Förbud mot fria själar

Att en konstnärlig ledare vill ta bort Tintin från Kulturhuset i Stockholm utgör bara toppen på isberget.

När jag var i läsåldern och som 12-åring fick en av Jack Londons klassiska böcker i födelsedagspresent, Varg-Larsen, öppnades en ny värld för mig. Och när jag året därpå läste Dorian Grays porträtt av Oscar Wilde, slogs alla dörrar upp på vid gavel.

Olämplig litteratur

I dagens perspektiv är mycket av vad Jack London skrev ”olämpligt” då det finns gott om rasistiska undertoner i en del av hans böcker. Och Oscar Wilde som både var homosexuell och i hög grad upprorisk mot sin tids lagstiftning, skulle nog många vilja kasta ut från landets bibliotek och kulturhus.

Under en period vägrade vissa bibliotek i Sverige att ha Jan Myrdals böcker i hyllorna, samtidigt som en del av dem användes i undervisningen på ansedda amerikanska universitet. Den senaste tiden har August Strindbergs författarskap angripits från olika håll. DN:s kulturchef jämställde honom med vår tids näthatare i en av morgonsofforna. Andra angriper hans kvinnosyn. Det handlar om en författare som internationellt ses som en av Sveriges genom tiderna största. Men i Sverige ifrågasätts Strindberg allt som oftast av de politiskt alltid så korrekta.

Vilka får jobben?

Problemet ligger i att det är just de personer som har en alltigenom för tillfället politiskt korrekt syn på tillvaron, konsten och allt annat, som har störst chans att få chefsjobben på kultursidorna och kulturhusen.

Fria och, hemska tanke, lite oppositionella vilda kreatörer gör sig icke besvär. För man vet ju inte vad sådana skulle kunna ta sig till. Och vad skulle då kunna hända med unga människors tyckande och tänkande? Dessa fria själar skulle troligen inte ha någon som helst kontroll på det. Vilket i värsta fall kunde resultera i att dessa unga människor tänkte och tyckte helt fritt. Vem vet, de kanske till och med som fria själar skulle vilja utveckla den i Stockholm förbjudna konstarten graffitti.

Och om de opålitliga kreatörerna fick chefsposter kanske de till och med skulle kunna tänkas framhäva Tintin som ett exempel på stor konstnärlig kvalité bland tecknade serier. Eller år 2012, när det är totalt olämpligt, lyfta fram August Strindberg i någon positiv mening.

Bokbål

Utmärkande för de här politiskt korrekta som ängsligt sticker upp ett blött finger i luften för att känna från vilket håll vinden blåser för tillfället, är att snabbt som få andra ändrar sig när de får motstånd. Som nu med den där figuren som tror att han ska välja ut vad som för tillfället är lämpligt för barn och ungdomar att få ta del av på Kulturhuset i Stockholm.

Under ytan på isberget finns synsättet att folk inte förstår själva. Därför måste de fostras av dem som tror sig veta. Och därmed ska olämplig litteratur tas bort. En del av dem har historiskt till och med organiserat bokbål för vad som just då, enligt deras synsätt, inte var lämpligt för människor att ta del av. 

Publicerad

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.