Kvinnor som vill att andra kvinnor ska bli våldtagna

Av Åsa Hägglöf 2020-01-08

Det finns kvinnor i vårt avlånga land som önskar att andra kvinnor ska bli våldtagna. Av svenska män. Det finns kvinnor, svenska kvinnor, som önskar att utländska kvinnor ska bli våldtagna av svenska män. Det finns kvinnor i Sverige, som tycker rättvisa skulle skipas om utländska kvinnor skulle bli våldtagna av svenska män.

   Det finns kvinnor här, i Sverige, som önskar att utländska kvinnor ska bli våldtagna som hämnd för alla kvinnor som blivit våldtagna av en utlandsfödd.

   Jag upprepar mig och kan förstå att det är lite frustrerande. Det förväntas av mig att komma med en poäng.

   Upprepar mig endast för att låta det smälta in. Inbillar mig att om ett mantra skapas i mitt huvud som gnager in sig i min vänstra hjärnhalva, kommer tanken landa och jag förstår vad jag just har sett:

”Det finns kvinnor i Sverige som önskar att andra oskyldiga kvinnor ska bli våldtagna”.

   Nej, den tanken kommer aldrig få fäste i någon del av min hjärna som någon begriplig aha-upplevelse.

   Det finns kvinnor, som har döttrar och söner, och önskar andra kvinnor att bli skändade. Kvinnor, som hatar invandrare så mycket, för att de i villfarelsen tror att alla invandrare är våldtäktsmän.

   Kvinnor, som hatar invandrare så mycket, för att de är övertygade om att alla invandrare har en förkastlig kvinnosyn. De kvinnorna önskar att kvinnor med utländsk härkomst ska bli våldtagna.

   Kvinnan ifråga förminskar därmed alla kvinnor som dagligen blir utsatta för våld i någon form. Dessutom antyder hon att det bara är svenska kvinnor som kan kallas offer.

   I egenskap av ”asylrättsaktivist”  har många män önskat att jag ska bli gruppvåldtagen – av ensamkommande barn. Det skulle bli mitt straff för att jag tar parti för dem, istället för att bli rasist och hata samtliga som inte är födda i Sverige.

   Ingrid Carlqvist, högerextremisten, har uttryckt sin fulla förståelse över de sjuka fantasierna. Hon lägger oblygt fram sin åsikt på twitter:

   Jag förlikade mig med tanken att Carlqvist tillhör den minoritet av kvinnor som utnyttjar vissa mäns frustration, för att få synas i kändisskapets korridorer.

   Men kvinnliga privatpersoner? Vad har de för ursäkter för att önska andra kvinnor ont? En sak de har gemensamt är att de är anhängare av Sverigedemokraterna.

   Det är lätt för oss kvinnor att skuldbelägga männen som använder sig av samma retorik. Själv tror jag mig veta varför just de männen uttrycker sig så.

   De flesta visade sig vara Sverigedemokrater. De följer alltså bara SD:s ideologi. Kvinnorna ska stå vid spisen, föda barn och hålla käften.
Nå, de här männen får ofta och hårt motstånd av kvinnor som är för jämlikhet och allas lika värde.

   Det är så illa det kan bli, att det finns män som faktiskt tycker det är på sin plats att kvinnor blir våldtagna – om de kvinnorna är meningsmotståndare. Männen hamnar i skymundan, när jag ser att kvinnor önskar detsamma. Det är värre och skamligare än allt annat!

   Kampen för att kvinnor ska ha samma rättigheter som män har varit tuff och hård. Den har pågått länge och pågår ännu. Här borde alla kvinnor stå i enad front, utan undantag.

   Många skriker efter lösningar på hur vi bäst ska bekämpa våldsbrott emot kvinnor. Eller varför inte brott överhuvudtaget. Jag inbillar mig inte att det är en enkel matematiskt problemlösning.

   Vad som är säkert är att vi även måste strida emot Sverigedemokraternas förljugna propaganda. Den samtalston som blivit normaliserat är, enligt mig, helt och hållet det partiets skuld.

   Varje normalt funtad människa torde förstå att det rätta är att säga ”Hur ska vi bäst kunna bekämpa mäns våld mot kvinnor” – sen stannar vi där. I slutänden spelar det ingen roll vilken hudfärg förövaren har för offret.

   En svensk kvinna som blivit våldtagen av en utlandsfödd kan vittna om det. En utländsk kvinna som blivit våldtagen av en svensk man kan vittna om det. Alla våldtagna kvinnor kan vittna om det.

   Vem tror de att de är, dessa människor som vill kategorisera våldtäkters grad av hemskhet byggd på vem förövaren är?

   Vem tror de att de är, de där som sitter hemma i trygghet och anser sig ha rätten att tala för de kvinnliga offren?

   Det är dags att tala ur skägget och säga som det är. Saklighet i all ära, men ingenstans i den här retoriken finner jag en anledning att vara saklig och hålla god ton.

   Det här gör mig förbannad! Det finns inga förmildrande omständigheter för att uttrycka sig på det här sättet.

   Hur ska vi få stopp på hatets framfart, undrar många. De återkommande svaren brukar vara att sakligt lägga fram Sverigedemokraternas politik och allt som är fel med den.

   Samt bevisa att detta är ett symptom på Sverigedemokraternas massiva tryck på människors svagaste karaktärsdrag – hat. För det är i huvudsak SD’s anhängare som tycker att våldtäkt i vissa fall är försvarbart.

   De svaren passar inte in här. De faller på sin egen orimlighet att tro att de här uttrycksfulla, sekt – tänkande kvinnorna köper obestridliga faktaargument. Vi ska lägga all politik åt sidan.

   Vi ska tala om för de här kvinnorna att de är en skam för kvinnosläktet. Det är precis det vi ska göra.

   Vi ska vända oss till de här kvinnorna. Vi ska lämna männen därhän. Här kan vi inte låta män ta plats. Det här är oss kvinnor emellan.

   Jag kan börja. Minns att de här kvinnorna satte ribban för samtalets jargong. Att bemöta dem på deras egen intellektuella nivå är nödtvunget. Jag kanske är osmakligt dryg. Ändå är inte mina riktigt ärliga tankar om dem satta på pränt.

   Jag skäms å era vägnar:

   Ni är skammen över all skam.

   Ni är värre än alla de män som bara uttrycker sig utifrån ett manligt perspektiv kryddat med oförstånd.

   Ni är fullmatade med osaklig hatpropaganda, som ni sedan vänder emot de ni påstår måste värnas – kvinnorna.

   Ni är hycklarnas hycklare.

   Ni är ingen jag vill ha med i det evighetslånga slagfältet ”kvinnors rättigheter”.

   Ni tycks tro att, bara för att ni åberopar en viss könstillhöriget, kan bete er som ni behagar.

   Ni ska titta på era söner och skämmas över er brist på empati. Ni ska titta er i spegeln och fråga er själva var det gick fel.

   Ni är de kvinnor som eldar på våldtäktsmäns djuriska lustar. Ni är de som faktiskt ger dem en ursäkt att söka upp ett offer.

   Jag skulle vilja sjunka så lågt och säga att ni är dumma i hela huvudet – men jag låter bli. Även om epitetet är befogat och välförtjänt.

   Ni är de kvinnor som inte kan använda er av termen ”inte alla män”.

   Ni är de kvinnor som ska inse att ni gjort ett oförlåtligt misstag, men ändå krypa till korset och be alla redan utsatta kvinnor om ursäkt.

   Ni är de som, i förebyggande syfte, ska be kommande offer om förlåtelse.

   Ni är de som för alltid kommer att veta, att ni är de som önskade att nästa våldtagna kvinna skulle bli just det.

   Ska de här kvinnornas söner bli de som antar utmaningen? Ska de här kvinnornas döttrar bli de som får betala priset?

   Ibland behöver vi inte hitta en anledning till varför vissa människor inte är riktigt kloka. Ibland behöver vi bara inse att vissa inte är det. Som tur är kan jag avsluta med att säga ”Inte alla kvinnor”.

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.

 


    Åsa Hägglöf är i grunden utbildad barnskötare. Arbetar på ett gruppboende inom LSS. Hon är väl insatt i asylpolitik och migrationsfrågor som hon engagerat sig i under snart 30 år. Vid sidan av sitt arbete jobbar hon ideellt med asylärenden, i första hand gällande ensamkommande.
Åsa är en av Para§rafs fasta krönikörer.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.