Bengt Sändh

Människor jag mött del 2 – Industrimannen Birger Dahlerus och kommunisten Fritjof Lager

Av Bengt Sändh 2021-12-15

Bengt Sändh om nya möten genom livet. Som anställd 15-åring med ett vidrigt jobb hos Birger Dahlerus på Bolinders och om hur det kom sig att Bengt fick Kommunistiska manifestet av Fritjof Lager.

Birger Dahlerus 1891-1957
Han var en svensk industriman och chef för företaget Bolinders, vår näst största kylskåpsfabrik. Han var gift med Elisabeth Rabe, en av Tysklands rikaste kvinnor genom vilken han blivit släkt och god vän med Hermann Göring.

Före det tyska anfallet mot Polen utnyttjades han av Hitler och Göring och for som en skottspole, dygnet runt, med flyg mellan Berlin och London för att träffa lord Halifax och försöka nå samförstånd mellan Storbritannien och Tyskland i den polska frågan.

Engelsmännen ville inte veta av honom och till slut var han nära kollaps. Han var en naiv amatördiplomat som trodde att han på detta sätt skulle lyckas avvärja kriget men hans ansträngningar påverkade på intet sätt det senare skeendet.

Storbritannien hade lovat Polen bistånd i händelse av ett tyskt anfall. Dahlerus förstod aldrig att Hitler och Göring använde honom för att förmå britterna att svika sitt löfte till Polen.

Dahlerus var en affärsman i kylskåpsbranschen som var ute efter nya marknader och ville förhindra krig mellan britter och tyskar. Polen intresserade honom knappast.

En tid senare befann sig Birger Dahlerus hos Göring på Carinhall för att köpa vapen till den svenska krigsmakten. Sedan vi skickat det mesta av våra vapen till Finland stod vi själva dåligt rustade.

Nu ville svenska regeringen köpa det stöldgods som tyskarna lagt beslag på i Polen men dessa affärer gick om intet då Hitler surnat till över nazikritiska artiklar som stått att läsa i svenska tidningar.

Bröderna Wallenberg var inte ensamma om att på olika sätt stödja nazitysklands sak. Det gjorde även Axel Wenner-Gren, Axel Ax:son Johnson, Birger Dahlerus från Bolinders samt Sven Wingquist från SKF med flera.

I maj 1941 kallade Herman Göring upp Birger Dahlerus för att utöva starkare påtryckningar mot Sverige. Han uppträdde hotfullt och inskärpte att Hitler inte skulle sky några medel för att slippa ett nederlag i Narvik. Tyskarna ville få tillstånd att sända trupp, livsmedel och vapen på svenska järnvägar till Nordnorge.

Mitt korta möte med Birger Dahlerus.
Efter min tid på Frälsningsarméns pojkhem Sundsgården skickades jag utan mitt hörande till Baptisternas ynglingahem i Kungsängen. Där ordnade man raskt en anställning åt mig på Bolinders kylskåpsfabrik i Kallhäll.

Min lön utbetalades till hemmet för mat och husrum och en ynka fickpeng till mig. Där stod jag vid det löpande bandet och stoppade in rektangulära skivor av glasull i kylskåpens väggar, golv och tak.

Vassa slaggbitar i ullen skar sönder mina händer, sylvassa fibrer trängde in överallt, for iväg som damm och trängde igenom overall och skjorta och orsakade små infektioner. Det hjälpte inte att jag tejpade igen runt handlederna. För att inte tala om allt jag drog i mig när jag andades.

En dag kom en facklig representant och frågade mig hur gammal jag var och när han då fick veta att jag bara var femton år gick han till verkmästaren och talade om att man måste vara fyllda 18 år för att få jobba med glasull.

Jag placerades vid en liten excenterpress på en annan avdelning där jag fick pressa plåtdetaljer. En vinterdag blev jag ombedd av min verkmästare att gå upp till vakten vid fabriksporten med ett litet paket.

Jag gjorde så och när jag skulle gå tillbaka såg jag en äldre man i svart rock, svarta byxor och skor komma gående nerför den branta backen utmed staketet. Det var glashalt och han gick med käpp. När han fick syn på mig ropade han mig till sig och frågade:

– Var har du din arbetsplats?
– På presseriet, svarade jag.
– Varför är du här då?
– Jag skulle gå till vakten med ett paket!

Han muttrade någonting och gick vidare. Två karlar, som jag kände igen, lastade en lastbil. De hade sett mig tala med den svartklädde. En av dem frågade mig:

– Vet du vem det var du talade med.
-–Nää!
-–Det var högste chefen, Birger Dahlerus. Han var nazist under kriget och han var kompis med Hitler och Göring.

Huruvida Dahlerus var nazist låter sig näppeligen avgöras men att han var vän med Hitler och Göring och sprang deras ärenden, det vet vi.

Fritjof Lager 1905-1973
I Svensk krigsdagbok berättar jag om hur tre unga nazister, i februari 1931, utsatte tidningen Ny dag för ett revolveröverfall men hade oturen att råka ut för Fritjof Lager.

De tre hette Karl Göran Edqvist, Wollrath Tamm och Johan Olof Bergman. De hade surnat till över någonting som Fritjof skrivit i tidningen och ville göra upp.

De trängde sig in på Fritjofs kontor och vad som hände där inne är det ingen som i detalj kan redogöra för. Edquist hade i alla fall dragit revolver men Lager hade fått omkull honom så att skottet gick i taket. De övriga på redaktionen hade hört skottet och ett hemskt oväsen och sedan kom Fritjof ut och bad telefonisten att ringa polisen.

På golvet låg de tre expedierade och Edquist fick forslas till sjukhus med en bruten arm. Någon som berättade för mig om händelsen påstod att de två andra låg utslagna med redaktör Lagers uppochnervända skrivbord över sig men det kan ju ha varit en lätt överdrift.

Händelsen betraktades tydligen så meriterande inom försvaret att Wollrath Tham blev antagen som officer och slutade sin yrkeskarriär som överstelöjtnant vid A6 i Jönköping.

Mitt möte med Fritjof Lager.
I mitten av 50-talet bodde jag ihop med min mor på Drottninggatan 89 i Stockholm. Ibland hade jag arbete – ibland inte. Det var lätt att få jobb och jag provade på ett antal branscher.

Jag var en så kallad sökare och blev medlem i någonting som kallades Världsmedborgarrörelsen och i AMSA vilket stod för Aktionsgruppen Mot Svensk Atombomb. Därpå blev jag medlem i DU, det vill säga Demokratisk Ungdom och det var Svenska Kommunistpartiets ungdomsförbund.

Det mesta av min lediga tid tillbringade jag på Kungsgatan 84 där partiet och dess tidning Ny Dag hade sina officiner. Där blev jag du och bror med självaste partiledaren Hilding Hagberg men även med riksdagsmännen Gustav Johansson och Fritjof Lager.

Den sistnämnde var förutom riksdagsman även ordförande i Stockholms arbetarekommun och chefredaktör för Ny Dag. Han hade också skrivit några små böcker som jag läste och av vilka jag bäst minns ”Ådalen 1931”.

Fritjof kom att bli något av en idol. Han var en kraftig karl med sympatiskt utseende och alltid glad, skojfrisk och godmodig. Vi fann varandra och slängde käft men framförallt var det av honom jag lärde mig lite om kommunismen.

Han gav mig ett exemplar av Kommunistiska manifestet och lånade mig andra av Karl Marx böcker såsom ”Lön, pris och profit”, ”Lönearbete och kapital” och ”Till kritiken av det socialdemokratiska Gothaprogrammet”.

 


   Bengt Sändh var ett av de omskrivna barnhemsbarnen. Han blev med tiden smed. Men enligt polisen hann Bengt innan dess, i unga år, sätta ett informellt svenskt rekord i bilstölder genom att stjäla 46 bilar under tio dygn.
Med tiden blev han trubadur och har sjungit in 21 LP- och CD-skivor. 1993 startade han Bengt Sändhs snusfabrique. Han spetsade sitt snus med lite konjak och det blev en succé.
Sex år senare sålde han snusfabriken till Swedish Match och flyttade till spanska Costa del Sol. Där lever han nu med hustru och hundar.
Bengt Sändh skriver böcker i skilda ämnen och är hängiven naturfotograf. https://www.bengtsandh.se/

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje måndag och torsdag kväll 22.00.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.