Falska erkännanden

– När man erkänner blir man trovärdig i polisen ögon även om erkännandet är falskt, säger advokat Johan Eriksson. Sedan kommer åklagaren fram till att erkännandet stöds av utredningen i övrigt. Och det är ju inte så konstigt, för den som erkänner vet ju vad polis och åklagare känner till och vad de därmed vill att han ska säga.

– Dick, du borde ta upp det här med falska erkännanden, sa Johan Eriksson när vi pratades vid i samband med en rättegång som jag bevakade.
När vi nu några månader senare sitter på hans kontor är det ingen tvekan om att det här är en fråga han brinner för:
– Tänk dig att du sitter häktad för första gången men är helt oskyldig. Något har blivit helt fel och du sitter där. Veckorna och månaderna går. Du kan kanske inte betala din hyra och andra räkningar. Arbetsgivaren börjar bli övertygad om att du är en ful fisk och du har inga möjligheter att förklara läget. Du får ingen lön. Du börjar alltså bli väldigt pressad. Hela ditt liv håller på att gå åt pipan. Något måste hända så att det blir slut på det hela.

Upplagt för falska erkännanden

Johan Eriksson menar att personen ifråga därtill kanske har fått reda på att om han bara erkänner, så ska han inte behöva vara häktad längre.
– Då är det upplagt för ett falskt erkännande, säger Johan Eriksson. Tänk dig själv, du ser det som den enda utvägen. Du tänker troligen att bara du kommer ut så kan du reda ut det hela. Alltså något som kan tyckas vara ett rationellt övervägande. Men när du erkänt så finns det ett inspelat erkännande. Därtill kanske du har skrivit under ett förhörsprotokoll där du erkänner något som du inte har gjort.

Sitter där man sitter

Johan beskriver målande att vid första häktningsförhandlingen tänker man kanske att nu kommer det att klaras ut och jag blir släppt. Men efter andra och tredje, börjar man tvärtom inse att man sitter där man sitter. Och att det kan fortsätta i månader. Därtill kanske advokaten har konstaterat att ”du bli nog sittande här tills det blir rättegång”.
– Det händer ju att folk är häktade i över ett år, säger Johan.
– Men då pratar vi väl om grova brott?
– Ja, men även för mindre brott kan man idag faktiskt bli sittande i flera månader. Det vore intressant att se en undersökning på hur det här har förändrats, för så var det inte om man går tillbaka några årtionden.

Inlåst i badrummet

Johan Eriksson menar att man kan försöka sätta sig in i det här genom att tänka sig en sådan där morgon när man har lite ångest över allt man ska hinna med den dagen. Men dörren till badrummet går i baklås och man har inte med sig mobilen där. Ingen hör hur man bankar på badrumsdörren och timmarna går.
– Ett vanligt badrum är ungefär lika stort som en cell, säger Johan. Redan efter någon timme börjar man nog uppleva läget som väldigt jobbigt. Och efter ytterligare några timmar börjar det kanske närma sig riktigt stor ångest. När det gäller häktning pratar vi om veckor och månader.
– Och ideliga möten med poliser som inte tror på vad du säger i förhören.
– Just det.
– Och som kanske klargör att allt är bättre än att sitta häktad med fullständiga restriktioner. Vilket därtill är sant.
– Ja. Och vi vet ju nu att man kan bli dömd för att man erkänt brott som man inte har begått. Jag tänker på Thomas Quick. Så att erkänna någonting man inte har gjort och bli dömd för det, är inte särskilt svårt. Även om det gäller så grova brott som mord.

”Du är kokt”

Gång på gång har Johan Eriksson upplevt att poliser i förhör har sagt till någon av hans klienter att:
– Är det inte lika bra att du erkänner nu? Du är ju kokt. Vi vet ändå att du har gjort det där. Det där kan komma efter några månader men väldigt ofta i de första förhören. Om man då sitter där och kanske bara suttit i ett dygn, men vet att i morgon händer det saker som innebär att jag bara måste komma ut, så är det inte så svårt att förstå att det kan komma ett falskt erkännande.
– För att snabbt lösa ett akut problem?
– Ja. Och enda sättet att lösa det där är att granska utredningen för att se om det verkligen finns stöd för det där erkännandet.

Borgström och Quick

– Hamnar inte ni advokater i ett knepigt läge om er klient erkänner något som han inte är skyldig till? Du ska ju arbeta för din klient. Och om han nu bedömer att det bästa sättet att lösa det uppkomna läget är att erkänna så…
– Absolut. Jag tycks tillhöra de få som försvarar Claes Borgström när det gäller Quickärendet. Vad skulle Borgström ha gjort? Kalla in vittnen som gick emot hans klient? Ska han formulera en bevisuppgift till styrkande av att vad hans klient säger inte är sant?
Johan Eriksson menar att domstolarna måste slå näven i bordet och säga ifrån om att nu är det nog. Man kan inte bara omhäkta och omhäkta.
– Man kan konstatera att häktningstiderna blir längre och längre, säger Johan. Till slut blir sånt här en vana och allt längre häktningstider börjar ses som något normalt.

Vänta på SKL

Ett vanligt argument för omhäktning av en person är att man väntar på svar från SKL – Statens Kriminaltekniska Laboratorium.
– Men om domstolen sa ifrån om att vi inte kan vänta i sex veckor på besked från SKL, utan åklagaren får två veckor på sig för att skaka fram det där utlåtandet, ”annars släpper vi den här killen”, då skulle det kunna bli ändring på det hela. Om det sedan skulle innebära att SKL måste få betydligt större resurser, så får man väl ordna det då. Vi kan inte ha människor frihetsberövade hur som helst.
Johan Eriksson återkommer till liknelsen med badrummet.
– Tänk dig att du tillbringar veckor och månader där och får gå upp en timme om dagen för att gå omkring i en stålbur på taket. Jag har en klient som nu har blivit väldigt glad över att han flyttats över till häktet i Jönköping för där kan han gå 24 steg rakt över i stålburen, vilket är något mer än vad som var fallet på Kronobergshäktet i Stockholm.

Tortyr

Det är inte speciellt svårt att klämma ur någon ett erkännande under dom rådande omständigheterna, menar Johan Eriksson. En del människor blir tvungna att uppsöka psykakuten på grund av en skilsmässa. Och kan då vara i ett läge där de riskerar att göra väldigt orationella saker, som att skada sig själva.
– I ljuset av det är ett falskt erkännande för att lösa den akuta situationen, när man suttit häktad en längre tid, inte så värst orationellt beteende.
Sverige har fått nedslag från EU:s tortyrkommitté på de hårda isoleringarna i svenska häkten. Förr tillät man tortyr för att få fram erkännanden men det gör vi inte idag. Dels för att det är inhumant och dels för att sådana erkännanden inte är pålitliga.
– Men hur pålitliga är då erkännanden när man är isolerad till den grad att den där tortyrkommittén ifrågasätter vad vi håller på med i Sverige? Då kan man ju faktiskt säga att erkännanden framkommit genom tortyrliknande metoder, säger Johan Eriksson.


Publicerad

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.