El Patron-målet och rättssäkerheten – en analys

Av Dick Sundevall 2021-08-22

Europadomstolen har under senare tid kritiserat myndigheter som ägnat sig åt så kallade ”fishing expeditions”. I El Patron-målet vid hovrätten i Malmö, där rättegång pågår mot en 29-årig man som dömts till livstids fängelse, finns skäl att ifrågasätta såväl åklagarens fiskemetod som den fångst som redovisats. Framför allt de osäkerhetsmoment som åklagarsidan sökt sopa under mattan.

Osäkerhetsmoment som när de adderas ger vid hand att normala rättssäkerhetsgarantier kränkts i målet mot mannen som utpekats som El Patron.

Vid en genomgång av förundersökning, åklagarens stämningsansökan och Malmö tingsrätts livstidsdom inställer sig frågor som kräver vidare utredning.

Inledningsvis ska påpekas att åklagaren, trots de brister i bevisning som redovisas nedan, redan initialt fattade beslut i skuldfrågan om att den nu livstidsdömda mannen är gärningsman bakom två fall av anstiftan till mord.

Med den bakgrunden bör man analysera och bedöma om den förundersökning som lagts till grund för åtal och dom har bedrivits objektivt.

Två uppenbara svagheter i den bevisning som vägt tyngst i tingsrättsrättsdomen behöver belysas för att besvara frågan ifall rätten till en rättvis rättegång kränkts.

Där är den PGP-krypterade Blackberry som återfunnits hos en medmisstänkt till den dömda 29-åringen betydelsefull. Hur den undersökts, värdet på den bevisning som man inhämtat och inte minst frågan om de alias som förekommer i bevisningen.

Kombinationen av den osäkra bevisinhämtningen och de oklarheter som rör de alias som åklagaren redovisat, och inte redovisat, medför att den bevisning som tingsrätten fäst störst vikt vid saknar bevisvärde.

Det är stora skillnader mellan EncroChat och den PGP-bevisning som förekommer i El Patron-målet. För allmänheten kan dock en jämförelse av den bevisning som inhämtats i mål där misstänkta använt krypteringstjänsten EncroChat te sig likartad med de PGP-chattar som presenterats i målet mot 29-åringen.

EncroChat-bevisning har lett till ett stort antal fällande domar som i flera fall inneburit livstids fängelse. Men sättet på vilket EncroChat-meddelanden säkrats i förhållande till den PGP-bevisning som åklagaren presenterat i El Patron-målet medför att det föreligger stora skillnader i fråga om bevisvärde till Encro-bevisningens fördel.

Den 13 juni 2020 stängdes den mobilbaserade kommunikationsappen EncroChat ned sedan man först skickat ett meddelande till samtliga sina användare med den kortfattade uppmaningen; Radera allt och förstör telefonen.

Den franska polisen Gendarmeri Nationale hade genom Operation Venetic konstaterat att man funnit Encromobiler vid upprepade tillfällen när man gjort tillslag mot den organiserade brottsligheten.

Under arbetet upptäcktes att vissa av EncroChats servrar fanns i Frankrike och fransk polis skaffade sig tillgång till dessa servrar under våren 2020.

Det fransk polis lyckats med var att ta sig in i EncroChats servrar och därigenom få tillgång till miljontals textmeddelanden som skickats mellan Encroanvändare. Man nådde in i själva hjärtat och kom åt all metadata som fanns på servrarna och kom därigenom åt kontrollerbar bevisning.

I El Patron-målet har inte åklagaren presenterat kontrollerbar bevisning vad avser PGP-meddelanden. Detta då man inte lyckats ta sig in i den beslagtagna Blackberrymobilen för att på samma sätt som fransk polis gjorde komma åt metadata. Här löper därför en tydlig skiljelinje mellan de mål som rört EncroChat och PGP-bevisningen i El Patron-målet.

Den 29-åriga mannen förnekar att han haft tillgång till mobil med PGP-kryptering. Här valde tingsrätten att gå på åklagarens linje och bedömde att det i den beslagtagna PGP-mobilen fanns PGP-meddelanden där 29-åringen under alias är avsändaren.

Till styrkande av påståendet, att det är 29-åringen som skickat dessa meddelanden, har åklagaren i första hand låtit NFC med hjälp av norska kollegor undersöka mobilen. Därutöver hölls förhör i tingsrätten med en av åklagarsidan anlitad IT-forensiker från NFC.

Initialt i utredning av PGP-mobilen skriver NFC; ”Observera att slutsatser i detta utlåtande endast bygger på observationer gjorda i enheten BG33350-2”.

Därefter redovisar NFC att ingen av de slutsatser som man redovisat i utredningen har kunnat bekräftas genom egna tester då NFC saknat tillgång till enheter med samma uppkoppling och konfiguration.

NFC har alltså endast kunnat redovisa det som man visuellt har observerat utan att ha tagit sig in i mobilen på det sätt som fransk polis lyckades göra avseende Encro-meddelanden.

Påståenden om att man observerat vad som förekommit i PGP-mobilen är direkt felaktiga eftersom man inte lyckats ta sig in i mobilens hårddisk. En adekvat jämförelse är att försöka avgöra havsdjup genom observation av havsytan.

Vid en analys av det, av NFCs utredning utgör denna ett misslyckande i flera avseenden. Man har helt misslyckats med att extrahera metadata och information inifrån mobilens hårddisk.

Den typ av information som referensmaterial till den här artikeln visar är nödvändig för att bekräfta påståendet där 29-åringen utpekats och bedömts vara avsändare i de meddelanden som åklagaren tillskrivit honom.

Det har exempelvis från åklagarens sida hävdats att det endast funnits en person med tillgång till den beslagtagna PGP-mobilen eftersom det endast funnits ett emailkonto i mobilen. Vid en studie över hur PGP är uppbyggt och den sårbarhet som följer av osäkra användare kan följande slutsats dras;

Det kan ha funnits hur många användare som helst och ett flertal emailkonton i mobilen som raderats. För att få klarhet i detta krävs att man tar sig in i mobilens hårddisk och inte nöjer sig med att fotografera skärmen.

PGP är en erkänt stark kryptering men om den installeras felaktigt eller om krypteringsnycklar utväxlas på ett osäkert sätt spelar själva krypteringen mindre roll. Så uppstår i första hand säkerhetsbrister mellan PGP-användare.

Därför krävs stor försiktighet när man uttalar sig utifrån skärmdumpar utan tillgång till själva hårddisken. Om NFC lyckats ta sig in i hårddisken hade det varit fullt möjligt att de olika avsändare och alias som förekommer på skärmdumpar i själva verket är en produkt av exempelvis Man-In-The-Middle (MITM).

Något som kan drabba osäkra användare av PGP och som medför att vem som helst kan ha skickat de meddelanden som åklagaren tillskriver 29-åringen.

Åklagaren har inte på ett transparent sätt redovisat de uppenbara svagheter som förekommer i den bevisning som inhämtats från PGP-mobilen. Något åklagaren är skyldig att göra utifrån den objektivitetsplikt som åklagaren omfattas av.

Åklagaren äger i fråga om tillgång till sakkunskap närmast monopol genom den nära kopplingen till NFC. I dessa kontakter torde NFC ha upplyst åklagaren om de svagheter som förekommer i bevisningen utan att åklagaren därefter redovisat dessa inför domstol.

Den slutsats som hovrätten vid en förnyad prövning rimligen borde komma till är att den ytterst begränsade utredning som NFC företagit av innehållet i den beslagtagna PGP-mobilen saknar bevisvärde.

Det finns ytterligare omständigheter som försvagar åklagarens bevisning. Utöver vad som redovisats ovan tillkommer att åklagaren med stöd i den svaga bevisning som PGP-mobilens avfotograferade chattmeddelanden utgör har tagit dessa som intäkt för att 29-åringen är ”El Patron”.

Ett ställningstagande som främst kan kopplas till åklagarsidans initiala låsning i skuldfrågan.

Vid sidan av hur bevisinhämtningen vad avser PGP-mobilen har gått till visar referensmaterial till denna analys av de mest intressanta alias i målet, ”El Patron” och ”Reload”, att just dessa alias tillhör de mest förekommande av personer i våldsbejakande miljöer. Så här kan det se ut:

 

 

 

 

 

 

 

 

Inför analysen av rättssäkerheten i El Patron-målet har inhämtats referensmaterial från de sociala plattformarna Microsoft Live,  Snapchat, Messenger,  Flashback, Facebook och Instagram.

Där förekommer inte mindre än 178 personer med alias ”El Patron” och 125 personer med alias ”Reload”. Därutöver förkommer personer med alias ”El Patron” i ett flertal domar vid svenska domstolar.

Därutöver är det så att vid sökning på sociala plattformar på enbart alias Patron förekommer ett så stort antal personer att det inte låter sig redovisas på ett överskådligt sätt.

Mot denna bakgrund ter det sig mindre sannolikt att man från åklagarens sida funnit nålen i den höstack av personer som utger sig för att vara ”El Patron”.

Försvaret har genom advokat Sven-Eric Ohlsson i sin bevisuppgift presenterat närmare 20 personer i Malmö som använder sig av alias ”El Patron”. En siffra som är i underkant då det förekommer dolda profiler på sociala plattformar som inte är sökbara.

Av referensmaterialet framgår att det i flera fall rör sig om personer som tydligt idealiserar våldsanvändning och en kriminell livsstil. Vapen, tatuerade budskap om våld och stora mängder av kontanter är tydliga symboler bland de nästan 200 ”El Patroner” och nästintill lika många ”Reloads” som exemplifieras i referensmaterialet.

Sökning på sociala plattformar ger träffar på ett flertal personer med kopplingar till mycket allvarlig brottslighet och kriminella. Förhållanden som åklagaren i och med det initiala ställningstagandet har avstått från att utreda och redovisa för domstolarna. Något som står i strid med åklagarens objektivitetsplikt då åklagarens skyldighet är att även redovisa omständigheter som talar till den misstänktes fördel.

En slutsats avseende det alias, som åklagaren gjort gällande är 29-åringens, är att påståendet varken stöds av information i den beslagtagna PGP-mobilen eller av det faktum att det rör sig om ett alias som är vida utbrett i kriminella kretsar.

Det borde rimligen vara så att ju vanligare ett visst alias är desto större osäkerhet inför möjligheten att knyta en viss misstänkt till ett specifikt alias.

En befogad fråga utifrån ovanstående blir om förundersökningen i El Patron-målet har bedrivits objektivt?

Tidigare justitieombudsmannen Hans Gunnar Axberger har uttalat att i de fall där det kan påvisas att en förundersökning inte bedrivits objektivt får denna inte läggas till grund för ett åtal.

Utöver de allvarliga brister i fråga om brister i objektivitet som redovisats ovan är det därutöver så att det inkommit en polisanmälan om tjänstefel mot en av de ledande utredarna i målet. I polisanmälan mot polismannen framgår följande:

”Påverkan har bestått i att man förespeglat att det kommer leda till ekonomisk vinning för vittnet X, genom skadestånd från Brottsoffermyndigheten och försäkringsbolag trots att det avslagits, i sådant fall han vittnat på sådant sätt polisen önskat.

Brotten ska bedömas såsom grovt brott, eftersom den polisman som begått övergreppet, genom att förespegla muta i utbyte mot att vittnet X ska vittna på visst sätt, samtidigt varit delaktig i förundersökningen mot den i tingsrätten livstidsdömde.

Vittnets uppgifter utgör en del av åklagarens bevisning, och grund för domstolens prövning av skuldfrågan. Poliser, delaktiga i målet, ska inte genom korruption, utöva påtryckningar. Det vore ett hot mot rättssäkerheten. Dessutom i strid med objektivitetsprincipen i 23:4 RB.
Till styrkande av ovan angivet brotts påstående åberopas förhör med X. Såsom skriftlig bevisning åberopas kommunikation mellan den misstänkte och journalisten vid Aftonbladet (bifogas).”

Polismannen som nu alltså är anmäld för grovt tjänstefel ska ha kontaktat journalisten och berömt henne för en tidigare artikel avseende ett angränsande mål och samtidigt uppmanat henne att kontakta honom.

Med hänvisning till innehållet i den skriftliga bevisning som bilagts anmälan är det närmast givet att det har gått till på det sätt som framgår av anmälan. En omständighet som givetvis rubbar förtroendet för förundersökningens robusthet.

En utgångspunkt som domstolen bör ta fasta på i El Patron-målet är principen om att ju allvarligare anklagelser desto högre krav på bevisning och – att den förundersökning som genomförts har bedrivits objektivt.

…..

Tidigare artiklar på Para§raf om El Patron-målet finns att ta del av här:

Vem av alla El Patroner är El Patron – alias i krypterade mobiler måste rimligen tillmätas lågt bevisvärde

Nyttiga idioter i samarbete med polisen i El Patron-målet

Ska livstidsstraff få avkunnas slentrianmässigt?


    Dick Sundevall är Para§rafs chefredaktör och ansvariga utgivare.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.