hallå Gubb Jan Stigson, vad är det som inte stämmer? Att Sture Bergwall upptäckte att det var klantigt av honom att ta på sig ett mord som han egentligen hade ett stark alibi för? Med alibi räknar han då säkert inte bara ett krympande tidsfönster utan också att han saknar trovärdig chaufför och bil för 100-milafärden. Att syskon och vänner skulle avslöja att han inte avvek efter konfirmationen, dopet och dopfesten på lördagseftermiddagen.
Idag vet vi att förhör har hållits med centrala personer men att protokoll gömts undan. Idag vet vi att polisen och Christer van der Kvast visste att SB hade ett alibi och alltså fantiserat. Alla verkar i alla fall vara överens om att Blomgrenfallet skulle bli avgörande för fortsättningen. Det var "teststationen" som skulle ge "bäringen åt det fall som låg på bordet", Johanfallet i Sundsvall, menar CvdK i dokumentären (Q1).
Hannes Rådstam häpnar över Sture Bergwalls berättelse om alibi, och frågar i boken om det verkligen är sant, om det är rätt datum och rätt år, uppenbarligen ovetande om den exakta tidsfaktorn.
Åklagaren CvdK häpnar uppenbarligen inte över all den information han fått. Frågan är om han över huvud taget konfronterar SB med uppgifterna eller om det skulle bli besvärligt? Han fortsätter alltså att driva Johanfallet trots fel testresultat, fel " bäring" och pekar ut SB som 14-årig mördare. Gubb Jan som numer delar dokumenterad insiderinformation med åklagaren berättar också ovan att grannpojkens tröja, ett motorljud och ett möte mellan två kvinnor där den ena ropar den andres namn, blev de avgörande bevisen i den fällande domen i Johanfallet. Hur var det möjligt?
Jag har tidigare skrivit att Gubb Jan "äger" fallet, men undrar hur det har kunnat bli så fel? Vad skulle hända om han bytte sida och betraktade sina trehundra artiklar med samma energiska och kritiska blick. Vad hade han dragit för slutsatser om han läste sin egen inledning ovan och upptäckte följande citat: "Att Bergwall konfirmerades vid tiden för mordet var utredarna väl medvetna om. I själva verket hade de konfirmationen att utgå ifrån när de skulle börja leta efter ett lämpligt mord". Aha "lämpligt mord",vadå... lämpligt att rigga?
Lambertz backar. Han hade redan i Ekots lördagsintervju glömt vad han skrev på DN-debatt för mindre än två månader sedan. "Utomordentligt övertygande bevis" är numera "starka bevis " i vissa fall " mycket starka bevis". Skillnaden är inte hårfin. I samma program avslöjar han att han nu har "30 starka bevis". Tills vidare?
Kommentar från Maria
Du skriver i något sammanhang att detta att Tomas Qiuck skulle ha angett att Therese Johanesen hade stora framtänder visst skulle kunna stämma eftersom fotot på henne som Råstam mfl tagit del av var taget ett bra tag innan hon försvann och att framtänderna därför kan ha växt ut sedan dess. Hannes Råstam redovisar ju dock i sin bok att han ringt Thereses mamma och frågat om detta och mamman svarade då att framtänderna inte ens börjat växa ut. Ifall du har läst boken så vet du ju att denna uppgift redan är kontrollerad såvida du inte menar att mamman ljuger när hon säger att framtänderna inte ens börjat växa ut eller liknande - i så fall får du ju lägga fram belägg för detta.
Och angående böjveckeksemet så skriver du att Sture Bergwall vid ett tillfälle påstod att Therese hade ett ärr på ovansidan av armen - ganska tidigt i förhören. Du skriver att en släkting till dig har samma typ av eksem som Therese hade och att dessa eksem också kan förekomma på ovansidan av armen och inte bara i armvecken vilket då skulle innebära att Thomas Quick visst då kan ha gett en korrekt beskrivning gällande var de här eksemen fanns på Therese redan från början. Dock så beskrev ju Berqwall inte ärret som eksemliknande överhuvudtaget till att börja med. Och för det andra så berättade ju Thereses mamma att Therese eksam satt just i armvecken och då är det ju irrelevant ifall den här typen av eksem också kan finnas på andra ställen på armarna hos barn rent allmänt. I Theres fall satt eksemen i armvecken och hennes mamma var inte ens säker på att det här eksemet överhuvudtaget syntes vid den tidpunkt då Therese försvann.
Det finns fler liknande exempel ser jag bara vid en snabb genomläsning men om vi skulle börja med att titta på endast de här två så är det alltså i det första fallet så att uppgiften om framtänderna redan är kontrollerad och Theres mamma har uppgett att Therse inte hade framtänder då hon försvann. Och i det andra fallet så ger du allmänna exempel angående var böjveckseksem skulle kunna sitta på en kropp som inte går att koppla till Therese, eftersom hennes eksem ju satt i armvecken och då spelar det ju ingen roll huruvida den här typen av eksem på andra individer kan sitta någon annanstans.
Ifall du har belägg som visar på brister i det Råstam lagt fram i sin bok så skulle det vara intressant att läsa om dessa, känslan efter att bara ha snabbläst din kritik nu blir att du lägger fram många uppgifter som redan är motbevisade och då blir ju det övriga som jag inte kunnat kontrollera sanningshalten i tyvärr inte särskilt trovärdigt..