Jimmie Åkesson

Ett nytt GP-moment

Av Andreas Magnusson 2019-06-19

I helgen kokade internet över efter en ledarkrönika i numer fullständigt gränslösa Göteborgs-Posten. Krönikan var signerad läkaren Kajsa Dovstad. När jag läser den blir jag för första gången på väldigt länge rädd för att bli sjuk.

   I sin text berättar Dovstad om en novemberkväll i Sätra i Gävle då hon pulsade omkring i snön på jakt efter en kvällsöppen butik.

   Det måste antingen ha varit för några år sedan eller så har Dovstad väldigt korta ben. November 2018 var nämligen ovanligt snöfattig och enligt SMHI:s statistik låg det aldrig något snötäcke som var djupare än en centimeter i Gävle.

   Men, hur som helst. Dovstad var den här kvällen hungrig och behövde mat. Hon skriver att:

”Till slut hittar jag en butik med skyltar på arabiska utanför. Inuti är köttet märkt “halal” på både arabiska och svenska. I frysdisken finns hela smådjur och på hyllorna står enorma förpackningar med linser.”

   Hon letar sig längst in i butiken och lyckas där hitta snabbmakaroner som sedan blir hennes enda kvällsmat eftersom allt annat är oätligt. Och så kommer alla känslorna på en och samma gång.

”Jag är i Sverige, ett Sverige som inte känns svenskt. Och jag gillar det inte. Jimmie-moment, som min bekant skulle säga.”

   Med Jimmie-moment menar Dovstad och hennes bekant ögonblick då de känner att Jimmie Åkesson har rätt. Hon förtydligar:

”Ett särskilt starkt Jimmie-moment är att läsa Sveriges Kommuners och Landstings ekonomirapporter.”

   Kajsa Dovstad ger alltså två exempel på situationer som triggar igång känslan av att vilja rösta på Sverigedemokraterna. Den ena är rapporten över Sveriges ekonomiska läge och det andra är när hon på grund av sin egen okunskap och/eller oförmåga att googla inte hittar någon annan öppen butik än en butik som specialiserat sig på utländsk mat.

   Låt oss börja med det ekonomiska läget. Vi har aldrig någonsin haft högre BNP/capita än vad vi har just nu (Dovstad förnekar detta i sin text men hon har fel). Vår sysselsättningsgrad är högre än den har varit under hela 2000-talet.

   Inte nog med det. Sysselsättningsgraden i Sverige är hög jämfört med många andra länder. Oavsett om man mäter åldersgruppen 20-64 år eller 15-74 år har Sverige högst sysselsättningsgrad i EU.

   Sådant är det ekonomiska läget just nu. Frågan är då varför Dovstad blir sugen på att rösta på SD? Är hon trött på att det går bra för Sverige och vill göra oss mediokert svenska igen?

   Det mest omtalade av Dovstads Jimmie-moments är annars helt klart hur hon lyckas få det till något negativt att det finns en affär som säljer mat. Det är som att uppröras över att det finns en fotbollsklubb eftersom man spelar basket.

   Dovstads jobbiga butiksupplevelse är dessutom helt och hållet självförvållad. Det finns såväl ICA-butik som bensinstation i närheten med generösare öppettider än den butik hon handlade sina makaroner i. Enligt uppgifter ligger ICA-butiken bara ungefär hundra meter bort.

   Dovstad är kanske inte så gammal men det var inte länge sedan man i Sverige inte kunde hitta någon sent kvällsöppen butik alls. I princip alla mataffärer hade dessutom stängt på söndagar.

   Men Dovstads Jimmie-moment tycks bygga på en kombination av djup okunskap och nostalgisk längtan till ett Sverige som aldrig har funnits. Så här skriver hon:

”Att inte kunna köpa vanlig mat en sen kväll i Gävle kan tyckas vara, och är, en småsak. Men tillsammans bildar småsakerna en helhet, en undran om Sverige förändras i mer än lagom takt.”

   Texten avslutas med att Kajsa Dovstad berättar att hon dagen efter äntligen lyckas hitta en ICA-affär med frysta köttbullar. Det är tydligen det som är ”vanlig mat”.

   Det är lätt att tro att GP-texten är en SD-parodi där de frysta köttbullarna fulländar pekoralen, men tyvärr är det inte så. Hon menar allvar.

   Och som om det inte vore nog har Dovstad nyligen rekryterats till Expressens ledarredaktion. Köttbullspoesi är onekligen efterfrågat.

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.

 


   Andreas Magnusson är gymnasielärare i svenska, religionskunskap och etik. Han sysslar också med musik och driver You Tube-kanalen Samtidsreflexen där tanken är att tränga djupare bakom människors reflexmässiga yttranden i samhällsfrågor.
Andreas har idén om att en god journalist är pedagog och att en god pedagog också i någon mening borde vara journalist. Han har också skrivit en del för DN Kultur och nominerades 2019 till årets opinionsbildare vid Faktumgalan.
Andreas är en av Para§rafs fasta krönikörer.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.