Alice Bah Kuhnke och justitieminister Morgan Johansson i Almedalen 2018. Foto Henrik Montgomery/TT

Så var det dags för PR-folkets våta dröm igen

Av Dick Sundevall 2019-06-28

Från och med nu på söndag kommer det mesta av nyhetsrapportering och kritiskt granskande journalism att trängas i undanskymda hörn. Istället kommer det att skrivas spaltkilometer och sändas ut tusentals timmar i TV och radio om en enda företeelse – Almedalsjippot.

   Det blir som vanligt drygt 600 journalister som kommer att vara där och mer eller mindre dagligen rapportera om något för att kunna försvara sin närvaro.

   Lägg därtill minst lika många närvarande PR-konsulter och liknande som allt för ofta anser sig vara guds gåvor till mänskligheten.

   Som vanligt kommer hela jippot tids nog att utvärderas. Och som vanligt kommer man då fram till att de olika politiska utspelen inte fick någon som helst samhällelig betydelse.

   Missförstå mig nu rätt, jag missunnar inte mina journalistkollegor en extra semestervecka i den ljuvliga sommarstaden Visby. Inte heller missunnar jag dem en enda öl eller en enda klunk rosévin.

   Och jag har all förståelse för att såväl gotländska företagare som många andra gotlänningar har ekonomisk nytta av jippot – och jag unnar dem varje extra krona.

   Men – det är det här med att försöka framställa jippot som något samhälleligt väsentligt som stör mig så in i helvete. Snälla ni, mediernas samhälleliga uppgift är att kritiskt granska och efter förmåga försöka skingra dimmorna. Inte att hjälpa till att sprida dimridåer.

   Jag kan inte komma på en enda stor samhälleligt väsentlig händelse i övrigt, i Sverige under modern tid, som har bevakats på plats av drygt 600 journalister.

   Inte mordet på statsminister Olof Palme, inte mordet på utrikesminister Anna Lindh, inte ubåtsjakterna, inte cirkusen runt Thomas Quick, inte ens när människor mejades ner och dödades av en terrorist på Drottninggatan i Stockholm så blev det 600 svenska journalister som skickades iväg till platsen.

   Men Almedalsjippot, ursäkta att jag  jag upprepar, där utvärderingarna år efter år visar att det inte framfördes något som kom att få någon samhällelig betydelse – dit skickas det minst 600 journalister.

– Men det knyts kontakter där, hävdar någon.

– Vi fick fram vad vi arbetar med, säger någon annan.

– Vi fick äntligen lite uppmärksamhet på det vi kämpar med, påstår en tredje.

   Visst. Jag tvivlar inte på det. Och jag tvivlar inte på att såväl en del föreningar som organisationer kan ha lite nytta av att vara där. Men snälla – blir det därmed befogat med 600 journalister på plats?

   De senaste åren tycks framförallt ny- och nyssnazisterna i NMR och Sverigedemokraterna, inklusive de högeryttrar som fortfarande inte kommit ut ur SD-garderoben, haft nytta av Almedalsveckan. De har ju fått all tänkbar medieuppmärksamhet där.

   För en del år sedan försökte PR-folk i England dra igång något liknande, efter att på plats ha studerat medieuppmärksamheten på vad som händer och framförallt inte händer i Almedalen. De stora engelska politiska partierna hängde på. Men det sprack på att BBC meddelade att man inte ställer upp på den typen av PR-jippon.

   Så kära journalistkollegor, festa och ha kul i Almedalen. Njut av den underbara sommarstaden Visby och den extra betalda semesterveckan. Men snälla ni – låt oss slippa era patetiska försök att få det som händer där att framstå som något samhälleligt väsentligt.

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.

 


    Dick Sundevall är Para§rafs chefredaktör men hans krönikor och debattartiklar är inga ledare, utan högst personliga tankar och funderingar.

I närmare 40 år har han arbetat med rätts- och kriminalfrågor. Det har blivit många tv-program och dokumentärfilmer. Åtta böcker, senast Det farliga Sverige, och många tusen artiklar genom åren.

Dick är mångfalt prisbelönt som journalist och författare med utmärkelsen Guldspaden och annat. Mest stolt är han över Ordfronts Demokratipris, ”för då väljs man ut bland hela befolkningen”.
På frågan om vad han tycker är det bästa han har gjort, svarar han:
– Mina tre barn.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.