Måndag 15 September 2014

Svenskt dödsstraff

För ett tag sedan hamnade jag i en diskussion med en vikarierande vakt gällande dödsstraffet, dennes ståndpunkt gjorde mig upprörd.

Enligt mig har allt rätt till sin åsikt, även om jag inte håller med så finns en villighet inom mig att stå upp för motpartens rätt till sin åsikt. I den diskussion jag hade om dödsstraffet var det med nöd och näppe jag klarade av att leva upp till mitt patos.

   En vikarie som en dag arbetade på min avdelning berättade att han/hon läst min blogg. Nästan omgående började vakten ifrågasätta mig, jag har aldrig varit med om något liknande tidigare. Oftast är vikarierna osäkra och gör inget väsen av sig – men här mötte jag ett unikum.

   Först framkom att jag inte borde få skriva böcker eller egentligen ens studera. Varför frågade jag då? Det var uppenbart att denna vakt inte såg fängelset som ett ställe där man skulle förändras. Så här långt förklarade jag fördelarna med studier och författande. Att jag betalade av mina skulder till brottsoffren verkade inte spela någon roll. Detta ledde till en diskussion om att livstid borde vara livstid, som i sin tur öppnade upp för en dispyt om dödstraffet.

   Vikarien ifråga tyckte att dödsstraffet under vissa omständigheter kunde vara berättigat. Jag orkar inte ens gå in på alla absurda argument, men det huvudsakliga var att det skulle fungera avskräckande. Sociologen inom mig försökte förklara att det inte har någon avskräckande effekt, se på USA som exempel. Men vakten gav inte med sig. Slutligen började diskussionen bli så pass hetsig att jag bestämde mig för att gå därifrån.

   Även om jag anser att alla har rätt till sin åsikt så är frågan om det är lämpligt att ventilera vissa ståndpunkter hos fångarna i ett säkerhetsfängelse. Som tur är har jag inte sett vakten på min avdelning igen.

 

Ämnesord

Kommentarer

Kommentar från Jonna

Nej, Olle. Jag skulle vilja veta vad det är som får dig att så tvärsäkert säga att det totala lidandet som Andra Världskriget medförde skulle ha blivit lägre om Hitler dödades 1940. Vad är det du vet om parallella universum som inte jag vet? Du får jättegärna utveckla dina tankar och dela med dig av din profetiska förmåga. Men om det inte är så att du VET att världen hade blivit en bättre plats om Hitler dödats 1940, så håller inte ditt resonemang om att det vore ett berättigat mord.

Kommentar från Gustaf

Intressant händelse. Jag har själv suttit i fängelse och minns en händelse då en intagen och en vakt hamnade i diskussion om vilket fotbollslag som var bäst. Diskussionen var något hetsig till den intagne vände på klacken med orden "Ja, så kan man ju tycka om man är dum i huvudet.".

Det hela resulterade i en rapport för misskötsamhet på den intagne med motiveringen att han förolämpat vakten. Det hela skrevs dock av med ett skratt av kvinspen men finns naturligtvis kvar i den intagnes akt.

Kommentar från olle

@Jonna . Förstår jag dig rätt? Du tycker inte det vore bra om Hitler dödades 1940?
Därför att....du tror att det sannolikt blivit sämre totalt sätt?
Är det den tesen du vill ha argument emot?

Kommentar från Jonna

Och vad tror du skulle ha hänt om Hitler mördats av CIA år 1940? Hade det räddat människoliv? Hur många? Vad kan vi säga säkert om vilken vändning historien skulle ha tagit? Det är lika möjligt att fler människor hade dödats, som att mordet skulle ha lett till färre dödsoffer under andra världskriget. Om en person som Wilhelm Keitel hade kommit till makten efter ett eventuellt politiskt mord på Hitler av CIA, så hade antagligen inte “Operation Barbarossa” inletts -41, vilket i sin tur lett till att mängder av krigsmateriel, soldater och resurser hade kunnat fördelas till andra fronter. Och därmed hade andra världskriget teoretiskt sett kunnat medföra ett mycket högre antal dödsfall ifall Hitler hade mördats. Men min poäng är att hela denna diskussion är kontrafaktisk och därmed är exemplet om att döda Hitler 1940 utomordentligt dåligt om syftet är att propagera för politiska mord. Naturligtvis går det att propagera för det också, på ett koherent sätt. Väntar med spänning på att se om du lyckas med det i nästa inlägg.

Kommentar från olle

dödsstraff skall aldrig användas? jo det skall det absolut. Politiska mord är nödvändiga ibland. Tror inte ngn skulle motsätta sig ifall cia mördat hitler 1940

Kommentar från MM

De flesta brott av den arten, handlingar som resulterar i en annan människas hädangång, begås i affekt, oftast av två yngre aggressiva hannar med för kort stubin. Vetskapen om en livstidsdom, eller något så bestialiskt som ett dödsstraff, förändrar inte den slutliga utgången då brottet begås i hastigt mod och under väldigt kort tidsram. Den andra typen av gärningsman, som undergår en svår, men kort, övergående psykos berörs heller inte av om straffet är avskräckande eller ej. En psykos är ingenting man väljer och hjärnan fungerar inte ultimat under skeendet. Den tredje gruppen mördare är den s k lejde mördaren. En person som begår ett brott antingen för pengar eller, mer troligt, för att få tillhöra en viss grupp av människor. Där tycker man kanske att det skulle vara något avskräckande med riktigt hårda straff. Men… nej, det fungerar inte här heller. Den här gruppen har till stor del redan lämnat samhället, oftast redan i tonåren, och de har inga andra moraliska koder att falla tillbaka på än gängets.

Dödsstraff har använts i många länder, även demokratiska sådana, i akt och mening att avskräcka människor från att begå de grövsta formerna av brott. Alltid med negativt utfall. Det mest kända och omdebatterade landet är väl USA, som verkligen har misslyckats med att avskräcka människor från att begå brott med dödlig utgång. Värt att notera är också att i delstater som har avskaffat dödsstraffet har man sett en nedgång av dylika brott.

Kontentan är denna; dödsstraff är ALDRIG AVSKRÄCKANDE och SKALL ALDRIG användas!

Kommentar från Stephen

Hej Silver,

Frågan är berättigad, eftersom svaret är allt annat än glasklart för den som inte är insatt i kriminologi. Det finns egentligen två nivåer på svaret, varav den första är ganska enkel.

Dödsstraff skulle kunna vara ett mycket avskräckande straff, om det blev konsekvensen av allt från fortkörning till snatteri och skattebrott. Men för flera grövre brott som sker “i stundens hetta”, till exempel svartsjukemord, så finns det i princip inga studier som har visat att det skulle verka avskräckande. En del av förklaringen till detta är att de allra flesta grova våldsbrott begås under inflytande av alkohol, droger, psykiatriska störningar (vilka av politiska skäl sällan bedöms som tillräckligt allvarliga för att leda till rättspsykiatrisk vård istället för fängelse), samt tillfälliga psykosliknande tillstånd som inte nödvändigtvis måste drabba någon med tidigare psykiatrisk problematik. För människor som gör sig skyldiga till extremt grova brott under dessa omständigheter, visar majoriteten av de studier som har gjorts som sagt att dödsstraff inte verkar avskräckande. Man stannar helt enkelt inte upp och gör en konsekvensanalys, vilket dock sker per automatik innan någon exempelvis snattar eller medvetet fuskar med deklarationen. Det handlar således inte om "kallblod" som inte värdesätter livet tillräckligt högt för att inte bry sig om konsekvensen, utan om en mänsklig faktor som gör att man i vissa sinnestillstånd inte är förmögen att överhuvudtaget reflektera över konsekvenser innan man agerar.

En annan förklaring till att dödsstraff inte verkar avskräckande såtillvida att det minskar mängden grova våldsbrott, är att något händer med attityderna hos människor i ett samhälle där staten avrättar människor. Forskaren William C. Bailey gjorde en mycket intressant studie på temat och undersökte andelen mord per capita i Oklahoma dels under en period då dödsstraff inte tillämpades, och dels under en period då dödsstraffet återinfördes i denna delstat. Det faktum att politisk-juridiska institutioner i samhället menar att berövande av livet är ett straff som kan utdömas i vissa tillfällen, verkar enligt Bailey brutaliserande på medborgarna och minskar därmed individers skattning av livets värde. Denna brutaliserande effekt är med stor sannolikhet också förklaringen till att antalet mord per capita ökade markant i Oklahoma efter återinförandet av dödsstraff i denna delstat.

Även dödsstraff för andra brott kan kritiseras utifrån åtminstone den första delen av förklaringen. Det kan exempelvis konstateras att Iran är ett land där oerhört många narkotikabrott begås (faktum är att merparten av allt opium som smugglas till Europa går via endera Ryssland eller Iran), detta trots att man har dödsstraff för grova narkotikabrott i Iran. Hotet om det yttersta straffet avskräcker ändå långt ifrån alla från att begå narkotikabrott. Orsakerna till detta kan, enligt min mening, vara två stycken (eller en kombination av båda): dels att man anser att alternativet till smugglingen är ett liv som inte är värt att leva - vilket framförallt gäller för människor som lever i fullständig misär - eller att man bedömer risken för upptäckt som så liten att de potentiella vinsterna för att förändra sin livssituation gör att det är "värt att chansa". En tredje förklaring skulle kunna vara att det existerar en anrik "smugglingskultur" som utövar ett starkare normativt tryck på individerna i denna region än vad centralregeringens lagar och regler gör. Så är exempelvis fallet i vissa regioner av Irans grannland, Afghanistan, och även i gränsregionerna mellan Venezuela och Colombia (där smuggling etablerades som en form av motstånd mot spanska kronan redan på kolonialtiden). Den typen av brottslighet är mycket svår att komma åt eftersom det kräver att centralregeringen vinner lokalbefolkningens lojalitet, vilket är lättare sagt än gjort i fattiga länder med stor regional isolering på grund av bland annat geografin.

Sammantaget indikerar ovanstående förklaringar att det är ett mindre effektivt sätt att komma tillrätta med juridisk-sociala problem av denna typ - det vill säga brott som begås av ekonomiska skäl eller för att centralregeringens normer är mindre viktiga än subkulturens normer - genom att försöka straffa bort brotten, än att åstadkomma en förbättring av de socioekonomiska villkoren för de grupper ur vilka exempelvis smugglare rekryteras. Men vare sig i Iran, Afghanistan, USA, Sverige eller något annat land jag känner till, så har beslutsfattare särskilt lätt för att förstå att det inte går att straffa bort alla brott, eller ens en majoritet av dem. Det är helt enkelt inte en populär lösning på dessa komplexa problem i den neoliberala världspolitikens tidevarv. Istället läggs allt ansvar på individen och man frikopplar denne från det samhällssystem som fostrat, kategoriserat och begränsat varje given människa till att spela särskilda roller.

Kom av mig en aning i mitt svar märkte jag, men hoppas att du fick ut något av den första delen av förklaringen.

Kommentar från Silver

Vad menar man egentligen med att dödsstraffet inte har en avskräckande effekt? Är det att straffet främst drabbar sådana kallblod som ej värdesätter Livet såpass högt, att det ultimata hotet om att bli kvitt jordelivet helt saknar effekt?

Detta är en uppriktig undran. Jag kan inte formulera den slätare, så ursäkt på förhand om valda ord eventuellt uppfattas som horribelt hårda.

Kommentar från MM

Man kan bara konstatera att bildningsnivån på kriminalvårdens personal är betydligt lägre än de intagnas. Men någonstans ska patrasket samlas som inte är kapabla till bättre jobb. Skrämmande bara att de, med denna låga bildningsnivå, får utöva en oproportionerligt stor makt över människor.

Lägg till en kommentar

458 miljoner

Kriminalvården kommer att få en stegvis budgethöjning med 458 miljoner kronor fram till 2016, men hur kommer dessa pengar att användas?

Blöjor och bebisar

Under det senaste året har flera i min omgivning fått barn, något som har fått mig att fundera på min egen längtan efter att få vara förälder.

Studier rehabiliterar

Kriminalvården erbjuder program mot missbruk, kriminalitet och mycket annat – men sällan skrivs det om hur effektivt studier är för att minska återfallen.

Vakt misshandlade fånge

En intagen utagerar med våld. Han oskadliggörs genom att bojas och läggas på magen, men ändå slår en av vakterna till honom i ansiktet.

Svarta gänget

Förr fanns en särskild säkerhetsgrupp, det gick rykten om allt från hot till misshandel. De åkte runt mellan anstalterna för att visa vem som bestämde.

En död fånge?

I lördags blev det värsta kalabaliken när vakterna trodde att jag var död.

Norsk maffia

USA har som de flesta vet ett vittnesskyddsprogram och ibland får de som behöver en nystart flytta till ett annat land.