Men graffitin då ...
Överallt i västvärlden är man befogat upprörd över att de tre tjejerna i Pussy Riot har dömts till fängelsestraff. Men hur är det med Stockholm och graffitin?
Det är naturligtvis åt helvete att de tre punktjejerna döms till fängelsestraff för att de har framfört en låt i en kyrka. Och det säger en hel del om Ryssland av idag som en stat någonstans mellan diktatur och demokrati, som med polis och domstolar försöker styra över olika former av konstyttringar.
Men hur har vi det här hemma då? I Stockholm är det nolltolerans mot graffiti. Det är också en konstform. En ung konstform under utveckling. Den får nu försöka utvecklas i andra länder och städer, för i Stockholm har inskränkta politiker i kommunfullmäktige bestämt att den konstformen ska vi inte ha här.
Själv blir jag glad av graffiti. Ofta återfinns målningarna på grå skitig trist betong och piggar upp. Och det glädjer även om konstnären ännu inte hunnit utveckla sina talanger fullt ut. Blir lysande färgklickar i en ofta grå och trist miljö.
Historien ger konstnärerna rätt
Historien kommer naturligtvis som alltid att ge de unga konstnärerna rätt och man kommer att skratta åt kommunpolitikerna – men fler borde reagera över den diktatoriska ordningen i landets huvudstad.
Om det handlade om att man försöker vårda staden och att det inte får se ut hur fan som helst på gator och torg, så vore det väl en sak, men så är det ju inte.
Gamla Stan i Stockholm är ett så kallat världsarv, i likhet med ringmuren runt Visby. Alltså något som ska vårdas för eftervärlden. Men i stora delar får Gamla Stan förfalla. Fasaderna är oftast oerhört eftersatta och anskrämliga. Men det får tydligen fortgå.
Nedan några bilder från Gamla Stan och några graffitimålningar från olika delar av världen. Min enkla fråga blir: Är det verkligen graffitin som är problemet?
Graffiti
Världsarvet Gamla Stan
Graffiti
Världsarvet Gamla Stan
Graffiti
Världsarvet Gamla Stan
Graffiti
Kommentar från Peter Isaksson (Redaktionschef Para§raf)
Måste berömma vår chefredaktör som lyckas koppla ihop punkgruppen Pussy Riots demonstration mot den ortodoxa kyrkans nära koppling till Putins regim- med graffiti. Kopplingen är enligt mig inte helt glasklar. Är graffiti en konstform? Jag svarar tveklöst ja på den frågan! Dock har jag nått den aktningsvärda åldern där jag tydligen blivit inskränkt, för att jag inte vill att någon sprayar på huset där jag bor. Två gånger har vår bostadsförening betalat stora summor för att sanera fasaden från något jag inte riktigt vet vad jag ska kalla, vet bara att konst är det ord som enligt mig sämst beskriver färgupplevelsen. Vad konstnären hade för budskap är för mig även det höljt i dunkel, till skillnad från Pussy Riots aktion. Vår chefredaktör skriver att han blir extra glad om målningarna utförs av någon som inte utvecklat sina talanger fullt ut. Av den anledningen borde det vara extra glädjande för honom att få veta, att jag som totalt talanglös konstnär kommer att ta med mig ett gäng sprayburkar nästa gång vi ses hemma hos honom. För det är vad frågan handlar om, är det en rättighet att få spraya var man vill? Många säger att de gillar graffiti men inte klotter, var går gränsen? Alla graffitimålare, fortsätt skapa fantastisk konst, men gör det inte hemma hos mig.