Debatt

Torgny Jönsson

Svenskt godtycke i jävsfrågor är ett hot mot domstolarnas legitimitet

Av Torgny Jönsson 2019-12-03

Kravet på domstolars opartiskhet har utvecklats och preciserats i rättspraxis vid Europadomstolen som i sin praxis skiljer mellan subjektiv och objektiv opartiskhet hos domstolen. För att en domstolsprövning ska uppfylla de rättssäkerhetsgarantier som Europakonventionen kräver måste domstolarna möta högt ställda krav på objektivitet och opartiskhet.

    Dels att varje domare ska döma opartiskt, men framförallt att det inte för den utomstående betraktaren får lov att förekomma legitima tvivel om domstolens opartiskhet.

   När opartiskheten berättigat ifrågasätts av utomstående går grundläggande värden förlorade. Allmänhetens tilltro till domstolens förmåga att döma rättvist är en hörnpelare och får inte lov att gå förlorad. En ojämn rättstillämpning och oförutsägbar hantering av jävsfrågor utgör därför ett allvarligt hot mot domstolarnas legitimitet.

   Av generalklausulen i 4 kap 13§ 10 p. rättegångsbalken framgår att en domare är jävig om det – även om förutsättningarna enligt punkterna 1–9 i paragrafen inte är uppfyllda – förekommer någon särskild omständighet som är ägnad att rubba hans eller hennes opartiskhet i målet.

   Ett krav på domstolens opartiskhet följer också av artikel 6.1 i EKMR. Eftersom det sällan eller aldrig kan visas att en domare faktiskt dömt partiskt så har man vid Europadomstolen lagt särskild vikt vid den objektiva opartiskheten.

   Endast vid ett fåtal tillfällen har juristdomare befunnits jäviga medan nämndemän brandskattats i förhållandevis hög utsträckning. Än mera sällan har en hel domstol befunnits jävig av en utomstående domare, nuvarande chefsrådmannen vid Malmö tingsrätt Dag Cohen avfattade under sin tid vid Lunds tingsrätt ett sådant beslut i Malmö tingsrätts mål B 10607–09 aktbilaga 31.  Av motiveringen framgår;

” kan inte uteslutas att denna omständighet är av det slaget att den ger en objektiv betraktare grund för misstro om tingsrättens opartiskhet. Invändningen om jäv ska därför bifallas. Det nu anförda medför att varje domare vid tingsrätten måste avstå från att delta i den fortsatta handläggningen av målet.”

   Bakgrunden till beslutet var att ett enskilt åtal om tjänstefel mot en domare vid Malmö tingsrätt hade väckts av den ena parten i målet och att det därmed förelåg en risk för att denna part, i den utomstående betraktarens ögon, skulle kunna komma att drabbas av en mindre fördelaktig behandling av den åtalade domarens kollegor vid Malmö tingsrätt.

   Hovrätten för Västra Sverige meddelade genom beslut i mål Ö 4888-19 avslag över en i allt väsentligt analog jävsinvändning. I beslutet redovisas att, oaktat förhållandet att en domare vid Göteborgs tingsrätt åtalats för tjänstefel, befanns det inte föreligga jäv mot övriga domare i tingsrätten. Därmed förelåg inte hinder för domare vid Göteborgs tingsrätt att fortsatt handlägga det mål där personen som åtalat domaren står åtalad.

   Å andra sidan har Hovrätten för Västra Sverige i mål B 1183-19 befunnit sig vara förhindrad på grund av jäv att befatta sig med målet där en domare vid Göteborgs tingsrätt står åtalad för grovt tjänstefel. Handläggning av målet har istället skett vid Hovrätten över Skåne och Blekinge då den åtalade domaren under viss tid tjänstgjort vid Hovrätten för Västra Sverige.

   Det torde vara troligt att de två motstridiga besluten väcker tvivel hos den utomstående betraktaren. En första fråga är närmast självklar; Om inte hovrätten anser sig lämpad att hantera ett mål där en tidigare anställd åtalats, hur kan samma hovrätt anse tingsrätten vara lämpad under identiska förhållanden?

   Av såväl doktrin som genom praxis har klarlagts förhållanden och omständigheter under vilka en domare ska anses vara jävig utifrån objektiv opartiskhet. För mer om det sagda se bl.a. JO 1984/85, NJA 2010 s.274,  2014:44 s.484 och s.489, NJA 1998 s. 228. Av särskilt intresse är NJA 1981 s. 1205, NJA 2007 s.841 och RÅ 2009 ref. 8.

   Beträffande objektiv opartiskhet rekommenderas även vad som framgår av exempelvis prop. 1982/83:126 s. 32 f. och prop. 2012/13:45 s. 152 samt Peter Westberg, Nemo judex in sua causa. Conflict of Interests in Swedish Criminal Proceedings, Essays in Honour of Michael Bogdan, 2013, s. 598 ff.; jfr Westberg i JT 2013/14, s. 811 ff.).

   Europakonvention utgör del av svensk grundlag och därför är en rad avgöranden vid Europadomstolen av intresse, däribland Campbell och Fell mot Förenade Kungariket, nos. 7819/77 och 7878/77, den 28 juni 1984, Langborger mot Sverige, no. 11179/84, den 22 juni 1989, och Cooper mot Förenade Kungariket, no. 48843/99, den 16 december 2003, p. 104).

   Det senare motiveras av behovet av allmänhetens förtroende för domstolarna i ett demokratiskt samhälle, med andra ord den utomstående betraktarens tilltro.

   En oförsiktig och inkonsekvent hantering av frågor som rör jäv är direkt skadlig i en tid då kraft bör läggas på att upprätthålla tilltron till rättskedjans aktörer i allmänhet och domstolarnas i synnerhet.

 

Detta är en debattartikel. Analyser och ställningstaganden är skribentens.

 


    Torgny Jönsson har i medierna kallats ”Maffians bankir”. Han har tidigare avtjänat två längre fängelsestraff och frigavs i slutet av oktober i år efter att ha suttit häktad 19 månader på säkerhetsavdelning med restriktioner.
Under de senaste tio åren har ett stort antal av hans artiklar rörande rättssäkerhet och kriminalvård publicerats på DN, Aftonbladet, Dagens Juridik, SVT och Paragrafs debattsidor.
Han har även beviljats prövningstillstånd och vunnit mål i Högsta domstolen. Sedan frigivningen använder han Facebook som en plattform för sin syn på rättssäkerhet och på de pågående processer där han är både målsägande och misstänkt.
Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.