Falska erkännanden

Jag är nog inte ensam om att tycka att cirkusen kring Thomas Quick under förra året tog alldeles för stora proportioner. Dock berörde den något som det väldigt sällan talas om i Sverige. Nämligen falska erkännanden. Ett ämne som näst intill blivit tabu.

William ”Wille” Eriksson är före detta elitspelare i tennis. Eller som vi i redaktionen brukar uttrycka det: ”Ett avdankat tennisproffs”.

Han har pluggat juridik och läser nu kriminologi, när han inte skriver för Para§raf. När Wille började hos oss föryngrade han redaktionen betydligt med sina 20 år. Då var han lite tillbakadragen och tystlåten – men det var då det.

En del läsare har blivit provocerade av hans blogginlägg på temat: Jag är helt fantastisk. Andra har uppskattat ironin. Om det blir liknande reaktioner på hans krönikor återstår att se.

Willes blogginlägg finns att läsa här.

I förra veckan hölls ett seminarium på Stockholms universitet angående falska erkännanden. Medverkande var bland annat Dick Sundevall, advokat Johan Eriksson och den före detta häktesprästen Birgitta Winberg. Även representanter från åklagarkollegiet samt polisen fanns på plats. Just falska erkännanden är något det talas väldigt lite om i Sverige. Detta trots att vi har ett klimat på våra häkten runt om i landet som inte skapar någonting annat än just en risk för falska erkännanden.

Vill erkänna

Birgitta Winberg har i ett tidigare samtal under förra hösten påtalat för mig hur människor mår på våra häkten. Så har även Johan Eriksson gjort. Winberg gick till och med så långt i sin analys att hon sa att Sverige är det enda landet i världen där vi behandlar misstänkta sämre än dömda. Eriksson kan inte nog hålla med när jag diskuterar samma sak med honom. De talar båda två om människor som inte hellre vill något annat än att bara erkänna så att de ska få hamna på anstalt.

Misstänkt

På en anstalt finns möjlighet till umgänge. På anstalt kan du spela kort, träna på gym ibland och kanske får du till och med laga din egen mat. Du kan prata med andra interner, andas in frisk luft på en rastgård och ägna dig åt kåkslöjd för att tjäna ihop några kronor.

I häktet får du sitta inlåst på några kvadratmeter i dagar, veckor, månader eller till och med år. Allt medan polis och åklagare utreder det brott du är misstänkt för. Observera ordet misstänkt. Du sitter häktad för att det finns sannolika skäl för att du utfört ett brott. Inte för att du bevisligen gjort något olagligt.

Maktmissbruk

Vi lever i ett land där tron på att rättssäkerheten är mycket stark. Vi lever i ett land där polisen sällan får kritik från andra än galna rättshaverister på insändarsidor. Dessutom är Sverige ett land där väldigt många tror att alla som sitter häktade är skyldiga till det som de är misstänkta för. Så är inte fallet.

Men om det nu mot förmodan skulle vara fallet, så finns det bara ett sätt att ta reda på det. Låt åklagare och poliser bevisa detta i domstol inom en rimlig och skälig tid.

Låt inte människor sitta frihetsberövade på några kvadratmeter i flera år, för ett brott de inte bevisats skyldiga till. Det finns en gräns där ingen levande människa kan utsättas för mer godtycklig behandling eller rent maktmissbruk innan ett falskt erkännande uppstår. Miljontals svenskar har ställt sig bakom Thomas Quick. Han är långt ifrån ensam om att vara utsatt för slappa utredningar och dåliga rättegångar. Min fråga är när de skall ställa sig bakom de andra som blir och har blivit utsatta för samma sak?

Publicerad

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.