Tusen nya glädjebetyg till Kungsbacka

Av Andreas Magnusson 2021-08-16

I fredags invigdes Engelska skolans nya skolbyggnad i Kungsbacka med pompa och ståt. Rektor i kilt (hur engelskt det nu är) och överlycklig moderat kommunstyrelsordförande som hjälpte till att plantera det lokaltidningen kallar ett ”traditionsenligt” äppelträd.

Snart kommer skolan i Västsveriges rikaste kommun att rymma nästan tusen elever. Varje elev genererar ungefär 100 000 i elevpeng, vilket innebär förlorade inkomster för den kommunala skolan på i runda slängar hundra miljoner kronor per år.

Det leder ofrånkomligen till neddragningar av personal och nedläggning av skolor med kompetensförluster och höga omställningskostnader som följd.

Men det kanske inte gör så mycket när eleverna istället kan välja att gå på skolan som har byggts upp på kommunens mest attraktiva skoltomt jämte det nybyggda badhuset, vackra Kungsbackaån, den fantastiska parken med lekplatser, skateramper, utegym och närhet till den påkostade idrottsarenan som är under uppbyggnad.

Engelska skolan är Sveriges mest omtalade friskolekoncern med 40 skolor i landet. De delade ut 50 miljoner av våra skattepengar rakt i fickorna till sina ägare i samband med pandemin samtidigt som de stängde ner verksamheten på flera av sina grundskolor och skyllde på personalbrist.

Eleverna fick nöja sig med skola varannan dag och resten av tiden fick de sitta hemma och titta på instruktionsfilmer och annat fint man kan hitta på internet.

Engelska skolan är också omtalad genom att Skolinspektionen efter nästan ett års letande inte har kunnat få svar på vem som egentligen äger verksamheten.

Ägarstrukturen är komplicerad men man har bland annat kunnat lokalisera en mexikansk naturgashöjdare, en brittisk fondförvaltare och en direktör i Luxemburg som framförallt annars äger biltvättar.

Skolan startades på 90-talet av Barbara Bergström och drivs fortfarande av henne och hennes man Hans Bergström. Hans Bergström är före detta chefredaktör för Dagens Nyheter. Som samhällsdebattör har han uppmanat SD att fälla regeringen som han anser behöver bytas ut eftersom vi nu lever under ett ”kommunistvälde”.

2012 sålde paret Bergström 75% av bolaget till det amerikanska riskkapitalbolaget TA Associates. 2020 sålde de sina aktier i koncernen och gjorde en miljardvinst. Bergströmmarna är fortfarande delägare men vilka som i övrigt kammar in framtida miljarder av våra skattepengar är höljt i dunkel.

2018 kom en rapport som visade skillnaden mellan elevers kunskaper och deras betyg. I rapporten framkom det att friskolor generellt sätter högre betyg än de kommunala för motsvarande kunskaper. Den visade också att det är de kommunala skolorna som ligger närmast elevernas faktiska kunskapsnivå i sin bedömning.

I rapporten utmärkte sig just Engelska skolan för att sätta extrema glädjebetyg. Där var skillnaden mellan betyg och faktiska kunskaper som störst.

Elever som går på denna skola blir därmed konkurrenskraftiga för vidare studier och konkurrerar ut elever som egentligen kan mer men har haft oturen att gå på en skola som har prioriterat att ge eleverna kunskaper.

Två tredjedelar av Engelska skolans bättre betygsresultat kan enligt forskningsrapporten helt tillskrivas felaktig betygssättning. Om Engelska skolan hade satt betyg i nivå med elevernas resultat på nationella prov, vilket kommunala skolor i princip gör, hade betygsresultaten varit högst blygsamma.

Men – eftersom höga betyg är bättre i marknadsföringssyfte än låga betyg ser Engelska skolan till att sätta de betyg föräldrarna önskar sig. Det blir en win-win-situation med nöjda elever och föräldrar, vilket gör att fler elever i framtiden kommer att söka sig till Engelska skolan.

För varför ska föräldrar sätta sina barn i vanliga luggslitna 70-talsskolor med strävsamma lärare som lär ut saker och sätter rättvisa betyg när barnen kan få vistas i en underbar miljö och få toppbetyg utan att behöva slita för hårt med tråkigheter som Sveriges styrelseskick, rättstavning och det periodiska systemet?

Hur kan då Engelska skolan göra så stora vinster? Betyder det inte bara att den kommunala skolan är ineffektiv?

En lösning som är vanlig för friskolor är att aktivt välja bort att arbeta med resurskrävande elever, men den huvudsakliga lösningen handlar om att ge alla lärare mer undervisningstid. Man kan då klara verksamheten på färre personer.

Det innebär att lärarna inte har lika mycket tid att förbereda lektioner och att rätta uppsatser. Som lärare vet jag vad man prioriterar bort när tiden inte räcker till.

Det blir färre individuella kommentarer, man får välja mellan att satsa på att hjälpa de som behöver mycket hjälp eller att lyfta de duktigaste eleverna ett snäpp till. Framförallt går man förr eller senare i väggen.

På friskolor löser man emellanåt det här genom att företrädelsevis anställa ung personal som orkar mer och inte förstår att inse hur orimlig arbetssituationen faktiskt är när huvuddelen av arbetstiden spenderas i klassrummet med elever.

Den som undrar vad i helvete lärare sysslar med mellan lektionerna kan förutom att vara tillgänglig för elevers och arbetskamraters tillfälliga behov testa att på en vecka läsa över 150 elevtexter (vilket nog är en ganska vanlig arbetsmängd) och skriva individuella kommentarer med förslag på förbättringar och tips samt göra betygsbedömningar.

Jag tror att man snart kommer att inse att tid innebär kvalité och att tidsbrist innebär brist på kvalité.

Men är inte Engelska skolans ägare värda sina pengar om de faktiskt levererar? Jag menar, även om de sätter glädjebetyg så lyckas ju inte deras elever markant sämre på nationella prov än kommunala skolor. Spelar det verkligen någon roll vart pengarna går så länge skolan visar resultat?

Den som är oroad över svenska elevers resultat i Pisa-mätningar bör nog fundera över var han eller hon tror att skattepengar har störst effekt. Tror man att pengarna har stor effekt på aktieägares bankkonton på Caymanöarna så finns det ingen anledning att ändra på nuvarande skolsystem trots att det är världsunikt.

Det finns så kallade Charter schools i fler delar av världen. Bland annat introducerades modellen av Chiles högerdiktator Pinochet och en liten del av skolorna i USA fungerar enligt samma system som i Sverige.

Det som är unikt för oss är att hela skolsystemet ända ner till de lägsta åldrarna omfattas av det här spektakulära köp- och säljsystemet där våra elever reduceras till kunder på en avreglerad marknad.

Tror man istället på en likvärdig skola där alla elever får den hjälp och det stöd de behöver då är det dags att satsa pengar där de verkligen gör skillnad. Varje krona i utdelning till aktieägare är en förlorad krona till eleverna.

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.


   Andreas Magnusson är gymnasielärare i svenska, religionskunskap och etik. Han sysslar också med musik och driver YouTube-kanalen Samtidsreflexen där tanken är att tränga djupare bakom människors reflexmässiga yttranden i samhällsfrågor.
Andreas har idén om att en god journalist är pedagog och att en god pedagog också i någon mening borde vara journalist. Han har också skrivit en del för DN Kultur och nominerades 2019 till årets opinionsbildare vid Faktumgalan.
Andreas är en av Para§rafs fasta krönikörer.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.