Åklagare – Magasinet Para§raf

Veckans bästa!

Veckans bästa – en frikännande dom

På lördagar brukar vi ha artiklar och krönikor under rubriken "Veckans värsta". Men inom redaktionen har vi sagt att vi kanske borde variera oss lite med att ibland ha en "Veckans bästa". Den här gången blev det så. Och Veckans bästa var nog en friande dom i Solna tingsrätt.

Åtalas för grovt förtal genom utpekandet av Ulf Malmros som våldtäktsman

Regissören Ulf Malmros var en av de som hängdes ut i svallvågorna av Metoo. Han anklagades av en kvinna för att 25 år tidigare ha våldtagit henne. Ulf Malmros har själv gått ut i medierna och tillbakavisat det. Nu åtalas kvinnan för grovt förtal. Ett brott som kan resultera i upp till två års fängelse.

Åtalade åklagare fick landets dyraste advokater

Det finns en befogad anledning att ifrågasätta allas likhet inför lagen när det framkom att de tre åklagare som stod åtalade av mig för tjänstefel fick landets mest kostsamma försvar. Trots att en förväntad påföljd vid fällande dom motsvarar vad som döms ut vid en enkel cykelstöld. Tre specialiståklagare i Göteborg tilläts vraka fritt mellan offentliga försvarare som hämtades från landets alla hörn.

Veckans värsta

Vill vi ha ett angiverisamhälle och en stat modell Östtyskland?

I veckans partiledardebatt hävdade statsminister Stefan Löfven att den nuvarande mittenregeringen vilar på den den liberala demokratins grunder: En stark rättsstat och ett orubbligt skydd för den enskilda människans fri- och rättigheter. Det låter bra – men med politikernas krav på att införa kronvittnen och anonyma vittnen i det svenska rättssystemet blir resultatet det motsatta.

Skyldig utan rättegång – när ingen vaktar väktarna

En självklar förutsättning för att ett rättssystem ska uppfattas som fungerade är att huvudaktörerna lyckas hålla rent utanför de egna dörrarna. Kollegial nepotism och vänskapskorruption är oförenligt med en fungerande rättvisa. År efter år har Sverige skattats som ett föregångsland vid frågor som rör rättssäkerhet, trots att principen om allas likhet inför lagen satts på undantag. Jag ser det som angeläget att slå hål på myten om vårt land som rättssäkert, om domstolar som rättvisa, åklagare som hederliga och objektiva och om tron på varje medborgares möjlighet att få rätt när man har rätt.

En rättegång där grundläggande rättvisa avvisats redan innan den börjar

Idag inleds en rättegång i Hovrätten över Skåne och Blekinge, där det finns all anledning att ifrågasätta vad som pågår. Grundläggande för rättsäkerhet är att parterna ska ha tillgång till samma utredningsmaterial. Här har försvaret förnekats det – av åklagaren. Och det är bara en av flera punkter där det här målet reser ett antal frågetecken.

Kyrkan lär få ett bud de inte kan motstå

Så har då äntligen stämningen kommit i det uppmärksammade målet då riksregalierna stals från Domkyrkan i Strängnäs. Tillgreppet skedde den 31 juli 2018. En 22-årig yngling hemmahörande i Åkersberga anhölls den 12 september och häktades ett par dagar senare. Han har varit häktad sedan dess och har under hela häktningstiden förnekat sin inblandning i gärningen.

Debatt

Dömer domstolar utan substantiell bevisning i sexmål?

Två erfarna advokater, Sargon De Basso och Mikael Westerlund ifrågasätter hur domstolarna dömer vid misstänkta sexbrott. De skriver ”det finns all anledning att känna oro för att vem som helst kan dömas för våldtäkt utan substantiell bevisning.”

Tre åklagare inför rätta – på torsdag inleds rättegången

Torsdagen den 10 januari håller hovrätten i Göteborg huvudförhandling i målet där tre åklagare samtidigt åtalats för grova tjänstefel. Målet är unikt i sitt slag och skiljer sig på flera sätt från det vanligtvis förekommande. Det gör även de åtalade åklagarnas handlande som lett fram till hovrättens beslut om att låta pröva ärendet vid en muntlig förhandling.

Debatt

Överlåt inte på åklagarna att avgöra vad som ska utredas

I takt med att styrkeförhållandet mellan åklagare och misstänkta förskjuts är det domstolarnas sak att bevaka så att rättssäkerhetsgarantier under förundersökningen uppfylls. Inte minst avseende åklagarens skyldighet att objektivt utreda omständigheter och bevisning som den misstänkte begär att få utredd. Det finns allt starkare skäl att påminna rättskedjans aktörer om utredningspliktens praktiska innebörd.

Veckans värsta

Har det blivit förbjudet att tänka själv?

Jag kan då inte hitta något värre den gångna veckan än när 24-årige Cornelius B ställdes inför rätta misstänkt för grov misshandel. Cornelius lider av autism och befinner sig på samma utvecklingsnivå som en treåring. Detta betyder att hans humör, hans utbrott och hans utagerande också är som för en treåring.

Är det Sovjetstaten eller Nordkorea som är idealet?

”Vänta på myndigheternas utredning och yttrande”, har blivit det nya mantrat. Ena dagen gäller det Eric som några poliser sköt ihjäl. En annan dag handlar det om brinnande bilar. När vi på Para§raf har tankar och funderingar om det här får vi påskrivet att vi inte ska ha det, utan att vi ska vänta på myndigheternas utredningar och yttranden. Alltså den ordning som gällde i den gamla Sovjetstaten och i dagens Nordkorea.

Veckans värsta

Åklagare och poliser som inte vet vad politik är

I samband med bilbränderna i Göteborg uttalade sig ansvarig åklagare Mats Ihlbom och sa så här: ”Enligt vad som har framkommit av utredningen hittills finns det ingenting som antyder att det skulle vara politiska motiv bakom”. Det är ett häpnadsväckande uttalande. Åklagaren tror alltså att de som eldar bilar gör det helt utan ilska mot samhället och helt utan vilja att förändra någonting.

Hur polisens överskottsinformation får och inte får användas

Om man frågar en polischef om hur de använder överskottsinformation, blir oftast det korrekta svaret att man inte använder sig av överskottsinformation. Så låt mig berätta utifrån min erfarenhet om hur polisen faktiskt använder överskottsinformation.

Debatt

En human kriminalpolitik är ett svenskt värde

Professor Henrik Tham om att bilden som ledande politiker målar upp av en ökad allvarlig brottslighet i Sverige inte stämmer. Det är en svartmålning och ett uttryck för tankens slapphet och oförmågan att göra fruktbara analyser, enligt Tham.