Juridiken

Är straffen för narkotikabruk för låga?

Av Sasha Matic 2020-12-01

Svensk narkotikapolitik är näst intill plågsam att bevittna. Enorma resurser spenderas årligen på rättskedjan i syfte att jaga och lagföra narkotikamissbrukare för narkotikabruk. Resultatet? Högst narkotikadödlighet i Europa enligt en nyligen publicerad rapport från EU:s narkotikabyrå och en skyhög återfallsfrekvens.

Är detta ett misslyckande för svensk narkotikapolitik? Ja, självklart. Är straffen för narkotikabruk för låga? Den frågan är i sig felaktig eftersom den utgår från att bestraffning av narkotikamissbrukare är lösningen på narkotikabruket.

I stället är det just övertron på straff som hindrar utvecklingen av en human och effektiv narkotikalagstiftning.

Idag stämplar vi narkotikamissbrukare som kriminella och utsätter dem på så vis för en enorm stigmatisering. Att dömas för narkotikabrott medför en risk att förlora körkort, bostad, arbete och plats på behandlingshem.

Risken att dömas för brott gör det dessutom svårare för personer med ett narkotikamissbruk att våga söka vård. Därför kan vi sluta tro på den nuvarande narkotikalagstiftningen som ett effektivt medel för att hjälpa människor.

Narkotikastrafflagen bestraffar. Och lika lite som det går att straffa bort en tumör ur den som är cancersjuk går det att straffa bort ett narkotikamissbruk.

Vårt grannland Norge har insett detta och därför nyligen avkriminaliserat eget bruk av narkotika. I Portugal har narkotikabruk varit avkriminaliserat i snart 20 år.

Även stora internationella organisationer såsom FN, WHO och Human Rights Watch har uppmanat till en avkriminalisering av eget bruk. Själva står vi och stampar med vårt ideal om nolltolerans som inte bidrar med annat än pinnar i kriminalstatistiken.

För att förändra narkotikalagstiftningen och synen på narkotikamissbruk krävs dock en politisk vilja. Tyvärr är den svenska narkotikapolitiska debatten mycket onyanserad och det politiska intresset för reformer svagt.

I debatten framstår valet vara antingen en mer repressiv hållning med hårdare straff eller en värld där allt löser sig bara narkotikan får flöda fritt på gatorna. Egentligen står valet mellan en politik som driver människor från vårdinsatser på ena sidan och en värdig socialpolitik med en inkluderande hälso- och sjukvård på den andra.

Folkhälsomyndigheten har redan föreslagit en utvärdering av den nuvarande narkotikalagstiftningen. Även riksdagens socialutskott röstade för inte så länge sedan för en oberoende utvärdering av narkotikapolitiken.

Socialminister Lena Hallengren välkomnade socialutskottets förslag, men vägrade ens överväga en avkriminalisering av eget bruk.

Så nu befinner vi oss i ett land där barn, föräldrar, anhöriga och vänner fortsätter att dö av narkotikamissbruk på grund av en cynisk och forskningsfientlig narkotikapolitik.

Samtidigt belastar vi en redan överbelastad poliskår i stället för att satsa på missbruksvård. Det är inte värdigt ett land som skryter om sitt sociala skyddsnät.

Men är verkligen avkriminalisering rätt väg att gå? Jag tror det. Men det vore oansvarigt att i vart fall inte låta utvärdera frågan om avkriminalisering av eget bruk och med stöd av evidensbaserad forskning föreslå en modernare och humanare narkotikalagstiftning.

För så länge målet är att jaga narkotikabrukare kommer människor att dö av sitt missbruk. Och i jakten på det strängaste medlet kommer vi ha missat det riktiga målet: att rädda liv.

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.


   Sasha Matic arbetar som biträdande jurist på Advokatfirman De Basso. Han har dessförinnan under flera år arbetat inom domstolsvärlden, både på den allmänna och förvaltningsrättsliga sidan, och var senast verksam som assessor på Hovrätten för Nedre Norrland.
Sasha Matic är en av Para§rafs fasta krönikörer.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.