Vad menar du egentligen Göran Lambertz?
Har Göran Lambertz sagt eller skrivit att Quick/Bergvall är skyldig? Nej, inte som jag har uppfattat det. Men den uppfattningen tycks jag inte dela med så värst många. Så vad menar Lambertz egentligen?
– Påstår du att Thomas Quick är skyldig till något av morden han har dömts för?
– Nej, jag påstår inte att han är skyldig till något av morden han dömts för, säger Göran Lambertz. Men jag påstår att det finns stark bevisning mot honom för i varje fall en del av morden.
– Som jag har förstått det så är du inte ens övertygad om att han är oskyldig till de mord som han nu har frikänts från?
– Nej, snarare tvärtom.
– Anser du att det funnits grund för att ta upp fallen till ny prövning i domstol, efter att Quick nu fått resning?
– Ja, efter att han har fått resning har det funnits grund för att ta upp fallen till ordentlig prövning i domstol. Jag har fått ett intryck av att åklagarna har lagt sig lite för platt ibland. Fallen skulle ha förtjänat en bättre prövning.
– Du har gett uttryck för att du tror att Quick kommer att frikännas rakt av, och att det inte blir några nya rättegångar. Vet du något som vi andra inte vet?
– Nej, det vet jag inte. Det är bara en naturlig slutsats av att åklagarna har ansökt om resning eller inte motsatt sig att det blir resning. Och när åklagarna inte försöker nå en fällande dom så kommer det inte heller att bli det.
– När du säger det så innebär det väl rimligen att du är mycket kritisk till hur den pågående resningsprocessen hanteras?
– Nej, jag vill inte kritisera den processen. I varje fall inte nu. För jag har inte satt mig in i den tillräckligt mycket. Men jag har fått intrycket att åklagarna lagt sig alltför platt.
– Många hävdar att det är fel av ett justitieråd att gå in och yttra sig om en pågående rättsprocess, så som du nu har gjort. Har dom inte rätt i det?
– Nej, det har dom inte. För det första är det så att jag inte har med dom målen att göra som domare och jag kommer aldrig att ha det. För det andra, och det är mycket viktigare, så är det andra värden på spel som väger mycket tyngre, och som enligt min mening tar över även om det annars skulle ha varit fel. Värdet i att förklara vilka slutsatser som kan dras, och vilka som inte kan dras, är enormt viktigt, som jag ser det. Det handlar om vilken bild av Quick-affären och de inblandade som ska bli bestående.
– Men det innebär väl att du går ut med dina artiklar och uttalanden, med allt vad det innebär av nedsabling av dig som person, samtidigt som du vet att det sannolikt inte kommer att förändra någonting?
– Nej, så är det inte. Jag menar att det förändrar saker och ting. Jag hoppas, och jag tror, att efter den här debatten så kommer dom flesta människor att inse att det var fel att dra de slutsatser som drogs under en period om Quick, som självklart oskyldig. Och att därtill se processen under 90-talet som en självklar rättsskandal och anse att dom som var inblandade var manipulatörer eller till och med brottslingar. Eller i varje fall några som hade skött sig väldigt illa. Det är vad jag vill uppnå. Jag vill att folk ska förstå att det inte var på det sättet.
– Men måste du därmed gå ut och skriva och tala om bevisningen i olika detaljer?
– Ja, man kan inte ta upp den här frågan utan att studera den säkra bevisning som fanns mot Quick och hur stark den var. För om den var stark finns det ju mycket som talar för att det inte begicks några allvarliga fel. Och min slutsats efter en ganska omfattande genomgång blev att den säkra bevisningen var stark. Så bevisningen måste alltså upp på bordet för att affären ska kunna bedömas. Kommer den inte upp på bordet fortsätter piskan att vina över de personer som var inblandade på 90-talet. Och det skulle vara orättfärdigt, säger Göran Lambertz.
Kommentar från Christer Persson
Jag är lite undrande över Göran Lambertz självklara påstående att detta inte är någon rättsskalndal! Om det är så att åklagare m.m. har undanhållit domstolen viktiga uppgifter. Är inte detta en rättsskandal. Domaren i en av rättegångarna tyckte att om domstolarna inte får tillgång till viktiga uppgifter så är det en rättsskandal. Jag som inte är jurist kan verkligen tycka att detta är en rättsskandal. I samband med att mailkonversationen publicerades så erkände Göran att han bara hade kontaktat ena sidan men att han nu skulle ta kontakt med de som hade annan åsikt. Alla är överens om att domstolarna dömde korrekt med den information de hade. Det har aldrig varit någon diskussion om detta utan det har enbart diskuterats om huruvida domstolarna fått tillräcklig information. Vad är din åsikt om detta Dick?
Svar från Dick Sundevall
Nej, det stämmer inte. DN:s Matje Zaremba har ifrågasatt hur domstolarna dömde. Han menar att de intagit en för pasiv roll.
Själv är jag fundersam över hur de kunnat döma Quick i de fall där man inte haft något lik. Mig veterligen är det bara två fall de senaste hundra åren, innan Quick var aktuell, där någon har dömts för mord utan att det funnits något lik. I båda fallen har det funnits omfattande teknisk bevisning och logiska förklaringar till att man inte kunnat finna något lik. Och – personerna som har erkänt har inte varit mentalpatienter.
När van der Kwast kommer till domstolen i några av fallen utan att man funnit något lik, utan teknisk bevisning och med en förvirrad mentalpatient som har erkänt – så har han tvekslöst en kraftig uppförsbacke. Men ändå dömdes Quick även i de fallen. Mig veterligen har ingen annan dömts i Sverige på en sådan grund. Det säger sig självt att det är utomordentlgit svårt att döma någon för mord, om man inte helt säkert kan bevisa att någon över huvud taget är dödad.
Så att domstolarna skulle vara utan skuld, om nu Quick är oskyldig, kan nog diskuteras.
Kommentar från Oskar
Och det kanske framgår att jag inte är jurist och som hänger jag inte alltid med i det juridiska språket och de juridiska utgångspunkterna. Vari ligger det demokratiskt viktiga i det GL gjort? Är det att belysa att vi faktiskt har oskyldigt dömda i Sverige eller är det att belysa att vi inte har en tillräckligt bra rättsordning? Om hans syfte är jurist-teoretisk och/eller han vill hitta nån slags prejudicerande definition på begreppet rättsskandal så varför använda ett fall där han själv är en av "the key stakeholders"? Därtill ett fall där förundersökningen enligt de flesta oberoende källor var undermålig och bedrevs subjektivt. Det mesta tyder på att Quick är oskyldigt dömd och jag måste säga att jag har svårt att se det demokratiskt korrekta i att en hög jurist använder ett fall innehållande så många tragiska offer som försökskanin i syfte att föra den juridiska debatten vidare.
Jag vill inte göra den här diskussionen till ett hårklyveri i bevisning a lá Gubb Jan men GL har ju i den rena sakfrågan om bevisning inte lyckats visa på någonting som med relativ lätthet inte går att bortförklara eller bevisning där det inte ens är fastställt att bevisningen ifråga tillhör en brottsplats. När hans mailkorrespondans blev offentlig tycker jag det är syns att hans syfte är i mångt och mycket att visa att just TQ (och ingen annan) inte är oskyldig och därmed att hans eventuella större och ädlare syfte drunknar.
Som icke jurist får jag uppfattningen att juristkåren är i alldeles för hög grad ett gäng ryggdunkare när man hela tiden hänvisar till GL:s oerhörda respekt och trovärdighet i stället för att som ni själva säger bara granska de fakta som faktiskt finns. Visa mig gärna på motsatsen för den uppfattningen känns inte skoj att ha.
Dick Btw: den Oskar som fräste till och använde en inte helt bra ton till dig i en kommentar till en annan artikel var inte jag.
Kommentar från Henrik Jacobson
Den här diskussionen är positiv i den mening att ett svårt problem inom juridiken beslyses, vilket inga andra tidningar tagit upp. Vad Lambertz egentligen har gjort och som jag anser är bra ur en demokratisk synpunkt är att lyfta upp och debattera detta infekterade ärende. Vi behöver fler jurister som Lambertz som vågar tala ut
Kommentar från Oskar
Och då måste jag ändå svara att det är precis det du skriver som jag menar. Du tror inte att han har några baktankar utan har ett ärligt och öppet motiv och det baserar du på, såsom jag tolkar det, att du känner honom. Om du inte känt honom eller om han inte varit så oerhört respekterad, hade du ifrågasatt hans motiv då? Frågan är hypotetiskt och självfallet omöjlig att svara på men jag tror du förstår vad jag menar. Du kan ha helt rätt men du kan också ha fel, poängen är att hans motiv inte blir ifrågasatt.
Som han säger i din artikel: ”Nej, jag påstår inte att han är skyldig till något av morden han dömts för, säger Göran Lambertz.”. Och i nästa stycke som svar på frågan: ”…. du är inte ens övertygad om att han är oskyldig till de mord han frikänts ifrån”: - Nej, snarare tvärtom. För mig är de här orden ett tecken på att försöka fördimma en redan tät Lutzendimma. Jag kan då inte släppa tanken på att en del av hans agenda är att få det att framstå som hans JK beslut inte var galet.
Svar från Dick Sundevall
Problemet ligger nog till en del i juristkulturen. Jurister pratar inte gärna i termer skyldig eller oskyldig. Istället blir det en fråga om bevisen räcker för fällande dom eller inte.
När jag första gången pratade med domaren som fällde Joy Rahman i tingsrätten, sa han:
– Jag tycker att vi dömde rätt, men han kan vara oskyldig.
Så småningom gick han ut offentligt och sa att det kunde vara ett justitiemord.
Kommentar från Oskar
Ferlins ord är kloka och gäller ofta och ditt svar var ett bra och uppskattat svar. Du ska absolut inte stryka dina kunder medhårs tycker jag. Jag förväntar mig inget svar på detta men jag skulle verkligen uppskatta om du och andra viktiga "röster" funderar till på Lambertz och hans motivbild och tar den funderingen mer er i debatten. Jag säger inte att karln ska sågas men han går lite gräddfil gällande sitt motiv. Han får ordentligt med kritik i sakfrågan och den har jag svårt att tycka något om. Det är dock min uppfattning att det är för tyst gällande hans motiv till att ge sig in i debatten.
Svar från Dick Sundevall
Jag känner Göran Lambertz ganska väl sedan många år tillbaka. Påstår inte att jag kan tränga in i hans tankevärld men jag är faktiskt övertygad om att han skule tillstå att han tror att Quick är oskyldig om han trodde det. Lambertz har tidigare haft godheten att ändra sig och tillstå det när han varit fel ute i någon fråga. Så jag tror alltså inte att det handlar om att försvara det gamla JK-beslutet.
(För att nu ingen ska haka upp sig på att jag känner Göran Lambertz. Jag går ännu längre tillbaka med advokat Thomas Olsson. Båda var gäster när jag gifte mig.)
Kommentar från Oskar
Dick skriver i en kommentar till artikeln ”Lambertz har rätt”: "Detsamma gäller för Göran Lambertz, som jag har fortsatt stort förtroende för, även om han troligen är fel ute i Quickärendet". I en kommentar tidigare snäsar han av en läsarkommentar skriven av en av hans egna kunder, dvs en läsare.
I allt för många av Dicks kommentarer till läsarkommentarer hugger han som en kobra, i flera fall avser det läsarkommentarer där Lambertz kritiseras. Det är ofta glada amatörer som skriver och kritiserar och där det då kan slinka med ett skrivfel eller två. Då är Dick tacksamt där och hugger. Inte sällan med kommentarer som insinuerar att den som skrivit kommentar minsann inte är en tänkande människa. De kloka och felfria kommentarerna lämnas oftast okommenterade av Dick.
Jag förstår inte vad det är som gör Lambertz till en helig ko vars motiv det inte bör pratas högt om. Jag får intrycket att många, och Dick är definitivt en av dem, vill att diskussionen kring Lambertz motiv till att ge sig in i Quickdebatten ska hållas längre ned på agendan. Lambertz är säkert jätteduktig och uppenbarligen respekterad och jag kan inte se in i hans tankar. Men oavsett rätt eller fel i Quickfrågan så har ju Lambertz det största av motivet till att ge sig in i debatten, nämligen att skydda sig själv. Självfallet kan motivet enbart vara en fråga om omtanke om rättsväsendet, men då förstår inte jag varför Lambertz måste vara så otydlig. För skydda sig själv det gör han alldeles utmärkt genom att lägga dimridåer och skapa frågetecken snarare än att räta ut dem, och då pratar jag skuldfrågan och inte någon juristteoretisk diskussion.
Jag kanske är en av dem som Dick anser borde lära sig tänka för jag förstår fortfarande inte vad Lambertz menar trots att jag läst artikeln ”Vad menar du egentligen Göran Lambertz” fyra gånger nu. Framförallt förstår jag inte vad Lambertz vill komma åt med att ge sig in i debatten och det gör mig orolig.
Jag lider fruktansvärt med de anhöriga vars sorg aldrig får falla till marken och bli ett minne. Självfallet har Quick den största skulden till det men även Lambertz måste se sig själv i spegeln och fundera över vad hans röriga uttalanden får för konsekvenser för de anhöriga. Min uppmaning till de som värnar så oerhört mycket om det fria ordet är att ifrågasätta motivet till uttalandet, specifikt i fallet Lambertz och men även generellt kring motiv. Och därefter vågar högt och tydligt tala öppet om det, även om det är en högt uppskattad och respekterad person.
Svar från Dick Sundevall
Oskar, Nils Ferlin diktade någonstans: Gud må förlåta mig vissa rader. Nu är jag inte troende men vissa ord kunde nog mått bättre av inte ha blivit skrivna. Det gäller säkerligen för såväl mig som för de flesta andra. Och ibland har jag nog varit onödigt grinig i mina svar.
Det beror då nästan alltid på att jag blir så trött på det där med det eller det "laget", eller den "maffian". Det blir för mycket av AIK mot Djurgården ibland, som jag ser det. Eller på att man direkt, eller mellan raderna, kan utläsa att någon är förbannad för att vi över huvud taget släpper fram van der Kwast, Penttinen och Stigson. När det varit mycket i den vägen så har jag nog ibland blivit onödigt grinig i mina kommentarer. Någonstans har det blivit droppen som fått det att svämma över.
Att jag inte besvarar vissa kommentarer beror, som du säkert sett, inte på att jag i första hand håller med om vad som står där, utan på att jag inte direkt ser något att besvara då läsarna redan vet min ståndpunkt i frågan.
Men du Oskar, det där med "hans egna kunder"... Inte menar du väl att jag ska stryka alla medhårs som läser våra artiklar och kommenterar dem för att behålla dem som läsare? Skulle jag alltid göra det så skulle vi troligen tvärtom tappa en hel del "kunder".
Några som kommenterar ofta är helt överens med mig om vissa saker och inte alls om annat. Och det kan vi väl leva med? Och höjer man röstläget i en kommentar så får man nog finna sig i ett eventuellt svar i samma höga tonläge.
Kommentar från Henrik Jacobson
För att inte trassla in mig själv i en diskussion om Lambertz där jag inte har på fötterna vill jag istället göra en allmän kommentar om resningarna. Så vitt jag vet får inte en åklagare driva en rättsprocess om han/hon/hen (välj själv) inte tror sig kunna vinna målet i domstol. När så en resning är beviljad uppstår en viss problematik kring vem som skall agera åklagare om det föreligger stor risk för att förlora målet. Jag tror att det i detta fall bör vara en åklagare som ligger nära pension och som inte har några ytterligare karriärs intressen att försvara.
Oavsett om Quick är skyldig eller oskyldig måste man i aspekten av rättsäkerhet pröva frågan ånyo i domstol. Vad Lambertz ytterligare tillför debatten kan alltid diskuteras men meddelarfrihet gäller även ett justitieråd. Om en ledamot i HD inte får offentliggöra sina åsikter offentligt i ärende där han/hon/hen (välj själv) inte kan agera på grund av jäv, så är lagen inte lika för alla.
Trots allt detta så ser i alla fall jag vissa aspekter i resningsansökningarna som är så viatal uten allmän rättsuppfattning så de måste åter prövas men även diskuteras med eller utan Lambertz (Jag tycker att han får välja själv).
Kommentar från Fredrik
@ Nick
Rättelse: "så många frågetecken" skulle jag skrivit och ej "så många konstigheter".
Skriver på mobiltelefon med liten skärm o kan ej se din replik samtidigt som jag skriver.
Kommentar från Fredrik
@ Nick
Sverige är inte ens nära att uppfylla kriterierna för en sk "rättsstat".
Ska man som Björn Ericson granska något, så vore det väl på sin plats att man bemödar sig med att åtminstone försöka få kontakt med och kanske t.o.m. ställa en eller flera klargörande frågeställningar till den som bar huvudansvaret för målen.
Särskilt om man kommer fram till att det "varit mycket konstigheter" i målet/en som Björn Ericson gjort enligt dig.
Kommentar från Nick
@Fredrik
Syftet med min kommentar om att besluten ska respekteras är att vi, som en rättstat, har en ordning där vi inte kan åtala personer som inte är skäligen misstänkta för brottet - inte ens för att fria förtalade enskilda. Finns det ingen bärande bevisning så kan det inte bli åtal, oavsett vilka frågetecken det lämnar hos vissa. Någon annan ordning går inte att tänka sig i en rättstat.
Du kritiserar Björn Ericson som 2009 fick i uppdrag av Hovrätten att granska processen mot TQ vg Levi. Hans slutsats som jag fått den presenterad för mig via media är att processen var undermålig och om han la skuld för detta på någon så var det på Borgström.
http://www.dn.se/nyheter/sverige/quick-mal-kan-tas-upp-pa-nytt
"– Jag hittar så många frågetecken, att om han inte hade erkänt utan hade haft en försvarare som hade tagit fram alla omständigheter, så är jag inte säker på att utgången hade blivit densamma, säger Björn Ericson."
Givetvis var inte Ericsons satt av hovrätten att i TQs resningförfarande inleda en utredning av Kwast.
Låt oss hoppas att vi får en trovärdig granskning av varför Sveriges rättsystem inte klarade av att utreda (idag) 6 mord på ett sätt som brottoffrens anhöriga kunde förvänta sig.
Fredrik är inte vag utan väldigt klar i sin säkert sakliga kritik av Riksenheten för polismål, men det är inte relevant för mig här, då ingen riktat någon saklig kritik mot resningarna och de följande nedläggningarna (och då har jag läst o lyssnat på Kwasts kveruleringar utan att finna ett argument däri.)
Kommentar från Fredrik
@ Nick
Det är du som hävdar att man ska "respektera resningsförfarandet samt beslut om nedläggning av åtal" vidare hävdar du att en "Ericsson" (Bo förmodar jag) presenterat "saklig presentation".
Du tycks blanda ihop överåklagare Björn Ericson med fd statsåklagare Bo Ericsson och dess respektive förehavande i "Quick-ärendét".
Om Björn Ericson är av sådan hävd att t.e.x. Kwast begått fel eller rent av tjänstefel (vilket jag anser), varför bemödar sig då inte Björn Ericson med att ens kontakta Kwast?
Jo pga att det är gängse norm hos Riksenheten för polismål att aldrig förhöra de personer vilka de är tänkta att granska.
Duger det som saklig kritik eller är jag alltför vag i mina påståenden?
Kommentar från Nick
@Fredrik
Tack för att du bekräftar att du inte har någon saklig kritik mot fakta i rättsutredningen, resningsansökningarna och nedläggandet av åtal.
Kvar står endast menlöst skyttegravsgnäll mot individer, vilket jag inte har något intresse av att vare sig delta i eller försvara. Jag intresserar mig för den rättsröta som Råstam o Olsson exponerat och nu fått bekräftad av domstol. Vill du bedriva någon annan diskussion så är inte jag din motpart.
Kommentar från Fredrik
@ Nick
Du får vad du ger är ett allmänt känt begrepp.
Kvarstår gör min fråga angående "exakt vad är det som är sakligt i det Björn Ericson framfört?".
Att Bo Ericsson inte kan ta ett mål till åtal där förarbetet/granskningen har skötts av Riksenheten för polismåls Björn Ericson, Bo Lindgren, Bengt Landahl, Kristian Augustsson samt Jörgen Lindberg faller sig helt naturligt.
Kan du inte ta in att 5580st anmälningar på ett år med 1.8% åtal varav 55% fällande domar är en indikation på att ovan namngivna herrar är handplockade till Quickfallets undanskyffling till granskning?
Därtill tycks du ha missat att även Sundevall har benämnt Riksenheten för polismål som "nedläggningsenheten", antagligen pga att det finns substans i påståendet.
När du inte kan ta in tänket att nya rättegångar, hade gett en mer rättssäker process än vad Riksenheten för polismål förmår, ja då undrar jag nästan om du inte vore en av den verksamhetens framtida stjärnor.
Återigen: exakt vad är det som är "sakligt" i Björn Ericson's utredning (undanber mig cittat om vad Bo Ericsson anfört).
Kommentar från Nick
@Fredrik
Otrevlig ton man kan ha då, warum?
Håll med om detta: att kritisera resningsansökningar och nedläggningsbeslut utifrån vem som fattar besluten istället för att kritisera argumentationen i sig säger alltid mer om svagheten i kritiken än om någon eventuell svaghet i besluten.
Exakt vad är 'osakligt', enligt dig, i Björn Ericsons rättsutredning re TQ eller vad är 'osakligt' i Bo Ericssons beslut 24/9 2012 och hans slutsats: "TQ:s erkännande saknade all trovärdighet. Om rätten fått del av mängden varierande och motstridiga uppgifter hade detta varit uppenbart. Jag har ej anledning att kommentera trovärdigheten i Sture Bergvalls nya uppgifter i samband med resningsansökan. Helt klart är emellertid att hans tidigare uppgifter inklusive erkännande inte haft sådan trovärdighet att de kunde ligga till grund för åtal."
Kommentar från Fredrik
@ Nick
Exakt vad i Björn Ericson's anförande är "sakligt"?
Eller syftar du på fd statsåklagare Bo Ericsson som var den nu senast inblandade aktören?
Det är obegripligt att du inte kan ta in problematiken med att låta det mest rättsosäkra organet vi har i landet dvs Riksenheten för polismål, få bli garanten för just rättssäkerheten.
Varför tror du att exempelvis statsåklagare Nils Eric Schultz har som enda åklagare i landet öppet riktat kritik mot funktionen med internutredningsenheterna samt tillhörande Riksenheten för polismål (är ej fristående i praktiken endast i teori)?
Jo pga att Schultz har det som Lindgren, Landahl, Augustsson, Lindberg och Ericson saknar dvs rättspatos och civilkurage.
Jag vill inte bekämpa ont med ont (kwast vs riksenheten för polismål) utan vill istället ha en rättssäker process.
Exemplet betyder inte att jag anser att Kwast är ond, utan är till för att du ska kunna tillgodogöra dig informationen på ett för dig mer begripligt vis.
Kommentar från Nick
Om resningsbeslut o nedläggande av åtal inte reder ut detta på ett tillfredställande vis, så kommer inte en ny rättegång göra det heller. En kommission som enbart granskar förundersökningarna, domstolsprocesserna och rättspsykiatrin (och inte TQ's skuld) vore mer välkommen. Men ärendet är för infekterat, pgav Lambertz status som sittande HD-råd mm, för att det ska gå att sätta samman en kompetent kommitté utan att riskera jäv och särintressen. Den enda lösning jag ser är att ta in kompetens från utlandet, och pg av språk finns då endast Norge eller utlandssvenskar att tillgå. Och då lägger nog nationalchauvinismen hinder i vägen!
Tack för en i stort bra bevakning av denna sorgliga röra!
Svar från Dick Sundevall
Vi fortsätter i morgon. Då kommer det att hetta till ordentligt.
Kommentar från Nick
Lambertz engagemang väcker frågor som lätt blir konspiratoriska, men som i belysning av mailpubliceringen mest bleknar bort, och kvar finns bara en estradör med besynnerligt behov av uppmärksamhet, men utan några dolda motiv. I intervjun ovan svarar han: "...man kan inte ta upp den här frågan utan att studera den säkra bevisning som fanns mot Quick och hur stark den var. För om den var stark finns det ju mycket som talar för att det inte begicks några allvarliga fel. Och min slutsats efter en ganska omfattande genomgång blev att den säkra bevisningen var stark. Så bevisningen måste alltså upp på bordet för att affären ska kunna bedömas. Kommer den inte upp på bordet fortsätter piskan att vina över de personer som var inblandade på 90-talet. Och det skulle vara orättfärdigt, säger Göran Lambertz."
Han definierar själv bevisningen som säker och därmed stark, trots att utredare vid sidan om SP/CvdK vittnar om att den är selektiv, missledande och i ordets verkliga mening osäker. Detta kan väl också anses styrkt via Råstams publicering om nu inte Råstam sakligt kan motbevisas. Uttryckligen är Lamberts syfte att rädda SP/CvdK från en orättfärdig piska, vilket säger massor om en av Sveriges högsta domares oförmåga att identifiera denna rättsrötas egentliga offer: brottoffrens alla anhöriga!
Sundevall skriver i tråden "Och i likhet med en hel del andra beklagar jag att det inte blir nya rättegångar." Tänk efter nu vad det betyder. Istället för att respektera åklagarens beslut kring nedläggande av åtal så hånas åklagare Ericsson av vissa, dock inte Sundevall, som en nedläggningscentral som gör vad som är opportunt. Ett sådant personangrepp säger en hel del om oförmågan att ta del av den sakliga presentation till varför beslutet fattas och bristen på argument däremot. Ericsson konstaterar att Quick överhuvud inte skulle åtalats eller fällts för morden på de norska kvinnorna: "Om rätten fått del av mängden varierande och motstridiga uppgifter hade detta varit uppenbart."
Nu kanske Sundevall och andra som vill se TQ i ny mordrättegång tänker på något annat fall, men det hjälper inte: utredarna själva har helt på egen hand tömt fallen på all trovärdighet för all framtid. Det handlar inte alls längre om TQ skuld/oskuld utan om svensk rättsäkerhet och hur vi kan undvika liknande brott mot brottoffrens anhöriga igen. För även om TQ beviljas skadestånd så är han i sin tur moraliskt i stor skuld till de anhöriga och till skattebetalarna för att ha medvetet vilsefört åtta svenska domstolar. Varför då någon vill se denna svälttunna indiciesoppa i ännu en process är en stor gåta för mig.
Svar från Dick Sundevall
För att reda ut det en gång för alla. Vilket jag inte anser att det nuvarande förfarandet leder till.
Kommentar från Henrik
Min förhoppning att en gång för alla förstå vad GL menar ökade när jag läste rubriken till denna artikel. När jag nu för tredje gången läser artikeln så förstår jag fortfarande inte vad GL menar med sina uttalanden. Jag har försökt anlägga en ödmjuk inställning och ge GL en chans. Jag är en av dem som bara läst Råstams bok, sett dokumentärerna och läst några artiklar i ämnet. Därför bör jag givetvis lyssna till båda sidor för att kunna skaffa mig en bra uppfattning. Självfallet blir den uppfattningen inte lika väl grundad som hos en som läst hela utredningen. Men om en domstol kan döma en person till livstids förvaring baserat på den sammanfattning den får från två sidor torde jag kunna få en tillräckligt bra bild för att skaffa mig en uppfattning om jag ödmjukt lyssnar på bägge sidornas argument.
När jag läser GL:s och GJS faktaframläggning så ser mitt amatöröga ingenting som kan fälla en person inför domstol eftersom alla fakta som talar för TQs skuld, dvs hans erkännanden, med enkelhet kan förklaras med att han fick information från annat håll. Till skillnad från domstolen så har jag den informationen och då lutar jag åt att TQ är oskyldig.
Nu till frågan som anknyter till min inledande mening; kan någon här inne förklara för mig vad GL vill åstadkomma med sina uttalanden? Självfallet är GL den bästa att göra det men när han misslyckas med att göra det även i en 'lugn och sansad' intervju som den ovan så har mitt hopp att han ska kunna förklara vad han menar minskat drastiskt. Jag har noterat att det finns folk härinne som är både inläst på fallet och kan juridik och jag får sätta mitt hopp till dem i stället för till GL.
Kommentar från sven ericson
Citat :
"När du säger det så innebär det väl rimligen att du är mycket kritisk till hur den pågående resningsprocessen hanteras?
– Nej, jag vill inte kritisera den processen. I varje fall inte nu. För jag har inte satt mig in i den tillräckligt mycket. Men jag har fått intrycket att åklagarna lagt sig alltför platt."
Göran Lambertz, du mostsäger dig själv. Om du tycker åklagaren lagt sig platt, då är du väl också kritisk?
Citat:
"Många hävdar att det är fel av ett justitieråd att gå in och yttra sig om en pågående rättsprocess, så som du nu har gjort. Har dom inte rätt i det?
– Nej, det har dom inte. För det första är det så att jag inte har med dom målen att göra som domare och jag kommer aldrig att ha det. För det andra, och det är mycket viktigare, så är det andra värden på spel som väger mycket tyngre, och som enligt min mening tar över även om det annars skulle ha varit fel. Värdet i att förklara vilka slutsatser som kan dras, och vilka som inte kan dras, är enormt viktigt, som jag ser det. Det handlar om vilken bild av Quick-affären och de inblandade som ska bli bestående."
Motsägelsefullt igen. Är du verkligen bara privatperson med rätt till din egen åsikt när du uttalar dig i detta?
Det verkar ju som att du ändå förväntar dig att dina uttalanden skall väga mycket tungt (som av ett justitieråd), att den skall rätta till påstådda missuppfattningar och tom påverka framtida bild.
Men om du tar bort din yrkesroll, med vilken auktoritet uttalar du dig?
Nej, just det, du lirar på båda planhalvorna och glider mellan dina
roller.
Kommentar från Per Vallin
Går man igenom GL:s inlägg i den senaste Quick-debatten upptäcker man en sak. De saknar logik och stringens. En samling förvirrande motsägande påståenden. Avsaknad av tillstymmelse till hållbar argumentation. Han har dock lyckats med sitt uppsåt. Då ingen begriper vad han menar blir läsaren förvirrad och börjar tvivla. Har man inga sakliga argument får man ta till blå dunster.
För att råda bot på det har jag ett gott råd. Läs resningsansökningarna, yttrandena och besluten och Hannes Råstams bok. De uppfyller med råge de krav man kan ställa på en argumentation och skingrar eventuella tvivel Göran Lambertz sått.
Jag anmodar dessutom de som har anmärkningar mot HR:s bok att tala ur skägget och berätta exakt vilka felen är.
Kommentar från Tim
@Dick
Orsaken till att sakfrågorna blir svåra att diskutera är att det inte framställts några sådana av relevans. När rationell och relevant argumentation saknas söker man bland de irrationella incitamenten.
Kommentar från Tim
"Kan det inte vara så enkelt som att Lambertz anser att Quick dömdes på bivis stark stödbevisning?"
Men vi har ju faktiskt fortfarande inte sett prov på denna bitvisa starka stödbevisning.
Således ingen fakta i målet. När GL sen dessutom avslöjas med vänskapskorruption och komprometterande mail, inte bara handen utan både över- och underarmen i syltburken, börjar hans försvar ta smått patetiska proportioner.
Tankarna går osökt till Bagdad-Bob under Irakkriget, som trots ovedersägliga fakta framhärdade oförtrutet.
Svar från Dick Sundevall
Lambertz har inte avslöjats med någonting. Allt som framkommit genom mejlen hade han tidigare gått ut öppet med i radion.
Kan vi inte släppa det där med vänskapsfrågorna och koncentrera oss på sakfrågorna? Själv har jag druckit ett antal öl Med Thomas Olsson och han var en av gästerna på mitt bröllop. Och Göran Lambertz var en annan gäst. Gubb Jan Stigson och Seppo Penttinen har jag aldrig träffat medan Jan Olsson som steg av utredningen är en av Para§rafs medarbetare.
Den som vill kan ju försöka få ihop några konspiratoriska vänskapsband och därmed ställningstaganden ur den röran...
Kommentar från Alexander
Dick Sundevall
Nej det kan inte vara så, och det skulle du också veta om du satte dig in i fallet.
1. OM det var så så skulle Lambertz inte ljuga om bevisens uppkomst.
Han vet t.ex. att JA:s födelsemärke började som en saknad pungkula (efter att förhörsledaren läst om pungbrock i sjukhusjournalen) och sedan ändrades till ett ärr efter en pungbråcksoperationn (efter att förhörsledaren hört sig för med mamman och fått reda på att pungbråcket var läkt) och sedan ändrade sig vidare till ett födelsemärke (efter att förhörsledaren fått reda på att pojken inte opererats), vilkets placering och storlek inte kunde anges innan pojkens mamma ritat en skiss av det (som förhörsledaren fick).
När man läser förhören så ser man direkt att informationen överförs från förhörsledaren till Quick och att Quick inte lämnar någon information självständigt.
Det här vet Lambertz och ändå påstår han att Quick lämnat information om födelsemärket som han bara kunde lämna om han sett pojken naken.
2. OM det var som Lambertz sa så skulle han inte behöva plocka fram helt irrelevant information från Quick och påstå att det skulle vara bevis för Quicks inblandning.
T.ex. den famösa bommen. Att Quick säger att man kunde köra bil en väg som har vägbom och att han inte lagt märke till vägbommen är för det första enbart en ICKE motbevisad uppgift (det är inte visat att den stämmer). För det andra så har vägbommen, vägen och platsen inte på något minsta sätt kunnat knytas till den försvunna flickan.
3. OM det var som Lambertz sa så skulle han inte behöva hänga upp sig på helt bisarra och uppenbart knasiga påståenden.
T.ex. den privata likhunden Zampo. Hur i hela friden har den här hobbyarkeologen och löjtnanten fått tag på människolik att öva hunden på? Det är ju helknasigt. I hundens CV anges att han använts för att hitta tusentals år gamla gravar. Så teorin om att han markerat på så många ställen på alla platser man tar honom till verkar ju stämma exakt med vad hunden verkligen är tränad för.
Alltså:
Det är för tokigt och för mycket fel för att jag ska tro det om Lambertz.
Kommentar från Alexander
Nu börjar det ju komma fram mer om hur Lambertz och hans "lagkompisar" planerat att lägga upp saken och vad de hade tänkt att åstadkomma.
Syftet är att rädda hedern på personerna inom laget som ju satt denna i pant för Quicks skuld. Metoden ska vara, precis som jag skrivit ovan, att sprida dimridåer för de som inte är insatta.
Trots att Lambertz och hans lagkamrater redan innan publiceringen av de "starka bevisen och indicierna" visste att de var pulveriserade så låtsades man inte om detta eftersom de som inte var insatta i fallet Quick ju ändå inte skulle kunna avgöra att det var påhitt och skitsnack som man kom med.
Jag tycker att det är synd att Lambertz gått med i det här laget och synd att han trodde att hans heder stod på spel då och därför skadade den. Han kunde ha erkänt det alla vet idag och ursäktat sin granskning från 2006 med att han bara läst domarna och att det vid en sådan ytlig granskning inte upptäcktes något som gav skäl till djupare granskning. Nu har han blivit en pajas, jag hoppas att det är tillfälligt.
Svar från Dick Sundevall
Kan det inte vara så enkelt som att Lambertz anser att Quick dömdes på bivis stark stödbevisning? Varför misstänkliggöra någons avsikter bara för att man inte delar personens åsikter? Är du så så säker på att du sitter inne med den stora SANNINGEN?
Kommentar från Per Vallin
En filosofisk fråga. Den tilltalade betraktas som oskyldig tills dom vunnit laga kraft. Det måste rimligtvis innebära att i och med beviljad resning har domen förlorat laga kraft och den f.d. delinkventen är "förmodat oskyldig" igen. Dvs. inte dömd.
Nog med spetsfundigheter för denna gång!
Kommentar från Per Vallin
Dick Sundevall:"Rent formellt är han (SB, min anm) fortfarande dömd för sex av morden* - utredning pågår"
SB är frikänd från tre domar. beviljad resning i två. det innebär att rent formellt är han fortfarande dömd för tre mord.
*du borde skriva mord, obestämd form. då det råder osäkerhet, i några fall, om det är mord över huvud taget.
Svar från Dick Sundevall
Ok, fel från mig, han är friad från tre mord. Men att han fått resning innebär inte att han är friad från de tidigare domarna, utan bara att de ska omprövas. Hur som helst, min poäng var att resningsprocessen i högsta grad pågår även om nu de flesta, däribland jag själv, utgår ifrån att han kommer att frias från resterande utan nya rättegångar.
Och i likhet med en hel del andra beklagar jag att det inte blir nya rättegångar.
Kommentar från Claes
Dick, jag har stor respekt för det arbete du lägger ner på Magasin Paragraf. Som jag tidigare sagt så håller jag med dig om att det är viktigt att domare och jurister deltar i debatten i rättspolitiska frågor.
Sedan slarvar du aningens med begreppen.
Lambertz har själv bekräftat att när han skrev sina debattartiklar så hade han i princip endast konsulterat den ursprunglige åklagaren, förhörsledaren och en rättsmedicinare. För all del ingår även den allmänne försvararen Claes Borgström i Lambertz krets, men denne är - något pikant - ganska öppen i massmedia med sina tvivel angående Quicks oskuld. I Borgströmss mejl till Lambertz är detta än mer tydligt.
Quick har fått resning och är i lagens mening oskyldig till flera av de mord han anklagas för.
Det är riktigt att några fall återstår, men det finns ingen vettig jurist som inte tror att han får resning där också.
Min poäng är att justitierådet Lambertz, med tanke på sin position i Högsta domstolen, faktiskt inte kan och bör uttala sig om enskilda bevis- och skuldfrågor i pågående eller avslutade brottmål.
Justitieråden sitter för att döma de mål de har framför sig och där de har beviljat prövningstillstånd.
Vi får en ohållbar situation om justitieråden börjar anklaga frikända personer för brott - utan annan bevisning än den som svenskt rättsväsende ej anser styrker brott. Lambertz har försatt sig i en sån ohållbar situation.
För att ta ett annat exempel. Justitieråd kan och bör uttala sig i debatten om principiella rättsfrågor t ex vad som krävs för "samtycke" vid sexualbrott. Men om de börjar uttala sig om t ex personen Julian Assange är skyldig till våldtäkt, eller ej, i det enskilda fallet så lägger de sig i rättskipningen och eventuellt föregriper de skuldfrågan. Det är inte förenligt med att vara opartisk domare. Lambertz verkar fullständigt ha förlorat den distinktionen.
Möjligen blandar han ihop sin nuvarande roll som justitieråd med sin roll som före detta justitiekansler, fast det är ingen godtagbar ursäkt.
Lambertz måste avgå som justitieråd. Han har förverkat det förtroende som krävs på en sådan post.
Kommentar från Claes
Ett av grundproblemen kvarstår. Vi har ett justitieråd som vägrar acceptera att hovrätten i konkreta fall har funnit tillräckliga brister i bevisningen i de fällande domarna mot Quick att man har beviljat resning. Åklagarna har sedan funnit att det med det klaralgda bevisläget ej går att driva åtal mot Quick och uppnå en fällande dom. I lagens mening är Thomas Quick elller Sture Bergwall oskyldig.
Justitierådet Lambertz vägrar acceptera hovrättens och åklagarnas bedömningar. Han kväljer dom och chikanerar rättssystemet. Han verkar inte begripa att han inte är journalist. Han är ledamot av Högsta domstolen.
Lambertz verkar vägra inse problematiken i att han uttalar sig i skuldfrågan i mål och ärenden som teoretiskt kan hamna på hans, eller någon av de 14 kollegornas, bord.
Här går jag inte ens in på den ytterst graverande mejl-konversationen han har underhållit med van der Kwast, Penttinen, Gubb-Jan och Borgström. Eller för all del det besynnerliga uttalandet i Expressen av Lambertz att han kanske ska prata med "den andra sidan" också.
Lambertz är omöjlig som justitieråd efter sina piruetter och turer. Det är är helt och hållet självförvållat och ett besynnerligt haveri.
Svar från Dick Sundevall
Ledsen Claes, men du har fel i sak på flera punkter:
Det pågår en debatt om huruvida Qucik/Bergwall är skyldig eller oskyldig. Rent formellt är han fortfarande dömd för sex av morden - utredning pågår.
Göran Lambertz skulle aldrig kunna sitta i HD och döma i de här fallen, då han som jk har utrett frågan. Så därmed har det ingen betydelse om han idag yttrar sig i debatten eller inte.
Att han har bytt åsikt några gånger i den här frågan är inget nytt. Det har han tillstått tidigare. Och att han har kontakt med "båda sidor" är väl alldeles utmärkt. Och då med de personer som var med på insidan - och inte bara står utanför och har en bestämd åsikt. Jag råkar veta, OBS veta, att han har kontakt med bägge sidor för att inhämta kunskap.
I övrigt tycker jag att det rent allmänt är ett problem att så få domare deltar i debatten om rättssäkerhetsfrågor.
Kommentar från Terje
Tycker du istället skulle fråga Lambertz om vad han faktiskt anser om den kritik som riktats mot förundersökningen, men som han konsekvent ignorerar. Eftersom Lambertz åberopar som bevisning uttalanden som kritikerna menar att Quick blev ledd till så får man väl utgå ifrån att Lambertz antingen anser 1. Kritikerna har fel i sak eller 2. Kritikerna har rätt men ledande frågor (och att bli ledd till rätt resultat på vallningar) är inget problem. Så vilket är det?
Kommentar från Super-JAS
hahaha älskar dina sura svar Dick! Uppfriskande och roligt
Kommentar från Johan Herrgård
Dick, jag instämmer i Haimats inlägg. Tanken är inte alls tokig. Fallet är analogt med Bergwalls och där har du en diametralt motsatt åsikt. Stringens efterlyses!
Svar från Dick Sundevall
Du efterlyser stringens. Samtidigt som du är med på att tillskriva andra personer åsikter som de inte har gett något som helst uttryck för!
Varför inte variera er med att ta upp sakfrågor istället? Eller är kanske det viktiga för er vem man ska spotta mest på för tillfället? I så fall, ta upp det problemet med en psykolog och inte med mig.
Kommentar från Haimat
Dick, Rättegången mot Schibbye/Persson handlade väl om terrorbrott och olaga inträde i landet Etiopien och herrarna blev dömda till 11 år i fängelse. Bevisen var iscensatta och bevisen som presenterats för domstolen var felaktiga och manipulerade. Inte helt olikt fallet Quick. Kan inte tänka mej att Lambertz skulle annat än berömma domstolarna och agitera för Schibbye/Perssons skuld.
Svar från Dick Sundevall
Det handlade enligt dem själva om möjligheten att kunna arbeta fritt journalister – och därmed om yttrandefrihet.
Du skriver: Kan inte tänka mej att Lambertz skulle annat än berömma domstolarna och agitera för Schibbye/Perssons skuld.
Nej, det kan du uppenbart inte tänka dig, vilket väl säger en del om ditt tänkande.
Kommentar från Ulla
Visst är Lambertz förklaring begriplig. Domstolarna verkar ha fattat korrekta beslut utifrån det underlag som presenterades för domstolen. Men om man väljer att tro att Råstams grävande är sant, överensstämmer ju inte underlaget som presenterats för domstolarna med det som framkommit under förundersökningen. Den eventuella rättsskandalen ligger i tid före domstolsbesluten, där förhör gömts undan, alibin fifflats bort, frågor i förhören varit ledande osv, osv. Som jag ser det diskuterar Lambertz en annan sak än det som faktiskt är själva kärnan.
Kommentar från Alexander
Det var en person som nämnde att det var samma personer inblandade nu som kring Sefastson-affären. Borg är Veija Borg. Att det finns en "affär" då är väl inget konstigt. Sefastson anklagades för mutbrott av Sundevall och detta utreddes av Kwast. Samtidigt hade Lambertz och Sefastson projektet Borg tillsammans.
Men det är riktigt, jag kan inte se hur det skulle ha med Lambertz ställningstagande nu att göra. Det var bara tänkt som ett exempel på hur folk försöker begripa vad Lambertz sysslar med.
Jag har själv grubblat och nu tror jag att jag har förstått.
Svar från Dick Sundevall
Det var itne van der Kwast som var åklagare i Sefastsonaffären utan Palmkvist. Men nu förstår jag hur du menade.
Kommentar från Alexander
Jag tycker att han ger ett bra besked. Jag har varit orolig för hans hälsa och jag har hört teorier om att det har något med Borg/Kwast/Sundevall/Sefastson/Lambertz förra "affär" att göra men jag har ändå inte begripit vad Lambertz sysslar med.
Nu tycker jag mig läsa att Lambertz har gått ut för att göra de som är okunniga om Quick osäkra på hans oskuld, detta i syfte att skydda tilltron till rättsväsendet. Det förklarar mycket, t.ex. hur hans bevis kan vara så otroligt tunna och dessutom nästan bara lögner. Det är ju inte information till de insatta utan desinformation till de icke insatta.
Svar från Dick Sundevall
I vilken paranoid föreställningsvärld finns det en Borg/Kwast/Sundevall/Sefastson/Lambertz förra "affär"?
Och vem är Borg? Är det möjligen Björn Borg som är inblandad? Eller en viss finansminister? Eller kan det kanske handla om mentalt skadat tänkande på grund av för mycket flaschbackläsande?
Kommentar från Per Vallin
GL ger alternativa, ofta motsägande, svar på de frågor han får. Det är begrpligt men inte trovärdigt.
Kommentar från helgonet
@Anders
Utan att gå händelserna i förväg, så tror jag att en ytterligare förklaring från Lambertz, med till visshet gränsande sannolikhet, inte skulle klargöra vad han egentligen menar. Enligt min åsikt har hans tidigare förklaringar tangerat, eller snarare, överskridit logikens lagar.
Svar från Dick Sundevall
Försöker man förstå så är det nog inte så obegripligt. Än mer begripligt blir det om man har läst domarna. Vi publicerar samtliga i morgon.
Kommentar från Anders
Efter andra frågan hade jag gärna sett en följdfråga. han anser alltså (svar på fråga 1) att han själv inte har uttryckt ståndpunkten att Q är skyldig. Men säger (svar på fråga 2) att hans tolkning är att Q troligen inte är oskyldig till de brott han frias för. Vad innebär det svaret? Som sagt, en följdfråga hade varit önskvärd där
Kommentar från Haimat
Jag väntar precis som dej Johan på en kommentar från Lambertz om just Schibbye/Persson rättegången som många kallar en rättsskandal. Det var stark bevisning och en enig rätt. Har för mig att Lambertz granskade domen och uttryckte beröm för ett väl utfört arbete.
Svar från Dick Sundevall
Rättegången mot Schibbye/Persson handlade i grunden om yttrandefrihet. Om att det ska få finnas en opposition. Och att människor fritt ska få uttrycka sina åsikter utan att riskera fängelsestraff, eller bli pådyvlade åsikter de inte gett uttryck för och liknande...
Kommentar från Johan Herrgård
När kommer Lambertz kommentare domarna mot Schibbye/Persson? Väl formulerade och gedigna! Ett i allt stort ett bra polisarbete...enig tingsrätt!! På det hela ingen skandal....
Kommentar från Alexander
Om det nu finns stark bevisning; hur kommer det sig att Lambertz inte kan beskriva ett enda sådant bevis utan att fara med osanning?
Eftersom Quick enbart lämnade riktiga uppgifter om något mord efter att han fått reda på uppgiften av någon eller läst den i förundersökningen så är väl vetskapen om dessa uppgifter ett precis lika starkt bevis mot alla andra som fått reda på dem? T.ex. Lambertz själv.