Thomas Quicks advokat
I måndags läste jag en debattartikel i DN där Claes Borgström gav ett, enligt mitt tycke, dåligt försvar av sitt agerande i Quick-skandalen.
Dagens Nyheters kulturdel gav advokat Claes Borgström ett dubbeluppslag där han fick orera fritt. Även om han har vissa poäng så kändes texten mest som ett svagt försvarstal. Han vägrade konsekvent att ta något som helst ansvar för det som hänt, vilket jag personligen tycker visar på ett dåligt omdöme.
Agerade som Quick ville
Mycket gick ut på att förklara brottsmålsprocessen där den centrala punkten var att Borgströms roll som försvarare i Quick-fallet var att agera i enlighet med sin klients valda linje. I de fall det framkommer omständigheter eller bevis som visar ett en viss klient är oskyldig har försvararen endast två alternativ, antingen frånsäga sig uppdraget eller övertala klienten att ta tillbaka erkännandet. Är man kvar som försvarare trots att en oskyldig klient erkänner finns möjligheten att uppmana rätten att noggrant granska om det finns bevisning som stöder erkännandet, men i övrigt är handlingsalternativen för en advokat obefintliga.
Okej, jag har läst juridik, och köper att det i stort ser ut som Borgström menar. Men såvitt jag vet vidtog han inte några av de åtgärder som fanns tillgängliga (skulle jag ha fel ber jag om ursäkt i förväg). Dessutom tycker jag att systemet som sådant behöver revideras. Att agera för sin klients bästa bör rimligen vara det rätta, inte att agera i enlighet med sin klients linje.
Var inte påverkad?
Sedan framhåller Borgström något som inte alls stämmer med verkligheten. Han skriver att: ”Jag vet inte hur mycket Bergwall faktiskt tog av de mediciner som skrevs ut. Hur det än är med den saken uppfattade varken jag eller någon annan att han var påverkad. Han uppträdde precis lika klart som han gör när man i dag hör honom på radio eller ser honom i tv.”
Seriöst? Hur menar han? Har inte advokat Borgström sett de oredigerade videoupptagningarna från vallningarna? Quick sluddrar, kan ibland inte stå utan stöd och sitter stundom i bilen och slumrar mitt i en mening. Att han inte skulle vara påverkad är helt absurt.
Nej, mycket gick fel i Quick-fallet och även om jag inte på något sätt tycker att Borgström ska bära det tyngsta ansvaret så hade det varit trevligt med ett ödmjukt uttalande där han i alla fall tillstår möjligheten att allt inte gick helt rätt till.
Kommentar från Haimat
Detta är Lance Armstrong syndromet. Borgström kommer aldrig att erkänna att han gjort ett undermåligt arbete i fallet hur mycket bevis som läggs fram. Han kommer vidhålla att han gjort ett utomordentligt arbete som Thomas Quicks advokat ända in i kaklet. Denna drift som vi andra har som har läst på om fallet och vill på ett eller annat sätt få ett "erkännande" av Borgström, Kwasten, Lambertz, Pentinnen m.fl. är inte sund och bör begravas.
Kommentar från Kjell Högkil
Instämmer med Ricard och Erik. Borgströms många ord där han försöker mästra allmänheten är döfött. Hans försök att urskulda sin dåliga insats som advokat faller platt. Huvudargumentet tycks vara att bara dom som var med vid rättegångarna förstår vad som är riktigt i denna skandal. Att han dessutom inte märkt att Quick var drogad är ytterligt pinsamt. Antingen ljuger han eller så var han påtänd själv.
Kommentar från ErikKH
Jag delar Ricards förvåning över Borgströms bristande uppmärksamhet. Ska man vara riktigt elak så funderar man ju nästan över om försvarsadvokaten ifråga själv var påverkad på ett eller annat sätt och att det möjligen skulle förklara hur han kunde missa Bergwalls onykterhet. Men så elak får man förstås inte vara.