Småbarnsmamman som var olydig

Av Michael Pålsson 2022-02-13

Ibland är steget inte långt från att vara en vanlig, skötsam och laglydig småbarnsmamma till att förvandlas till en i statens ögon olydig person på fel sida om lagen. Vad som är fel sida om lagen beror dock ibland på vilket perspektiv man har.

Händelsen utspelade sig den 14 augusti 2021 på Bergsgatan i Malmö. Där och då förvandlades småbarnsmamman Tatjana till en person som i åklagarens ögon hamnat på fel sida om lagen.

Det började med att hon som del av en folksamling, ett gäng rentav, blockerade trafiken i centrala Malmö och störde den allmänna ordningen. När polisen uppmanade henne att flytta sig vägrade hon.

Polisen nödgades därför avlägsna Tatjana genom användande av sitt våldsmonopol. Det i och för sig odramatiska händelseförloppet var emellertid inte slut utan genom sitt sittande på vägen hade hon dessutom enligt åklagarens gärningsbeskrivning hindrat trafiken.

Dom faller på måndag den 14 februari. Valentin-dagen. Den inväntas med stor spänning. Malmö tingsrätts mål B 12818-21.

Många, även jag själv, kan känna irritation över onödiga stopp i trafiken. Särskilt när man är stressad. Som om det inte var nog med lösdrivare på våra tågspår, Epa-traktorer och husvagnar på våra landsvägar så har vi nu dessutom drabbats av en ny farsot – klimataktivisterna.

De sitter på våra vägar, limmar fast sig på våra flygplatser och försöker hindra pipelines med olja. Vad är det för fel på dem?

Är det fel på oss andra?

Tatjana hade föga förvånande en annan syn på saken än åklagaren i sitt försvarstal som jag här kortfattat ska redovisa.

Att vi befinner oss i en klimatkris torde numera vara allt svårare att förneka till och med för de mest förhärdade hobbyexperterna bland klimatkrisförnekarna.

Tatjana känner därför, till skillnad från de flesta av oss andra, att hon har ett personligt ansvar att agera.

Det som därför för vissa av oss andra kan förefalla både desperat och vansinnigt, nämligen att sätta sig på en trafikerad väg, menar Tatjana istället att hon gjorde i ett försök att uppmärksamma frågan så att ansvariga politiker agerar och gör vad de kan för att skydda oss mot en klimatkollaps.

Hon menar att hennes handling är ett sätt att försöka få politikerna att förstå att de måste agera för att upprätthålla det som brukar kallas ”samhällskontraktet” och som bland annat innebär att en av statens huvuduppgifter är att säkerställa grundläggande mänskliga behov och rättigheter för medborgarna.

När samhällskontraktet riskeras brytas menar hon att vi som medborgare har en skyldighet att agera.

Tatjana har röstat i allmänna val, skrivit på namninsamlingar och deltagit i lagliga protester med mera. Ändå händer mycket litet för att ens bromsa uppvärmningen av planeten.

Genom årtionden har klimatforskare och miljörörelsen gjort sitt bästa för uppmärksamma klimatkrisen. Klimattoppmöten och konferenser har avlöst varandra. Ändå fortsätter koldioxidhalten i atmosfären att öka.

Att fortsätta att fredligt protestera trots att klimatkrisen blir allt mer påtaglig är därför nästan som Einsteins definition av galenskap, det vill säga att göra samma sak igen och igen och förvänta sig andra resultat.  Tatjana känner att hon måste pröva andra metoder för att få människor att lyssna.

Tatjana gör som Greta. Hon lyssnar på den överväldigande andel av experter inom vetenskapen som slagit fast att en global uppvärmning på 1,5 grader blir verklighet inom några få år om inte stora minskningar av utsläppen sker snabbt.

Hon menar att det är klart att varmare väder kommer att leda till fler extremväder som i sin tur hotar vår trygghet, matförsörjning och grundläggande mänskliga fri- och rättigheter.

Tatjana är övertygad om att ifall vi inte snarast agerar kraftfullt och snabbt för att få ner utsläppen riskerar vi ett lidande som mänskligheten aldrig tidigare skådat.

Hon menar att Sverige som land bryter mot vår egen klimatlag som i 2 § bland annat anger att ”Regeringen ska bedriva ett klimatpolitiskt arbete

”…. ”som bidrar till att skydda ekosystemen samt nutida och framtida generationer mot skadliga effekter av klimatförändring, är inriktat på att minska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser och att bevara och skapa funktioner i miljön som motverkar klimatförändring och dess skadliga effekter”.

Tatjana gör jämförelsen att om hon hittat ett instängt barn i en varm bil så hade hon slagit sönder rutan för att rädda barnet. På samma sätt menar hon att det är hennes skyldighet att agera eftersom våra politiker gör alldeles för lite för att säkra vår och kommande generationers trygghet.

Hon hänvisar till att civil olydnad historiskt använts av människor för att få till nödvändig samhällsförändring och menar att civil olydnad är en viktig metod i ett demokratiskt samhälle. Det är också i en rättsstat som civil olydnad kan förekomma utan risk för livet för den olydige.

Tatjana menar att vi alla är i nöd och att vi därför behöver en omtolkning av nödvärnsrätten. Hon påpekar att vi människor har svårt att ta till oss hotet från klimatkrisen bland annat eftersom problemet spänner över tid och rum och berör alla områden i samhället.

Vi människor har svårt att greppa den typen av komplicerade och abstrakta hot. Det är mycket lättare att reagera på en synlig fara som en skenande bil eller en galen hund.

När Tatjana blockerar en väg försöker hon förkroppsliga och konkretisera faran som klimatkrisen för med sig.

Tatjana är förvisso klar över att hon idag inte befinner sig i en naturkatastrof. Men en klimatkatastrof kan bara avvärjas genom att vi agerar innan katastrofen är ett faktum.

Det finns rättsfall från bland annat Storbritannien som antyder att viss civil olydnad får accepteras som ett led i yttrande- och demonstrationsfriheten avseende klimatkrisen. Tatjana menar att samma resonemang borde tillämpas i hennes fall.

Rätten att demonstrera med syfte att avvärja mänskligt lidande borde väga tyngre än trafiken. Hon menar att tolkningen av nödrätten måste moderniseras mot bakgrund av det akuta och komplexa hot som klimatkrisen utgör.

Tatjana är desperat och det bär emot alla hennes värderingar i övrigt att bryta mot lagen. Dessutom är det dyrt både i form av dagsböter och tid.

Tatjana menar därför att straffet, i kombination med andra risker, har en avkylande effekt på människors vilja att agera och försvagar såväl demonstrationsrätten som demokratin.

”Att stå upp för och representera framtida generationer och andra utsatta grupper borde inte vara brottsligt. Att inte agera för klimatet borde vara olagligt”, säger hon avslutningsvis i sitt försvarstal.

Malmö tingsrätt meddelar dom den 14 februari 2022. Jag avundas inte domarna i målet. Att bryta mot lagen är ingen liten sak. Att rakryggat och i enlighet med vetenskapen stå upp för sin övertygelse för våra barn och framtida generationer visar enligt min uppfattning på ett avundsvärt mod.

Mycket står på spel – demokratiska fri- och rättigheter, livet för framtida generationer. Jag ser fram emot att läsa de förhoppningsvis väl avvägda domskälen. I en annan del av Sverige vill politiker minska inblandning av biobränsle för att bensinen och dieseln blivit för dyr.

Som om ingen klimatkris finns och utan en tanke på framtida generationer. Perspektiven är uppenbart olika.

Fortsättningen följer.

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.


    Michael Pålsson är advokat på Juhlin & Partners, med expertis inom avtalsrätt och arbetsrätt. Han har ett stort intresse för rättsfilosofi och är bland annat författare till boken ”Om frihet i vår tid”.
Läs mer på www.michaelpalsson.se
Michael är en av Para§rafs fasta krönikörer.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje måndag och torsdag kväll 22.00.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.