Söndag 23 November 2014

Skatteterror

Elias Melki var en framgångsrik företagare tills han råkade i klorna på Skatteverket, som med hot, våld och ren och skär terror gjorde hans liv till ett helvete och fick affärerna att krascha. 

Elias Melkis liv blev en mardröm
Foto: Petter InedahlElias Melkis liv blev en mardröm 

Det började ganska oskyldigt. Elias Melki befann sig i Bekaadalen för att titta på årets vinskörd till sitt lilla importbolag. Egentligen var han i städbranschen, och ganska framgångsrik dessutom. Det var den 28 september 2004, ett datum han säger sig kunna minnas i resten av sitt liv, och i den varma libanesiska sensommardagen ringde telefonen. Samtalet var från Sverige, från hans sekreterare i Märsta som undrade om det var okej att polisen hämtade hans dator.

Ett guldår

Elias Melki beskriver 2004 som ett guldår. Verksamheten gick bättre än någonsin. Melki Städ AB och de andra företagen i gruppen omsatte närmare 80 miljoner kronor och hade över 150 anställda. De hade köpt upp rivaliserande företag och dessutom förhandlat fram ett lukrativt kontrakt med Fastighets AB Förvaltaren och stod inför den största expansionen i bolagets historia. Företagsåret hade haft nästan lika många soltimmar som Bekaadalens vinsluttningar, och ingenting antydde att framtiden skulle se annorlunda ut. Om det inte varit för det där telefonsamtalet.

Myndigheterna griper in

Händelsen var förvånande snarare än oroande. Elias Melki levde än så länge, liksom de flesta här i landet, i tron att den som har rent mjöl i påsen inte heller behöver vara nervös, inte ens vid kontakt med maktfullkomliga myndigheter. Egentligen bottnade alla de kommande problemen i Melki Städs expansionsplaner. För att kunna genomföra dessa snabbare hade man bestämt sig för att köpa upp en konkurrent, och valet föll på Centralstäd AB, ett företag som på pappret såg bra ut, men som Elias Melki ovetande var föremål för utredning av Skatteverket. När köpet genomförts betalningssäkrade Skatteverket Centralstäd, och det var först nu det stod klart att allt inte var som det skulle. I och med betalningssäkringen var alla företagets tillgångar låsta och endast åtkomliga för myndigheterna.

files/content/under-ytan/skatteterror/Skatteverket.JPG

Elias Melki har tappat tron på det svenska rättssystemet                                                                                  Foto: Petter Inedahl

Ge dem datorn

Av naturliga skäl hade Skatteverket inte velat skylta med det förestående tillslaget, varför det hela kom som en total och mycket obehaglig överraskning. Tack vare en klausul i köpeavtalet lyckades Elias Melki häva affären, men köpesumman kunde man på grund av betalningssäkringen inte få igen varför man istället omvandlade det tilltänkta bolagsköpet till en så kallad inkråmsaffär. Man tog alltså ut inventarier, kontrakt och annat för det belopp på nära fem miljoner kronor man annars helt skulle förlorat.

– När det där samtalet kom så var det första som slog mig att de säkert ville kolla någonting om affären med Centralstäd, berättar Elias Melki. Jag tyckte det var lika bra att få det ur världen så jag sa att ”visst, ge dem datorn” och tänkte inte mer på det.

Polisförhör

Ytterligare en gång kom polisen och hälsade på, och den här gången började man fråga ut personalen och tog dessutom med sig tjugofyra pärmar med vad man förklarade var ”kompletterande material”. Inte ens nu anade Elias Melki verklig oråd. Kanske var han förblindad av tron på det svenska rättsystemets ofelbarhet, själv beskriver han det i efterhand som att han var fruktansvärt naiv. På två veckor händer sedan ingenting tills han en dag plötsligt blir ombedd att inställa sig på förhör, och nu börjar varningsklockorna ringa.

– Det var i samma veva jag förstod att det var någonting mer än bara en rutinkontroll, men fortfarande avvaktade jag. Jag trodde ju hela tiden att det skulle ordna sig bara de fick rätt information och insåg sitt misstag, berättar han.

Vad som verkat som ett rent rutinförhör var i själva verket en del av en växande och för Elias Melki helt okänd utredning, och resultatet blev nya långvariga förhör innan Skatteverket bestämde sig för att åtala.

En suspekt person

Som grund för åtalet låg den komprometterande affären med Centralstäd, och vad som gjorde saken än värre var att två av de underentreprenörer som anlitats i samband med det kraftigt ökade personalbehovet visade sig ha betalat svarta löner. Att Elias Melki omedelbart avbrutit samarbetet med dessa företag då han fick veta detta spelade ingen roll, han var redan en högst suspekt person i Skatteverkets ögon.

– Jag är den förste att understryka att den bransch vi jobbar i innehåller mycket fusk. Jag vet det, och just därför har jag alltid varit mycket noga med att följa lagar och kollektivavtal. Det är en smutsig bransch, men det innebär inte att alla företag jobbar på det sättet, säger Elias Melki.

Han menar att Skatteverket gör det enkelt för sig genom att försöka passa in alla företag i det mönster man sett hos fifflarna. Går det inte vid första försöket får man ge sig på det igen. Det hela påminner inte så lite om ett tjurigt barn som försöker pressa in en rund kloss i ett fyrkantigt hål, men med den inte helt oväsentliga skillnaden att Skatteverket har helt andra nypor än barnet. Här handlar det om statens hela rättsmaskineri och om en myndighet som blivit expert på att driva den här typen av brottmål på ett sätt som många gånger låter antyda att ändamålen helgar medlen.

Medveten förvanskning?

Ett av skatterevisorns trumfkort var de lönelistor man beslagtagit hos Melki Städ, och vilka påstods visa att företagets utbetalade årslöner varit så låga att de omöjligt gått att leva på, ett ”bevis” så säkert som något på den ymniga förekomsten av svarta pengar. För att komma fram till detta hade man gått enkelt till väga, så enkelt att det gränsade till medveten förvanskning. Man tog helt simpelt företagets samlade lönekostnader, med undantag för de allra högsta som man menade skulle snedvridit statistiken, och delade på antalet anställda. Summa 66 000 kronor i årslön. Detta innefattade alltså alla som under året varit provanställda, deltidsanställda, sommararbetare, långtidssjukskrivna, likaväl som ordinarie heltidsanställda. Med sådana räknemetoder är det inte förvånande att siffran skiljde sig betydligt från verklighetens 192 000.

Fackets egen skattepolis

In på scenen kliver så Fastighetsanställdas Förbund, och bildar på eget bevåg en ohelig treenighet tillsammans med Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket. Efter att förbundets självutnämnda polisrepresentant Gesa Markusson gjort hotfulla påstötningar hos Fastighets AB Förvaltaren säger dessa hastigt upp sitt femårskontrakt med Melki Städ.

– Vi tappade ett av våra största kontrakt för att facket lade in sitt veto, vilket dessutom var olagligt. Vi hade köpt in bilar och material och anställt folk och faktiskt redan påbörjat uppdraget. Vi hade städat där i tre veckor när facket ingrep, berättar Elias Melki.

I tidningen Fastighetsfolket skröt man över att man satt käppar i hjulet för det ”oseriösa” företaget, och Gesa Markusson skrev till och med ett personligt varningsbrev till Melki Städs anställda. En annan facklig representant, Noe Contreras, gick så långt att han började kontakta företagets underentreprenörer och även kunder för att informera dem om att Melki Städ var ett ”korrupt och kriminellt företag”. Detta långt innan saken varit uppe för domslut, och resultatet lät inte vänta på sig.

– Vår verksamhet gick från 56 till 17 miljoner på två år. Det var ju ingen som ville samarbeta med ett sådant företag med en sådan ägare, berättar Elias Melki.

Värre, mycket värre

Han beskriver den känslomässiga omvandling han genomgick som en resa från artig hjälpsamhet, via förvåning och desperation till ilska och envis beslutsamhet. Det kunde inte vara möjligt att man riskerade att bli dömd för någonting man inte gjort. Det här var ju inte Kuba eller Kina, det var Sverige. Elias Melki, som ursprungligen inte kunnat någonting om juridik, tvingade sig att bli expert i eget mål. Advokatkostnaderna skenade iväg till miljonbelopp och han tillbringade åtta, tio timmar per dag, sju dagar i veckan med att läsa på och diskutera med sina ombud. Allt för att försöka förstå hur han kunnat hamna i denna soppa. Troligen hade vetskapen om att grovt skattebrott straffas med upp till sex års fängelse inte någon lugnande inverkan, och det är förmodligen överflödigt att berätta att relationen till hustrun och barnen gick samma väg som affärerna. För var ny utveckling i den bisarra historien stod det klart att det inte bara var så illa som han först trott. Det var värre, mycket värre.

– Det var faktiskt inte förrän i tingsrätten som det gick upp för oss att det var vi som var de huvudåtalade. Jag, min partner Nano Najm och vår driftchef Sune Dahlberg. De andra, de verkligt skyldiga, var endast medåtalade för de brott som Skatteverket menade att vi arrangerat, berättar Elias Melki.

Skyldiga går fria

Det är lätt att förstå att upptäckten inte precis var betryggande. Efter en åtta dagar lång och ofta svindlande surrealistisk rättegång kom så domslutet där Elias Melki och hans kompanjoner blev frikända på alla punkter. Att de oskyldiga frikändes hade det paradoxala med sig att även de övriga, som erkänt sina brott, friades. De skulle ju enligt åtalet endast ha varit verktyg i mästerbrottslingen Elias Melkis onda hand.

– Hade åklagaren varit mindre personligt intresserad hade hon gjort dem som redan erkänt brotten till huvudmän, men hade hon gjort så hade hon inte haft samma möjlighet att driva in pengar, kommenterar han torrt.

Upptaxering och betalningssäkring

När frikännandet i tingsrätten kom reagerade de inblandade helt olika. Elias Melki med glädje, Skatteverket med att upptaxera honom och Nano Najm med nästan en miljon var och företaget med nära sex miljoner. Ett domstolsutlåtande om att de varit oskyldiga spelade uppenbarligen ingen roll när Skatteverket väl bestämt sig. Drivande faktor bakom detta var skatterevisor Yvonne Jansson, och Elias Melki berättar att han alltmer fick känslan av att det handlade om personlig vendetta. Genom att vägra bekänna sig skyldig till ett brott han inte begått hade han mopsat sig mot myndigheterna och skulle nu få sota för detta. Ärendet förvandlades från ett brottmål till ett skattemål och gick därmed vidare till länsrätten. Situationen var mardrömslik, men kunde fortfarande bli värre. Aktiebolaget Melki Städ blev betalningssäkrat.

– Vi fick inte reda på att vi blivit betalningssäkrade i länsrätten. Det är det som är så fruktansvärt skrämmande. Vi fick veta det först när kronofogden började ringa runt till våra kunder och sa åt dem att inte betala våra fakturor till oss utan istället sätta in pengarna på deras konto. Nu var det inte längre frågan om rätt eller fel. Nu var det prestige, menar Elias Melki.

Normalt används betalningssäkring endast som en nödåtgärd då man befarar att ett bolag annars ska tömmas på tillgångar så att det inte längre finns några pengar för staten att hämta ut. Beslut om detta fattas av länsrätten, numera förvaltningsrätten, och kan i extrema fall hemlighållas för den det gäller. Detta var alltså vad som hänt i Elias Melkis fall, precis som tidigare med Centralstäd.

Ekonomin börjar knaka

Att påstå att den här typen av rättegångar är snabbhanterade skulle vara en grov osanning, och man behöver heller inte vara spåkunnig för att förstå att ju mer det drog ut på tiden desto sämre blev det med företagets ekonomi. För att få in pengar tvingades Melki Städ sälja flera av de bästa kontrakten och dessutom måste både Elias och Nano belåna sina privatbostäder. Det var inte bara kostnaderna för de sammanlagt fyra advokaterna som skenade. I och med betalningssäkringen och de uteblivna inkomsterna från kunderna blev det svårare och svårare att finansiera det löpande arbetet, ja till och med att betala ut löner. Företaget gick på knäna.

files/content/under-ytan/skatteterror/DSC_0015-1.JPG

Elias melki är frikänd men fick sin affärsrörelse förstörd av Skatteverket.                                                          Foto: Petter Inedahl

Frikända på nytt

Den 30 december 2008, dagen innan nyårsafton, och efter över fyra år av processande kom så den slutliga domen i länsrätten. Återigen frikändes man på alla punkter, och Skatteverket valde då att lägga ner utredningen. En glädjedag, självfallet, men för företaget var skadan redan skedd. Omsättningen hade krympt ihop till en skugga av sitt forna jag, alla de bästa kontrakten hade försvunnit, antingen för att man varit tvungen att sälja dem eller för att kunderna skrämts bort. Ingen vill bli förknippad med skattebrott, speciellt inte i en bransch som redan är ökänd för just detta, och helt enligt devisen om att kastar man bara tillräckligt mycket skit är det alltid en del som fastnar, var namnet Melki Städ liktydigt med varningssignal, trots att man två gånger blivit rentvådda. Idag heter företaget Effekt Svenska AB och kämpar för att ta sig tillbaka. Elias Melki har den hårda vägen fått lära sig Skatteverkets arbetsrutiner och resonemang.

– Skatteverket påstod att jag var ansvarig för mina underentreprenörer, trots att de alla var aktiebolag med egna styrelser och i flera fall med en lång egen historia. Lärdomen är att inte anlita underentreprenörer, och jag samarbetar inte längre med några. Inte en enda. Har jag inte möjlighet att ta jobben, då säger jag hellre nej, berättar han med bister min. 

Ämnesord Under ytan

Petter Inedahl

Maila:

Kommentarer

Kommentar från jurist@2b4y.com

Hej

Bra artikel och jag har själv erfarenhet av många liknade historier.

Därför undrar jag om det finns någon statistik över och på hur många liknade fall där otillbörlig myndighetsutövning sker?

Det hade ju varit intressant att kunna jämföra hur det är tex emellan olika EU osv.

MVH

Jurist @ 2B4Y.com

Kommentar från DE

Går det inte att anmäla Kronofogden för egenmäktigt förfarande och förtal? jag driver nu ett fall som kommer att gå till Europadomstolen så jag har liknande erfarenheter men de svenska myndigheterna behöver lära sig att de ska stå till sin arbetsgivares (skattebetalarnas) tjänst och att det kommer att bli represalier för missbruk inom ämbetet. jag förespråkar även en instans där respektive person i myndighetsposition som utövat felktigt myndighetsutövande skall förklara sig inför webkameror så att arbetsgivaren ( dvs skattebetalaren) därefter får avgöra huruvida arbetstagaren är lämpad för sitt ämbete eller bör omplaceras till en mer lämplig uppgift, eventuellt slussas ut i rehabiliterande åtgärd..

Lägg till en kommentar

Under ytan

Säkerhetsrisker

Pennor utgör en säkerhetsrisk

Av Ricard Nilsson och Nina Silventoinen

En fånge på Hällbyanstalten ansökte om att få inneha privata blyertspennor, men detta avslogs med hänsyn till att det ansågs vara en säkerhetsrisk. Internen ansökte bland annat om att få inneha färgade blyertspennor för att dels använda vid fritidssysselsättningen och dels i frigivningsföreberedande syfte. 

Många självmord på häkten

De senaste tio åren har 53 människor tagit livet av sig i svenska häkten. Vilket ska ses i förhållande till att det är 16 personer under samma period som begått självmord i fängelse. Utöver detta visar statistiken på ytterligare 377 avbrutna självskadehandlingar/självmordsförsök bara under de senaste tre åren. 

JO kritiserar posthanteringen på Hall

De intagna på Fenixavdelning D på anstalten Hall har ett avklippt cornflakes-paket som postlåda. Försenade brev och fel i brevgranskningen är andra klagomål som framförts. JO riktar nu kritik mot anstalten och kräver att Kriminalvården åtgärdar problemen.

Norrtäljefängelset

Anstaltsledningar fråntar fångar deras rättigheter

Kriminalvårdens anstalter Salberga, Kirseberg och Norrtälje nekar de intagna kontakt med sina juridiska ombud och förhalar även deras korrespondens. Det hävdar Rättssäkerhetsorganisationens ordförande, Johann Binninge.

Dödsdömd efter att ha vittnat

Samir misshandlades så svårt att han nästan miste livet. Polisen lovade honom skyddad identitet mot att han vittnade mot gärningsmännen. När Samir hade vittnat togs skyddet bort redan efter en dryg vecka. Han har sedan dess levt på flykt.

Att lämna ett kriminellt gäng

Av Johan Lidberg

Vad får unga människor att välja ett liv med våld, fängelse och otrygghet? Varför går man med i ett kriminellt gäng? Och kan man gå ur? Fryshuset i Stockholm driver projekten Passus och Cides, där man hjälper unga avhoppare.

Skatter och moral

Para§raf har i en tidigare artikel berättat om Seppo som felaktigt anklagades för skattebrott av Skatteverket. Para§raf:s Petter Inedahl har träffat Företagarförbundets Camilla Littorin som inte skräder orden när det gäller förmynderi och myndighetsmissbruk.

Anders Adali gör sig i ordning inför det som en gång i tiden var dagens jobb.

Rånarbranschens nya inriktning

Mindre kontanthantering och en avancerad teknisk utveckling av värdeväskorna och bilarna som kör värdetransporter, har minskat de grova rånen. Men därmed inte sagt att de avancerade rånarna plötsligt blivit hederliga.