Visst är jag tjurskallig!

Han har kallats galning och idiot. Han har belagts med yttrandeförbud. Att cirka åtta miljoner svenskar anser att han har fel i Quick-ärendet, berör honom inte, säger han, "för dom har ju fel". Vem är han, landets mest omdebatterade journalist, Gubb Jan Stigson. 

Vid fyllda 62 år har Gubb Jan hunnit med en del. Var från början skinnarbetare både före och efter militärtjänsten. Därefter körde han bryggarbil och arbetade som flyttkarl, innan det blev dags för Journalisthögskolan. Idag har han landat som framstående och väldigt omdebatterad kriminal- och rättsreporter på Dala-Demokraten.

– Det jag har skrivit mest om är ekonomisk brottslighet, säger han.

I en jubileumsskrift från Journalistförbundet kan man läsa, ”Ve den ekobrottsling som kommer i vägen för Gubb Jan Stigson”.

Fritiden handlar ofta om boxning, röja skog och jakt:

/wp-content/uploads/content/portratt/visst-ar-jag-tjurskallig/JaktBild.jpg– Jakten är ju en del av hushållningen här uppe, så det är ju inte bara älgjakten. Ta bössan på axeln och gå ut och landa en tjäder, är inte så dumt. Likaså med fisket. Rekordet är en gädda på tolv kilo.

– Boxningen då?

– Ja, jag har varit med i olika klubbar.

– Är det bara träning eller har du gått matcher också?

– Jag har gått en match och den vann jag. Men sedan råkade jag ut för det där inte helt ovanliga domslutet, MSK.

– Att vad, sa du?

– Msk, morsan stoppade karriären. Men min matchlista är snygg: En match, en seger, en knockout, säger Gubb Jan och skrattar. Och sedan har jag sparrat en del tunga killar, några svenska mästare och så där.

 

Han är född och uppväxt på en bondgård, har ärvt en del skog och köpt på sig ännu mer.

Hans namn som söderut kan te sig lite udda, Gubb Jan Stigson, har en inte helt ovanlig grund i vissa delar av landet: Gubb är ett gammalt gårdsnamn, Jan är hans egennamn och Stigson kommer från Stigs son.

Falskt erkännande?

Han arbetar nu med ett fall där han tror att en person är oskyldig till det mord han dömts för. Så här inleder Gubb Jan en artikel om fallet i Dala-Demokraten:

En hund hittade kroppen. Att det rörde sig om mord stod genast klart. Den 31-årige peruanen hade 18 knivhugg i bröstkorgen av vilka fem genomborrat hjärtat.
Ett halvår senare, 13 januari 1997, hade en 20-årig kamrat erkänt mordet och kunde bindas till offret med ett blodstänk på sin tröja. 20-åringen dömdes till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning. Där sitter han än.

Därefter klargörs att den gripne mannen erkände och att man alltså hittade två små blodstänk på hans tröja som visade sig komma från den mördade mannen. Då det handlade om 18 knivhugg i den mördade mannens kropp ifrågasatte hans advokat om det inte kunde ha varit någon annan inblandad.

Och nu har ett vittne som såg händelsen kontaktat Gubb Jan och hävdar att i varje fall de flesta knivhuggen utdelades av en annan person än den dömde:

– Det är lite pressetiska problem, säger Gubb Jan. Jag kan ju inte skriva att en viss person är mördaren, utan det måste hända lite mer först.

– Är du helt övertygad om att personen som är dömd för mordet är oskyldig?

– Allting tyder ju på det, men helt övertygad… Nja, det kanske jag inte kan säga i det här läget. Det hela började nu många år efteråt med att en person sa till mig att han hade sett vad som hände. Och att fel person var dömd. Jag trodde inte så mycket på det där för det fanns DNA-bevisning och annat. Men när jag morgonen därpå satte mig och gick igenom fallet så föll en massa bitar på plats. Det finns gott om stöd för det här vittnets uppgifter.

– Men kommer det att räcka för en resning? Vittnen som träder fram många år efteråt brukar inte väga så tungt.

– Nej, men jag har pratat med ett annat vittne som var känd sedan fallet avdömdes men som inte hade berättat allt då. Och nu bekräftar han vad det nya vittnet säger. Så det här är spännande som fan.

/wp-content/uploads/content/portratt/visst-ar-jag-tjurskallig/GubbJanbild_0-327d9881.jpg

Quick-fallet

När man hör vad Gubb Jan säger och läser vad han skrivit, inte minst i form av debattartiklar här på Para§raf, framstår det som om han trots allt som kommit fram och trots all kritik, inte har ändrat sig på minst lilla punkt:

– Jo, på en punkt. Hannes Råstam påstod i en debatt vi hade att jag hade skrivit om Gry Storvik innan Quick började prata om henne. Det förnekade jag då. Men det visade sig att jag hade nämnt henne i en bisats om att norrmännen hade några fall där de var intresserade av om Quick kunde vara inblandad. Det hade jag glömt. Så där hade Hannes rätt och jag fel, men det hade ju ingen betydelse för det fallet.

– Men är du lika övertygad i övrigt om att Quick har mördat dom åtta personer han är fälld för?

– Ja, som du vet tar det ju tid innan man är övertygad. Och jag skulle faktiskt önska att det var någon punkt där jag kunde säga att jag hade fel. Jag skulle gärna ändra mig om det kom fram något. Men det är så jävla mycket ljug nu i resningsprocessen. Och hittills har jag inte hört eller läst något som har fått mig att ändra mig.

– Tror du att du betraktas av väldigt många som en osedvanligt tjurskallig typ?

– Ja, det kan nog tänkas.

– Är det något som bekymrar dig?

– Nej, det skiter jag fullständigt i.

– Hur ser du idag på det totala yttrandeförbud avseende Quick-fallet som du ålades av din redaktionsledning under en tid.

– Ja, jag kan ju inte säga så mycket om det där… men det finns ju fortfarande inget fog för att stoppa mig. Tvärtom borde folk vara tacksamma för att jag finns.

– Men du får fortfarande inte skriva i Dala-Demokraten om Quick.

– Nej, inte bevaka det och inte blogga om det. Jag får blogga men inte om Quick-fallet. Men då tycker jag inte att det är någon idé att blogga överhuvudtaget. De lanserar bloggen som sanningen och får jag inte skriva om vad jag vill så…

– Allting tyder ju nu på att Quick kommer att bli frikänd även för de fall som är kvar att avhandla. Är det därmed utrett och avklarat?

– Ja, jag vet inte. Just nu verkar ju dom flesta oemottagliga för alla fel som bland annat jag påvisat. Uppenbara ljug får passera. Vi får väl se vad som händer framöver. Men att jag skulle acceptera att dom har rätt och jag har fel, nej absolut inte.

– Sedan kommer ju frågan om Quick ska släppas ut eller inte. Jag hävdar att han i första hand måste flyttas till ett annat rättspsyke och få en ny rättspsykiatrisk undersökning, efter alla dom här turerna. Vad säger du om det?

– Ja, det är möjligt. Men samtidigt ska man ju inte kunna straffa sig till att bli förflyttade från ett rättspsyke till ett annat, så som dom kan göra i fängelserna.

Avslöjade Peter Rätz

Polisens infiltratör Peter Rätz hade arbetat i nio år, när han avslöjades av Gubb Jan Stigson. Även om inte Peters namn skrevs ut och bilden på honom i tidningen var pixlad så förstod de flesta, i varje fall i Dalarna, vem det handlade om. Jag har kritiserat Gubb Jan för det i en av mina böcker, för att jag menar att han därmed försatte Peter Rätz och hans familj i direkt livsfara.

– Jag vill påstå att du till och med skryter om det där avslöjandet.

– Ja, jodå för all del. Jag drog en rimlig slutsats av vad jag såg och hörde och publicerade det. Dom som fanns runt omkring honom åkte ju dit på löpande band, men inte han.

– Men du måste väl inse att du därmed riskerade hans och hans familjs liv?

– Ja, det är möjligt men att jag därmed skulle hålla igen på nyhetsbevakningen det kan jag inte gå med på. Det tycker jag är fullständigt orimligt.

Det är idag välkänt att Gubb Jan Stigson har fått Publicistklubbens stora pris för sin kriminaljournalistik. Men få kommer nog ihåg att han också blev minnesmästare i en tv-serie som gick på 1980-talet:

– Så jag är obesegrad i boxning och tv-frågesport, säger Gubb Jan och skrattar.

– Kan man ana, milt uttryckt, en envis tävlingsmänniska bakom dina svar på mina frågor.

– Javisst, men jag har också varit med i ett fotbollslag som harvade i dom lägre divisionerna, så det kan väl jämna ut sig. Vi var så få så alla vi kunde få ihop måste vara med. Och jag var väl mest utfyllnad. Det var kul, så det blev 16 säsonger, men om du skriver att jag var Sveriges sämsta fotbollsspelare i ett lag i de lägre serierna, så kan jag nog inte protestera mot det.

Prenumerera på Para§rafs Nyhetsbrev
Nu äntligen får vi fart på vårt Nyhetsbrev. Efter nyår kommer vi att mejla ut det minst en gång i veckan. Du prenumererar på det här: Nyhetsbrevet.

 

Artiklarna i sin helhet i Dala-Demokraten om mannen som kanske har erkänt ett mord som han inte har gjort sig skyldig till, finns att läsa här: DNA och erkännande avgjorde målet. Och här: Fallet måste öppnas igen.
Publicerad

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.