Ska promillehalten sänkas för kvinnor som kör bil?

Av Dick Sundevall 2022-03-31

Redan 1982 kom medicinska forskningsrapporter om att kvinnor tar upp alkohol i blodet på ett annat sätt än vad män gör. En del av förklaringen ligger i att mannen har en lägre andel fettvävnad och högre andel vatten i kroppen. Kvinnor har dessutom mindre av det enzym som bryter ner alkohol, vilket gör att de inte bryter ner alkoholen lika effektivt.

Om kvinnor och män dricker samma mängd alkohol får kvinnor högre promillehalt. Flera olika faktorer har betydelse för promillehalten. En faktor är att kvinnor ofta är mindre än män, vilket gör att de tål alkohol sämre eftersom alkoholen har en mindre kroppsvolym att fördela sig på.

För 40 år sedan gick Systembolaget ut med varningar utifrån de här forskningsrapporterna. Varningar riktade till kvinnor avseende deras alkoholintag.

Sedan dess har frågan kommit upp med ojämna mellanrum. Inte minst har det faktum att allt fler kvinnor tar körkort aktualiserat frågan.

I början av 1980-talet var fördelningen av körkortsinnehavare i Sverige att kvinnorna utgjorde 40 procent och männen 60 procent. Idag utgör kvinnorna nästan hälften. Närmare bestämt 47,5 procent av körkortsinnehavarna i vårt land.

Därmed har det också blivit procentuellt fler kvinnor som orsakat bilolyckor. Däribland en del dödsolyckor.

Det här har alltså inget att göra med om kvinnor eller män är bättre eller sämre på att köra bil, utan handlar endast om att ju större del av den kvinnliga befolkningen som har körkort desto fler blir inblandade i trafikolyckor – varav en del med dödlig utgång.

Att en allt större del av körkortsinnehavarna är kvinnor är naturligtvis ett positivt uttryck för en ökad jämställdhet – men det har visat sig att det samtidigt utgör ett problem för lagstiftarna.

Vi har i Sverige i stor enighet kommit fram till att vid mer än 0,2 promille alkohol i blodet ska man inte köra ett motordrivet fordon. Något som numer även gäller för båtar. Det räknas som rattfylleri och kan resultera i böter eller fängelse.

Vid 1,0 promille eller mer är det grovt rattfylleri, vilket kan ge upp till två års fängelse och indraget körkort i flera år. Grovt rattfylleri i kombination med grovt vållande till annans död, vilket tyvärr sker alltför ofta, kan resultera i en påföljd på ända upp till åtta års fängelse.

Justitiedepartementet har fått in propåer genom åren, inte minst från nykterhetsorganisationer, avseende det här. I flera fall har det handlat om att man borde sänka den tillåtna promillegränsen för kvinnor.

Frågan är känslig för därmed skulle vi på den punkten ha olika lagstiftningar för kvinnor och män. Men i den andra vågskålen ligger alla dödsolyckor i trafiken och alla människor som får skador för resten av livet.

Vi läser dagligen om hemska trafikolyckor men pandemin, för att inte tala om kriget i Ukraina, har gjort att den här frågan har hamnat under radarn.

Det lär dock ha funnits ett konkret lagförslag hos justitiedepartementet om det här i flera år. Och något var på gång när Metoo slog till med full kraft och därmed blev det stoppat.

Att i det läget komma med ett lagförslag som innebar att män skulle få köra bil med en högre promillehalt alkohol i blodet än kvinnor – det blev en omöjlighet.

– Feministerna skulle hugga oss i strupen om vi kom med något i den här vägen. Vi skulle utmålas som biologister, som en av tjänstemännen på justitiedepartementet uttryckte det mellan fyra ögon.

Och där står frågan idag. Men kanske törs man nu komma med ett lagförslag när de största svallvågorna från Metoo har planat ut? Medan man funderar på det dör människor i bilolyckor.

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.


   Dick Sundevall är Para§rafs chefredaktör och ansvariga utgivare men hans krönikor och debattartiklar är inga ledare, utan högst personliga tankar och funderingar.
I närmare 40 år har han arbetat med rätts- och kriminalfrågor. Det har blivit många tv-program och dokumentärfilmer. Åtta böcker och många tusen artiklar genom åren.
Dick är mångfalt prisbelönt som journalist och författare med utmärkelsen Guldspaden och annat. Mest stolt är han över Ordfronts Demokratipris, ”för då väljs man ut bland hela befolkningen”.
På frågan om vad han tycker är det bästa han har gjort, svarar han:
– Mina tre barn.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje måndag och torsdag kväll 22.00.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.