Svensk demokrati står och faller med Palestina

Statsminister Ulf Kristersson uttalade sig den 15 september 2025 i SVT om att regeringen inte utesluter grundlagsförändringar som inskränker demonstrationsrätten. Är det inte konstigt att det inte blev en större nyhet att Sveriges statsminister kan tänka sig inskränka demonstrationsrätten, grundat på lögner om att demonstranterna är hotfulla mot politiker och mot minoriteter, inte minst judar?

Idag är det den så kallade Palestinarörelsen som står i skottgluggen, och imorgon är det vilken annan rörelse som helst som vågar störa den Heliga Ordningen med sina protester. Vi har redan sett hur demonstrationsrätten urholkas i andra delar av Europa, framförallt i Storbritannien och Tyskland, för att skydda den folkmordsanklagade ockupationsmakten och apartheidstaten Israel.

Kristersson talade i SVT om det ”hotfulla tonläget” som de så kallade ”Palestinademonstranterna” har:

”Vi har sett flera exempel på detta, senast när Carl-Oskar Bohlin i regeringen närmast jagades av en skränig hop människor”. 

SVT:s reporter ifrågasatte överhuvudtaget inte sanningshalten i statsministerns uttalande, eller det stigmatiserande sätt som han sa det på.

Stämmer det verkligen att Sveriges minister för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin, jagades? Enligt journalisten Victor Pressfeldt gick Bohlin filmandes genom en tillståndsgiven demonstration, trots att vakterna sa att han kunde gå en annan väg. Det verkar som att ministern medvetet ville skapa en konfrontation som han kunde lägga ut i sociala medier, i syfte att smutskasta Palestinarörelsen/anti-folkmordsrörelsen. Denna propaganda skulle sedan användas av flera olika ministrar, inklusive ställföreträdande statsminister Ebba Busch, för att kräva hårdare tag mot ”den radikala Palestinarörelsen”.

Statsministern tycker att vi borde kräva att demonstranter beter sig som anständiga personer, men efter nästan två år av livestreamat folkmord är det statsministern och resten av Sveriges regering som inte beter sig anständigt. Regeringen fortsätter både vapenhandeln och ekonomiska och diplomatiska förbindelser med den folkmordsanklagade staten Israel istället för att införa sanktioner för att fullgöra sin plikt enligt internationell rätt och försöka förhindra/stoppa folkmordet. Sveriges regering gör fel både moraliskt och lagligt, och gör oss, alla svenska medborgare, medskyldiga till folkmord.

Våra politiker har försökt hävda Israels rätt till självförsvar (en rätt som Israel som en ockupationsmakt faktiskt helt och hållet saknar), de har försökt flytta fokus, tiga ihjäl motståndet och bara vänta på att luften går ur folket och demonstrationerna mattas av.

Men människor backar inte undan medan ett folkmord pågår, och dessutom blir rörelsen allt starkare, trots den mediala smutskastningen och demoniseringen som politikerna ägnar sig åt.

Enligt en färsk undersökning är 52 % av den svenska befolkningen missnöjd med hur regeringen sköter frågan om det israeliska folkmordet på Palestinas urbefolkning. Det ser inte bra ut för regeringen. Och när makten saknar argument, när ingenting hjälper och när det folkliga motståndet inte tryter trots propagandamaskineriet, då återstår bara en sak: repression och inskränkning av demonstrationsrätten, alltså fascism.

Statsministern kan upprepa mantran ”vi kan inte ha världens alla konflikter på svenska gator och torg”, men frågan om Palestinas antikoloniala kamp och frihet handlar inte bara om utrikespolitik, utan också om vår egen frihet och om svensk demokrati.

Vad lever vi i för en ”demokrati” om staten aktivt handlar med och håller goda förbindelser med en folkmordsanklagad stat? Vad är våra ”demokratiska värderingar” egentligen värda när vi hjälper till att utrota ett lands urbefolkning? Hur fria är vi i Sverige om demonstrationsrätten inskränks på grund av protester mot ett pågående folkmord? Hur fria är vi om samma sorts apartheidlagar och övervakningsteknologi riskerar att införas i Sverige för att förtrycka den svenska befolkningen? Detta är den koloniala bumerangen. Det som västvärldens imperialistiska koloniala politik gör i omvärlden kommer alltid tillbaka och användas som ett verktyg i förtrycket av den egna befolkningen. Vi är inte fria tills Palestina är fritt.

Om Israel tillåts komma undan med folkmordet i Gaza, och med ockupationen och sin apartheidpolitik, då kommer hela internationella rättssystemet att haverera. Folkmordet kunde aldrig ha hänt utan stödet som Israel får av västvärldens politiker och av den privata sektorn, av storföretagen som levererar krigsmateriel, tunga maskiner och annan utrustning, samt servrar som tjänar ockupationens förtryck genom sin högteknologiska övervakning. Då förlorar också vi det lilla skydd som internationell rätt kan ge, och risken finns att en skurkstat kan göra vad som helst mot oss utan några som helst konsekvenser, eftersom vi själva också bidragit till att omintetgöra internationell rätt.

Dessa är reella konsekvenser som vi, våra barn och barnbarn kommer att tvingas leva med i framtiden om vi tillåter Israel att ”slutföra jobbet” i stället för att uppfylla vår plikt och befria Palestina.

Av: Nedim Kirlic, statsvetare och kulturgeograf

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.