Affärsidén att lägga ut skitgörat på andra

Av Jan Olof Fällman 2022-04-06

Hörde en representant från en företagareorganisation apropå bojkotten av Ryssland, som ansåg att svenska företag måste noggrant avgöra vilka underleverantörer man anlitar, då svenska företag inte längre kan få sina produkter från Ryssland. Det här med just in time som framförallt fordonsindustrin först anammade visar sig genom alla globala kriser ha enorma brister. Det såg vi inte minst när det stora containerfartyget Ever Given stoppade all trafik i Suezkanalen förra året.

Jag sitter och funderar på vilken enorm tillverkningsindustri Sverige skulle ha om vi tillverkade det mesta vi behöver själva.

Nu menar nationalekonomerna att det inte skulle vara lönsamt att tillverka allt själva då ett globalt handelsutbyte är mycket viktigt för världsekonomin och dessutom skulle det bli alldeles för dyrt för den enskilde konsumenten.

Att konfektionsbranschen söker sig till billig arbetskraft i fjärran länder vet vi sedan tidigare då hela tekoindustrin i Bollebygd flyttade till Portugal och numera tillverkar sina produkter i asiatiska låglöneländer. En affärsidé, kallas det när skitgörat läggs ut på andra, då kan manschettpersonalen räkna pengar istället.

Tänkte på det här med den så kallade Guldbron vid Slussen i Stockholm, anbud togs in och slutligen gick jobbet till Kina. På andra sidan jordklotet! Bron byggdes och fraktades på båt till Stockholm och det blev den billigaste lösningen.

Något fel i systemet borde det nog vara när detta blir billigare än att tillverka själva, nu tänker jag samhällsekonomiskt. Det är klart att när man lämnar anbud på ett jobb så ser man till att kostnaderna blir så låga som möjligt i projektet, en analys för samhällsnyttan görs sällan, här är det aktuella projektets ekonomi viktigast.

Nu är det ju så att många produkter som vi idag använder är tillverkade i Kina eller andra asiatiska låglöneländer, i fabriker som ser till att ha den finaste tekniken och billigaste kostnaderna vilket i slutändan ger billiga prylar som vi använder i vår vardag.

Ser man till hela processen blir till exempel en liten vardagspryl från Kina något som försörjer en fabrik, transportsektorn och detaljhandeln. Kedjan kan göras ännu längre om vi nu ser till detaljerna. Om nu denna lilla pryl skulle tillverkas i Sverige skulle det inte vara lönsamt då ett svenskt företag inte skulle kunna komma upp i de volymer som kineserna har. Där föll min idé!

Men – om vi ändå försöker göra vårt land så självförsörjande som möjligt kanske vi skulle kunna få ned priserna om vi nu ser till samhällsnyttan. Vi tillverkar toalettpapper i Sverige, det är ju det som tar slut först vid en kris.

Vi tillverkar livsmedel, vi tillverkar el, vi tillverkar bilar, vi tillverkar alkoholhaltiga drycker och rent vatten har vi dessutom. Det vore väl själva sjutton om vi inte skulle kunna tillverka en guldbro också!

Det största problemet är nog ändå att det är kineser som är ägare till många av de vinstdrivande svenska företagen, förresten skulle inte förvåna mig om kineserna köper Ericsson nu när hela styrelsen har klantat till det. Alltid är det någon som tjänar på affären – åtminstone i det korta perspektivet.

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.


    Jan Olof Fällman. Är en 78-årig murvel som på fritiden brukar jorden. Tidigare verksam inom SVT, UR, TV4 och Televerket. Känd för Pohlmanväder i Östnytt, filmen Stockholmsnatt även så som krigsreporter på Sri Lanka, numera krönikör i tidningen Speedwayracing.
Jan Olof presenterar sig gärna som diversearbetare i mediasvängen och är en av Para§rafs fasta krönikörer.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje måndag och torsdag kväll 22.00.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.