Lyssna på Lambertz
Göran Lambertz är definitivt inte en av dessa höga jurister som i alla lägen går in för att försvara poliser och åklagare.
Tvärtom så har han om någon kritiserat olika delar inom rättsväsendet. Poliser, för att de ibland ljuger i rättegångar för att skydda kollegor. Åklagare och domare för hur de värderar bevis och så vidare. Han tog som justitiekansler fram rapporten Felaktigt dömda, och han var aktiv i olika frågor med en inriktning som definitivt inte uppskattades av poliser, åklagare och domare.
Han har som en av Högsta domstolens domare hävdat att det är för svårt att få resning. Och han har sedan många år ett förslag liggande på Justitiedepartementet om ett annat resningsinstitut än Högsta domstolen.
Läs och lyssna
Just därför har han som få andra en grundläggande trovärdighet när han nu ifrågasätter att Thomas Quick frikänns från mord efter mord. Jag påstår inte att Lambertz har rätt. Men jag påstår att han inte över en natt har blivit en som försvarar poliser och åklagares agerande i största allmänhet – om det inte finns en grund för det. Och jag påstår att han som få har en integritet och ett personligt rättspatos som innebär att det finns all anledning att lyssna på vad han har att säga.
Tänk om Lambertz har rätt
Tänk – om det är Göran Lambertz, Gubb Jan Stigson och inblandade poliser, åklagare och läkare som har rätt.
Tänk i varje fall någon sekund den tanken i förhållande till vad som nu pågår i form av såväl seriös som mindre seriös mediestorm – med tillhörande skränande pöbelhopar, som bara tycks ha en sak gemensamt: De har varken läst domar, förundersökningar, spaningsmaterial eller resningsansökningar och utslagen av dessa. Det har inte jag heller. Jag har bara läst domarna. Och därför uttrycker jag inget klart ställningstagande, men jag lutar åt att Quick har dömts felaktigt för de åtta morden.
Nedläggningsenheten
Lika stort förtroende som jag har för Lambertz, lika lite förtroende har jag för överåklagare Björn Ericson som nu leder arbetet med att utreda de olika Quick-fallen. Har följt honom genom åren och han är den raka motsatsen till Lambertz, då han tycks sakna varje uns av integritet och rättspatos, utan istället är en person som gör vad som förväntas av honom att göra. Vad som för tillfället är mest lämpligt.
När han var högste chef för polisens interna utredningsenhet, Riksenheten för polismål, kallad "nedläggningsenheten", la han ner 98 procent av alla anmälningar mot polismän som kom in från allmänheten. Man har alltså tillsatt en specialist på nedläggningar för att gå igenom Quick-fallen. Så varför bli förvånad över att de resningar som går igenom vad gäller Quick inte resulterar i nya rättegångar – vilket annars är det vanliga när någon får resning.
Stanna upp och tänk
Stanna gärna upp och tänk tanken: Kan Lambertz ha rätt? Och kan journalisten Gubb Jan Stigson som arbetat med de här fallen i över 20 år ha rätt? De kanske inte har det. Men det kan finnas anledning att inte bara haka på det som för tillfället gäller, utan även lyssna på den andra sidan.
Igår var Thomas Quick den hemska seriemördaren, idag är han den stackaren Sture Bergwall som blivit drogad och lurad att erkänna ett 30-tal mord och dömas för åtta. Nu framställs han alltså som ett offer.
Men va fan, han har våldtagit småpojkar, varav han ströp en av dem till medvetslöshet. Han har dömts för försök till dråp av en man som han knivhögg upprepade gånger. Och han har dömts för försök till bankrån.
Det var inte så att det kom poliser till Säter en gång i tiden och började pressa Quick att erkänna en radda mord. Det var han själv som började erkänna ett antal mord.
Hur man än ser på det här fallet, och vad som än har utspelat sig, så inte är Quick/Bergwall något stackars offer. Och om vi inte är överens om något annat, så kan vi väl i varje fall enas om att han inte är något sanningsvittne.
Kommentar från Haimat
Det var ett intressant sätt att se på hur vuxna människor och tonåringar ser på saker och ting Dick. Tack! Att beskriva någon som "pubertal" är förolämpande och lågt. Det tillför ingenting till vad du nu försökte säga från början vilket även det är svårtytt och väldigt nyansrikt.
Svar från Dick Sundevall
Jag får försöka leva med att jag uttrycker mig "väldigt nyansrikt"
Kommentar från Haimat
Dick Sundevall, vilken hatfull person du är. Du framstår som en person som ivrigt söker uppmärksamhet till alla pris. Mattias Göransson har gjort ett utomordentligt arbete med Hannes Råstams bok. Att beskriva honom som pubertal visar endast på karaktärsdrag hos dej Dick Sundevall och säger ingenting annat. Sture Bergwall är dömd för ofredanden och otukt med barn och inte för våldtäkt. Han är också dömd för försök till dråp och försök till rån. Vid samtliga brott har han betett sig utomordentligt klumpigt och lämnat en enorm mängd bevis efter sig. Detta talar endast emot att han skulle begått de 8 morden han är dömd för. Det borde du veta Dick. Det är ingen som argumenterar att Bergwall är ett helgon. Folk är upprörda för att han han är oskyldigt dömd för 8 mord som därför inte har blivit uppklarade eller efterforskade. Att Lambertz uttalar sig tycker jag är bra. Det hade varit värre om han hållit tyst och verkat i HD med sin skeva verklighetsbild. Nu finns det en möjlighet att han avgår eller i alla fall så vet folk vad de kan förvänta sig av HD med Göran Lambertz som justitieråd.
Svar från Dick Sundevall
Mycket har jag kallats genom åren, men "hatfull", det var första gången. Mattias Göransson har gjort ett utmärkt arbete med fotbollsmagasinet Offside och ett ganska bra arbete med Filter, som jag ser det. Hur bra hans redigering och slutarbete med Hannes bok är, kan jag inte bedömma då jag inte vet vilket råmaterial han hade att tillgå. (Men det har kanske du haft?) Jag konstaterar bara att boken fått kritik för hur den är redigerad.
Jag vidhåller att han i den nu pågående debatten uppträder pubertalt. Hans mejl till Dalademokraten är ett klart uttryck för det, liksom hans framträdande i Debatt i SVT. Jag är inte den enda som har reagerat med förvåning över det. För tonåringar är ofta det mesta bara helt svart eller kritvitt. Och den som inte tycker som tonåringen själv ska fördömas. För vuxna människor finns det nyanser och olika åsikter som kan diskuteras på ett vuxet intellektuellt plan.
Kommentar från Alexander
Dick Sundevall
Det är en parentes men....Justitieråden kan nog allt SIN juridik, men de dömer ju i mål där det handlar om helt annan juridik. Ingen kan all juridik. Det är inte direkt en ovanlighet att HD kommer med utslag som verkar rent okunniga för experter på området. T.ex. kan nämnas att HD beslutade att skadestånd enligt EKMR skulle bestämmas enligt praxis kring skadeståndslagen istället för praxis från Europadomstolen.
Kommentar från Claes
Lambertz artikel i DN den 3 september 2012 är intressant. Jag läser den gång på gång för att försöka förstå hur han resonerar. Som jag ser det har Lambertz två teman.
Det faktum att Mattias Göransson, Thomas Olsson och de bdebiljade resningsansökningarna under hans 10 punkter medför inte att de försviner. Lambertz laborerar med sannolikheter för att det ändå ligger något i de tio punkterna. Här är jag väldigt förvånad över hans juridiska resonemang. En omständighet ska styrkas. är den inte styrkt så faller den bort. Sedan kan naturligtvis flera - styrkta - omständigheter tala för att ett visst bevistema, t ex att Quck befann sig i en viss skog, är etablerat. Man talar om "robusthet" i bevisningen. Lambertz är däremot farligt nära sannolikhetsresonemang som inte hór hemma i brottmål.
Nästa tema som Lambertz återkommer till är att "Quick inte är oskyldig". Dels verkar Lambertz ha glömt bort oskuldspresumtionen i svensk rätt. Dels verkar han tro att vi befinner oss i Skottland. Där finnes det nämligen tre grader i brottmål: "not guilty", "not proven" och "guilty". Om jag ska försöka tolka Lambertz välvilligt så försöker denne införa begreppet "not proven" i svensk rätt. Fast till och med i Skottland så måste faktiskt omständigheter styrkas. Det räcker inte med att laborera med procent-satser.
Kan Lambertz sitta kvar efter sina piruetter i detta fall? Det känns som om hans förtroende som oväldigt justitieråd är förbrukat.
Svar från Dick Sundevall
Vi kan nog utgå ifrån att samtliga domare i Högsta domstolen kan sin juridik. Men därmed behöver vi inte alltid hålla med dem.
Kommentar från Richard
Dick, jag är helt på det klara över att Lambertz anser sig finna omständigheter som - oaktat resningarna - talar för quicks skuld. Bortser man för en kort stund huruvida det är korrekt för ett justitieråd att uttala sig eller inte och koncentrerar sig på vad han anfört, vore det naturligtvis intressant om han kunde presentera alternativa hypoteser som håller för en fällande dom(ar).
Hursomhelst så vinner han, enligt min mening, tyvärr inga röster med att hävda en friad person som fortsatt skyldig - oavsett om det enligt Lambertz skulle förhålla sig så. Man ska också ha klart för sig att det inte bara är Lambertz som möjligen "halkat med tungan" i denna debatt. Då syftar jag på åsikterna om att bara för att rätten nu kommit fram till en annan utgång än tidigare, så ska man inte kunna angripa besluten. Vad är det för inställning? Även jag vill se en mer aktiv domstol som kunde ge sin syn på domsluten. Men det är väl ett önsketänkande likvärdigt det att jag skulle vilja införa ett krav om att förhör med en brottsmisstänkt inte får ske utom domstol.
Det sistnämnda skulle möjligen, enligt min mening, kunna minska risken för ledande frågor som falska erkännanden, då åklagarsidan helt enkelt får förhålla förundersökningen till att snickra ihop ett bevismaterial som anses hålla för fällande dom och som innan förhandlingen i sin helhet måste överlämnas till domstolen och försvaret. Skulle det sedan visa sig att man gömt något i slasken som skulle inneburit en besvärande omständighet för den fällande domen, så skall domen direkt omtas. Det vore väl kanon som misstänkt och försvarare? I övrigt håll denna debatt i liv, för Ditt och andras synpunkter är oerhört viktiga för att om möjligt komma närmare ett rättssäkert samhälle.
Kommentar från Richard
Lambertz är utan tvekan en skicklig jurist som gjort och gör oerhörd nytta för vårt rättssystem. Emellertid så anser jag att Lambertz, för att möjligen få den stora massan att haja problematiken etc, angriper situationen med fel taktik. Till skillnad mot t e x Gubb Jan så bör inte ett justiteråd förmedla sina personliga åsikter om huruvida Quick är skyldig eller inte, utan istället lägga sitt fokus på att försöka förklara hur domstolen kunnat komma fram till de fällande domarna.
Låt mig försöka förklara. Situationen, då, som nu kan något förenklat sägas vila på vad som sägs i 35 kap 3 RB. Vad som nu framkommit - efter ett lysande arbete av Thomas Olsson - kan kanske sägas vara följande. Det finns ingen annan bevisning i de aktuella fallen som kan fälla Quick efter sitt återtagande av tidigare erkännanden. Utredningsmaterialet påvisar att det trots allt fanns allvarliga felkällor. Erkännandena vilade på Quicks eget iniativ för att knytas till morden, dvs han har aktivt arbetat för att bli dömd.
Quick har också under utredningen haft möjligheten till kontakt med omvärlden som att ta reda på fakta kring fallen. Det saknas trots allt teknisk bevisning som direkt binder Quick till brotten. Docent Anna Dådermans analys påvisar risken för avlämnande av falska erkännanden är högre när man går på bl.a. bensodiazeepiner, vilket Quick var fullmatad med vid sina erkännanden. Men det skall dock tilläggas att psykoterapin inte är någon exakt vetenskap som även den ger utrymme för felkällor som för olika tolkningar.
Förhören med Quick visar att hans berättelser inte varit detaljerade och klara och inte heller sammanhängande. Frågorna har i många avseenden varit direkt ledande för att få Quick in på rätt bana. Så det jag menar är således att Lambertz, till skillnad mot t e x Gubb Jan, borde hålla sig till att försöka förklara att rätten inte fullt ut haft möjligheten att pröva riktigheten av Quicks erkännanden p g à av det sagda jämte en bristande objektivitet från åklgaren som en passividitet från att peka på eventuella alternativa händelseförlopp.
Det är därför lätt att uppfatta hans agerande som att han i viss mån ikläder sig rollen som en extra åklagare i syfte att motbevisa resningsbesluten.
Svar från Dick Sundevall
Richard, som jag har uppfattat Lambertz så menar han att det finns faktorer som klart tyder på att Quick kan vara skyldig. Om han menar att det är klara bevis eller indicier, ska vara osagt. Och därför går han i det här skedet i resningsprocessen in och torgför sina ståndpunkter.
Om det är rätt av honom som justitieråd att gå ut med det, kan naturligtvis diskuteras. Som journalist tycker jag att vi har större problem med domare som alltför sällan kommenterar någonting. Men det är naturligtvis en åsikt i ett journalistiskt perspektiv.
Kommentar från Liina
Jag såg senaste Debatt och det förvånar mig hur otroligt säker på sin sak chefredaktören för Filter är över att Quick är oskyldig. HUR VET HAN DET?? Det blev nästan löjligt hur han brusade upp medan Lambertz lugnt iakttog spektaklet... Även om domarna starkt ifrågasätts vore det ju en lika stor rättsskandal att nu helt bortse från tidigare fakta i målen.
Svar från Dick Sundevall
Förklaringen till hans beteende finns sannolikt i det här: Han omgavs av jurister och en journalist som i samtliga fall har arbetet med den här typen av frågor i 30-40 år. Själv har han halkat in i det här det senaste året. Kan man lite så tror man att man kan allt. Kan man mycket blir man lite mer nyanserad för då vet man hur mycket man inte kan. Därav Mattias Göranssons pubertala beteende och svårigheter att föra ett normalt intellektuellt resonemang.
Kommentar från Fredrik
Du har en poäng i att det är ingen positiv faktor när herrar likt Ericson, Bo Lindgren, Bengt Landahl, Kristian Augustsson och Jörgen Lindberg ställer sig på barikaderna och ropar på rättvisa genom div inlämningar av resningsansökningar.
Samtliga dessa herrar är/har varit åklagare på Riksenheten för polismål gbg, malmö samt på dess överprövningsenhet dvs UC malmö och är nu plötsligt väldigt "måna om" att rättssäkerheten efterlevs. Samtliga av dessa herrar har på något sätt engagerat sig i Quickfallen när opinionen vänt. Fattas bara att den värsta av dom alla återkommer ifrån sin pensionering och engagerar sig i en resningsansökan, dvs fd åklagaren Peter Herting. Men fram tills dess så tolkar jag Ericson o co's engagemang enbart som att de ser god "pr" i att engagera sig. Hyenor är ett annat ord som är applicerbart.