Grundlagen – kontra polisens avlyssningar

Av Börje R P Carlsson 2021-03-10

Skogsägare Karl Hedin har och har haft synpunkter om Sveriges rovdjursbestånd i allmänhet och vargbestånd i synnerhet. Det synes som om Karl Hedin inte är en vargälskare men därifrån till det åklagaren försöker påstå om vargavlivning och förgiftning av vargar tycks steget långt. Enligt åklagaren har Hedin i syfte att skjuta varg befunnit sig i skogen vid ett angivet tillfälle. Ingen varg synes ha setts.

Vidare har Karl Hedin i syfte att döda vargar tillhandahållit gifter som varit användbara till detta. Här har beslag gett åklagaren visst stöd.

Polisutredningen har pågått sedan oktober 2018 och har till synes mest stått och stampat med få idéer och få framgångar. För att komma vidare i ärendet har åklagaren framställt en begäran om hemlig telefonavlyssning.

För att komma runt lagens krav på minst två års fängelse har åklagaren använt möjligheterna att med stöd av ett beräknat straffvärde på sammanlagt minst två års fängelse begärt och fått tillstånd till hemlig avlyssning.

Jaktlagen innehåller en § 43 som handlar om jaktbrott med böter eller fängelse i högst ett år, och § 44 som handlar om grovt jaktbrott där minimistraffet är lägst 6 månaders fängelse.

Den svenska grundlagen ger varje människa skydd mot myndighetsövergrepp.

Var och en är gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp.

Var och en är dessutom skyddad mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång samt mot undersökning av brev eller annan förtrolig försändelse och mot hemlig avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat förtroligt meddelande.

Var och en är gentemot det allmänna skyddad mot betydande intrång i den personliga integriteten, om det sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden.

Denna grundlag är viktig och grundläggande för medborgarna i en demokratisk rättsstat som Sverige. Rättegångsbalken medger undantag från detta vid uppkommen brottsmisstanke som är starkare än skälig med minimistraff överstigande två års fängelse.

Undantag kan ges av domstol efter framställan av åklagare varvid till exempel hemlig telefonavlyssning kan beviljas för en begränsad tidsperiod.

Det räcker dock inte med detta utan denna hemliga avlyssning skall också vara den enda framkomliga vägen för fortsatt utredning.

Vid vissa fall, där ett förmodat straffvärde förväntas bli minst två års fängelse, har domstolen möjlighet att bevilja hemlig telefonavlyssning.

Hur det är idag är jag osäker på men under min aktiva tid fick jag, 27 år som kriminalpolis med huvudsakligen de grövsta brotten, aldrig vara med om att få beslut om en hemlig telefonavlyssning på en förmodad eller beräknad straffpåföljd.

Däremot vet jag att redan då förekom det i allt för stor omfattning att polisen uppgav att avlyssningen var enda möjligheten att komma vidare. Oftast handlade det bara om att det var den enklaste vägen att komma vidare.

De avlyssningar som åklagaren använt i denna förundersökning har till del misstolkats av de poliser som avlyssnat telefonerna. Andra uppgifter som använts kan synas besvärande men de är samtidigt raljerande och fyllda av skratt. Här kan det vara svårt att avgöra exakt betydelse.

Eftersom grundlagen är ett fundament för medborgarens rätt måste den beräknade påföljden av minst två års fängelse, användas väldigt restriktivt och sparsamt.

I ärendet med skogsägare Hedin begär och beviljas åklagaren hemlig telefonavlyssning eftersom han hävdar att ett beräknat straffvärde överstiger två års fängelse.

Här menar jag att åklagaren begår ett brott mot grundlagen och att han dessutom godtyckligt anger ett beräknat straffvärde på två år. Vore intressant att veta hur han kommit fram till detta?

När han dessutom i samband med slutpläderingen yrkar på sex månaders fängelse hävdar jag att hans beräknade straffvärde enkom tillkommit för att få till en telefonavlyssning och således runda grundlagen.

Den fria bevisprövningen ger dock domstolen rätt att använda all framkommen bevisning oavsett hur denna kommit till polisens kännedom. Inte ens en överträdelse av grundlagen sänker den framkomna uppgiftens värde.

En fundering uppstår om inte den domstol som köper åklagarens idéer om beräknat straffvärde blir jävig när en så uppseendeväckande begäran beviljas om hemlig telefonavlyssning.

Jag funderar på om inte åklagaren och polisutredarna gjort det lite för lätt för sig?

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.


    Börje R P Carlsson har under nästan hela sin tid inom kriminalpolisen arbetat med företrädesvis de grövsta brotten. Under ett par år var han rotelchef för en rotel med ett 40-tal medarbetare. Från 1993-1997 rotelchef på spaningsroteln.
Vid omorganisationen 1997, till länsmyndighet, bad han att få återgå som utredare på länskriminalen. Under kriminalpolistiden har han varit handläggare och spaningschef för flera mord, grova våldtäkter och grova rån.
Börje har skrivit en mängd böcker om brott. Senast En gång snut – alltid snut. Hans böcker finns bland annat att ta del av här.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.