Veckans värsta

Polisen bekymmer och språkbruk

2019-05-04

Polisen har en förkärlek att överdriva vad det än handlar om. Nu senast har en 57-årig man gripits efter att han har tagit mycket av polisens tid och resurs i anspråk. En 57-årig man har således ensam ”tagit mycket av polisens tid och resurser i anspråk”. Jag undrar hur mycket av tid och resurser han tagit i anspråk?

   Går det att få veta vad som avses med ”mycket av polisens tid och resurs i anspråk?” Handlar det om timmar, om veckor eller månader?

   Hur många poliser har han bundit upp med en kriminalitet som har upp till två års fängelse i straffskalan och som tydligen inte ens räcker för ett gripande och frihetsberövande?

   Jag menar inte med detta att polisen gjort fel när de försöker gripa en man som skändat gravar, uteblivit från rättegång och som också var efterlyst i Polen. Det är språkbruket som gör mig förundrad men också lite förvånad över polisens prioriteringar som låter denna typ av ärenden ta ”mycket resurser” i anspråk.

– Vi är många som nu känner lättnad över att vi äntligen kunde gripa den här mannen. Det han är misstänkt för har upprört många, säger Izla Masso, utredare vid grova brott i Stockholm city i ett pressmeddelande.

   De ”många” som känner lättnad, är det alla de poliser vars resurs tagits i anspråk eller finns det också ett antal offer som känner lättnad?

– Förutom det han står åtalad för, är han misstänkt för att ha begått betydligt fler brott runt om i Stockholmsregionen och han har tagit mycket av polisens tid och resurs i anspråk. Den europeiska arresteringsordern var den förutsättning vi behövde för att slutligen kunna gripa och frihetsberöva honom.

”Den europeiska arresteringsordern var den förutsättning vi behövde för att slutligen kunna gripa och frihetsberöva honom.” Vad betyder det? Räckte inte alla de brott, som tagits så stora polisiära resurser i anspråk, till för att kunna gripa och frihetsberöva honom?

   En brottsling som tagit stora polisiära resurser i anspråk, en brottsling vars gripande gjort att många känner lättnad har begått ”många” brott i Sverige. Trots det har han nu kunnat gripas tack vare en polsk arresteringsorder. Är det konstigt om man förundras över polisens språkbruk.

För övrigt anser jag…

   Att polisens gör fantastiska vinklingar. Samtidigt som antalet dödsolyckor och olyckor ökar i trafiken så skär poliserna ner på antalet kontroller där bilförares nykterhet kontrolleras. En tredjedel av dödsolyckorna orsakas av påverkade bilförare.

   År 2018 inträffade 325 dödsolyckor vilket är en ökning med 81 dödsolyckor från år 2017. Rent krasst ökade antalet dödsolyckor med 33% vilket motsvarar den andel som de spritpåverkade förarna orsakar.

   Trots det har landets trafikpoliser minskat antalet blåsningar med i genomsnitt 61% och i Dalarna med 75%. Här är dock polisområdeschef Karlsson inte märkbart oroad utan hävdar att de lagt om kontrollerna så du numer får ett procentuellt högre antal misstänkta spritpåverkade förare.

   Här framkommer återigen polisens förmåga att kunna använda siffror för att vilseleda. Det hade varit mer klädsamt att ange procentsatsen och även att ange antalet i rena siffror för att läsarna inte ska bli vilseledda. En enda rattfylla extra bland de 25 återstående procenten ger en procentuell ökning.

   Karlsson får dessutom detta att se ut som en framgångssaga eftersom det procentuella utfallet ökat trots att det i faktiska tal är en rejäl minskning. Det kan ju också tolkas som att polisens kontroller tidigare förlagts på fel platser och fel tider där risken för att stöta på rattfyllon var minimal. Nu agerar de mer strategiskt annars skulle förmodligen antalet anträffade rattfyllon kunna hamna på noll.

   Men det kan ju också lite illvilligt tolkas som att antalet rattfyllon i trafiken ökat dramatiskt eftersom risken att åka fast minskat med 75% av en redan erbarmligt låg upptäcktsrisk.

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.

 


    Börje Carlsson har under nästan hela sin tid inom kriminalpolisen arbetat med företrädesvis de grövsta brotten. Under ett par år var han rotelchef för en rotel med ett 40-tal medarbetare. Från 1993-1997 rotelchef på spaningsroteln.
Vid omorganisationen 1997, till länsmyndighet, bad han att få återgå som utredare på länskriminalen. Under kriminalpolistiden har han varit handläggare och spaningschef för flera mord, grova våldtäkter och grova rån.
Börje har skrivit en mängd böcker om brott. Senast En gång snut – alltid snut. Hans böcker finns bland annat att ta del av här.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.