Föräldrars påverkan i vårdnadstvister – en verklighet eller hittepå?

Föräldraalienation är när en förälder på något sätt påverkar sitt barn till att ta avstånd från den andra föräldern, som barnet tidigare haft en fungerande relation med, utan att det finns sakliga grunder för avståndstagandet. I svensk rätt saknas en uttrycklig reglering av föräldraalienation.

I dansk rätt gällande vårdnad, boende och umgänge beaktas föräldraalienation eller föräldrafremmegörelse som en omständighet av betydelse för domstolens bedömning och ska läggas den förälder som utövar alienationen till last. Föräldrafremmegörelse kan även bedömas som psykisk misshandel enligt danske straffelov.

Artikeln har sin utgångspunkt i Svea Granströms uppsats Föräldraalienation i svenska domstolar – Betydelsen av barnets uttryckta åsikt vid misstanke om påverkan från en förälder och är inriktad i allt väsentligt på denna. Uppsatsen, är indelad i två delar.

Den första delen ger översikt av bedömningen av barns åsikt i vårdnadsmål samt föräldraalienation. Andra delen att beskriver föräldraalienation i svenska domstolar med en avgränsning redogörelse med granskning och analys avseende för rättsfall från 2021.

Föräldraalienation behandlas i mycket begränsad omfattning i den rättsdogmatiska litteraturen. Författaren har därför studerat ett antal domstolsavgöranden för att illustrera hur domstolarna hanterar påståenden om föräldraalienation i praktiken. I syfte att förstå hur föräldraalienation definieras och förstås i den vetenskapliga litteraturen används internationell forskning och litteratur på området.

Uppsatsen pekar på att domstolarna oftast inte använder begreppet föräldraalienation utan i stället använder andra benämningar såsom umgängessabotage, obehörig påverkan etc. Föräldraalienation är inte en medicinsk diagnos i Sverige.

För att utföra en översiktlig och detaljerad form för studien har författaren upprättat en tabell och strukturerat analysen efter annars svårfångade variabler såsom kännetecken på: (1.) föräldraalienation, (2) identifikationskriterier hos alienerade barn och (3) alienationskriterier hos alienerande föräldrar. Under envar av dessa tre huvudrubriker finns underrubriker. Materialet, som är omfattande, har hanterats så att det är synnerligen lätt att tyda och stärker uppsatsens analytiska ansats.

Barnets vilja och hur den beaktas av domstolarna är en central del av uppsatsen. Författaren börjar här med att ta upp vad som är barnets bästa. Barnets bästa har ingen självständig definition utan är en allmän och övergripande princip och rättslig målsättning om att beslut på bästa sätt ska tillgodose det enskilda barnets behov och intressen. Vidare behandlas även vilken betydelse riskbedömningen, kontaktprincipen och kontinuitetsprincipen har.

Hur beaktas barnets rätt/vilja att komma till tals?

· Här inställer sig med nödvändighet ett antal frågor

· Hur definieras begreppet otillbörlig påverkan

· Vad är allmän påverkan i förhållande till den specifika påverkan som ryms inom begreppet föräldraalienation

· Vem ska utreda- domstol eller annan beteendevetenskaplig expertis sådan som finns inom psykiatrin och eller psykologin

· Hur långt sträcker sig domstolens utredningsansvar jämlikt 6:19 föräldrabalken

Avslutningsvis:

Författaren pekar på att det ska vara ”lätt för domstolarna att döma” utan att riskera att ge vika för krav på bl.a. robusthet.

Domstolen har i och med 6:19 a § FB en möjlighet att gå utanför den offentliga sjukvården t.ex. BUP. Man skulle kunna tänka sig att domstolarnas begäran ska avse psykologer med specifik kompetens inom barn- och ungdomspsykologi alternativt neuropsykologi. Då kanske man kan få underlag för att få veta hur den nuvarande konflikten och föräldrarnas agerande påverkar barnets olika resurser i vardagen. Finns det funktionsnedsättningar och eller kognitiva brister? En annan fråga som är viktig att ställa är: vilken risk finns för allvarlig regression och långsiktig skada på barnets utveckling om den rådande miljöbetingade stressen fortsätter?

Med nödvändighet inställer sig även frågan: Vilka relevanta omständigheter i respektive förälders individuella situation är av vikt för att avgöra barnets vilja? Hur utreds föräldrarna? Vem ska bära ansvar för sådana utredningar? Är det dags att inrätta familjehus motsvarande barnahus i brottmål med den skillnaden att även föräldrarna utreds?

Det är ett mycket gediget arbete som presenterats och som ger en god inblick i hur domstolarna resonerar vad gäller ett inom juridiken svårt område, något som inte minst kommer till uttryck i den allmänna debatten gällande föräldraalienation, barnets vilja och rätt att komma till tals samt slutligen barnets bästa.

Slutligen bör framhävas att för den intresserade finns det i uppsatsen värdefulla hänvisningar till lagrum, rättsfall och övrig relevant litteratur.

Av Bodil Borison, f.d. chefsåklagare med studier i barnrätt vid Stockholms (2023) och Lunds (2024) universitet, numera seniorkonsult.

Analyser och ställningstaganden är skribentens.