Födelsedagen

Som sig bör när en nära anhörig kvinna fyller år så är det mycket att tänka på. Förväntningarna som ställs på oss män är inte sällan skyhöga. 

Så även de som ställts på mig. Förutsättningarna för arrangemanget som skall ske fick jag redan runt midsommar. Det var raka puckar. Middag på dyr restaurang, traditionsenlig frukost på sängen och minst två av de presenter som står uppradade i det välskrivna worddokument som jag fått.

Påmind varje dag

Eftersom jag är så otroligt bra på att skjuta upp saker var det först för två veckor sedan jag började ta tag i saken. Detta trots att jag blivit påmind om denna bemärkelsedag varje dag sedan i somras. Mitt under pågående redaktionsmöte slog det mig att det snart var dags och att jag inte ordnat EN ENDA sak. Katastrofen var ett faktum och nu är det bara att förbereda sig på det värsta.

Nu är det två dagar kvar. Det jag köpt i presentväg ser ut som något jag hittat i diverse reabackar på valfri bensinmack. Porslinet, spriten, maten och inbjudningarna till helgens evenemang är ännu inte fixat. Vad gör jag?

Publicerad

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.