Skyldig utan rättegång – när ingen vaktar väktarna

En självklar förutsättning för att ett rättssystem ska uppfattas som fungerade är att huvudaktörerna lyckas hålla rent utanför de egna dörrarna. Kollegial nepotism och vänskapskorruption är oförenligt med en fungerande rättvisa. År efter år har Sverige skattats som ett föregångsland vid frågor som rör rättssäkerhet, trots att principen om allas likhet inför lagen satts på undantag. Jag ser det som angeläget att slå hål på myten om vårt land som rättssäkert, om domstolar som rättvisa, åklagare som hederliga och objektiva och om tron på varje medborgares möjlighet att få rätt när man har rätt.
Debatt

Överlåt inte på åklagarna att avgöra vad som ska utredas

I takt med att styrkeförhållandet mellan åklagare och misstänkta förskjuts är det domstolarnas sak att bevaka så att rättssäkerhetsgarantier under förundersökningen uppfylls. Inte minst avseende åklagarens skyldighet att objektivt utreda omständigheter och bevisning som den misstänkte begär att få utredd. Det finns allt starkare skäl att påminna rättskedjans aktörer om utredningspliktens praktiska innebörd.