Mina förebilder och berättelser

Summan av den kraft vi väljer att investera i våra unga, är det samhälle vi har att vänta i framtiden. Så summerar recensenten Peter Isaksson, Anders Carlbergs bok Mina förebilder och berättelser.

Anders Carlberg startade mot alla odds Fryshuset för trettio år sen, vilket kom att bli hans livsgärning när man summerar hans liv efter hans alldeles för tidiga bortgång tidigare i år. Carlberg såg hopp där andra var uppgivna, möjligheter där andra såg svårigheter.

Han var en visionär men en annorlunda sån, visionerna var inte alltid hans egna men han vågade ställa sig bakom andras drömmar och göra visionerna levande.
Det här är en bok som vänder upp och ner på invanda föreställningar – eller vad sägs om påståendet att Carlbergs generation är den första generationen som tror att föräldrar kan uppfostra sina tonåringar? Boken är en uppdaterad upplaga av tidigare utgivna Generationsklyftan.

Ska man ha behållning av boken krävs att man vågar öppna sig och ta in de raka pragmatiska slutsatser Anders Carlberg dragit av sitt arbete. Vi får läsa om skillnaden mellan pojkar och flickor, avhoppade nazister och Nabil Al Fakir från Syrien som kämpar för att hitta en balans mellan den patriarkaliska norm han uppfostrats i och det individualistiska samhälle han flydde till.

Det här är en bok alla borde läsa, jag hade ett leende på läpparna när jag la den ifrån mig. Man kan bara kapitulera för denne pragmatiske visionär som skänker hopp, ett hopp och en förståelse för att summan av den kraft vi väljer att investera i våra unga, är det samhälle vi har att vänta i framtiden.

Författare: Anders Carlberg
Förlag: Hjalmarsson & Högberg
Utgivningsår: 2013

Publicerad

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.