Valfrihet och socialt tvång

Idag tar mina elever studenten. När de springer ut på trappan hissar jag upp min dotter i famnen. Orkestern spelar, dottern skrattar och pekar. Om arton år är det hon som sjunger och sprutar champagne med blommor i håret. 

Mattias Edvardsson kom 2012 ut med boken, Dit drömmar färdas för att dö, som har framhållits som en av årets viktigaste böcker.

Han jobbar till vardags som lärare i svenska och psykologi på gymnasiet.

– Jag har alltid varit intresserad av att utforska vad som driver oss människor, inte minst vad som gör att en del personer passerar gränser och gör sig skyldiga till grova brott, säger Mattias.

I sitt författarskap vill han utmana läsarnas invanda tankemönster, tvinga in dem i en moralisk brottningsmatch och ta strid med den alltför ofta inlärda förmågan att döma snabbt och obarmhärtigt.

– Världen är sällan svart eller vit om man bara skrapar lite på ytan, säger Mattias Edvardsson, som nu är en av Para§rafs krönikörer.

Idag springer de ut på en trappa och möter världen. Med vita mössor i sina händer och den ljusnande framtid för sina fötter. Imorgon är världen okänd och ny.

   De står på trappan och livet väntar. På måndag flyger några av dem iväg, andra stannar kvar. De har haft tur allihop. De lämnar en bra skola som visat goda resultat. De är väl rustade inför sina respektive resor. Det är förstås inte bara tur. De har gjort ett jävla bra jobb också. Men många av dem har haft pole position. Få av dem har föräldrar som inte brytt sig, få lever i fattigdom, de flesta har välansade villagräsmattor och Volvo och varma omfamningar som väntar vid trappans slut.

   Jag blir alltid lika förvånad när jag läser om den urartade svenska skolan och bristen på disciplin. Det är inte min verklighet. Som lärare möter jag väluppfostrade, trevliga och synnerligen socialt kompetenta ungdomar. Men jag inser förstås att jag har tur. Alla skolor ser inte ut så här.

   Frihet är ett mycket vackert ord. Valfrihet likaså. Jag tror på valfrihet. Men jag inser också att det är ett problematiskt begrepp. Valfrihet inbegriper även socialt tvång. Valfrihet borgar för segregation. Valfrihet möjliggör det som i USA kallas för white flight. De senaste åren har klyftorna mellan bra och dåliga skolor ökat enormt. På Rosengårdsskolan i Malmö klarar 29 % behörighetskraven för gymnasiet. Det finns skolor i centrala Malmö där motsvarande siffra är 100 %. Genomsnittet för hela Sverige är 88 %.

   Ekvationen är enkel. Placerar man tillräckligt många behövande elever på samma plats kommer resultaten att bli taskiga. Det handlar självfallet inte bara om etnicitet, utan i första hand om socioekonomiska faktorer. Tror man inte att detta är en av gnistorna bakom den senaste tidens bränder i Stockholms förorter bedrar man sig själv.

   Mina studenter har tinder i ögonen. Min dotter går på stolpiga ben genom trängseln, bland stolta föräldraleenden och plakat med skrattgropsungar. Jag håller henne i handen. Jag undrar om jag någonsin kommer släppa?

   För några veckor sedan gick vi så här genom den förskola hon ska börja på i höst. På varje avdelning satt gruppfoton med alla barn. Jag stannade till och kikade och det slog mig att alla såg likadana ut. Blonda, mellanblonda, blåögda och grönögda. Välkammade och uppklädda i rena, skrynkelfria kläder. Jag letade efter något annorlunda, något som stack ut. Men det fanns inte där.

   Valfriheten är vacker. Jag kan faktiskt flytta min dotter till en förskola på Rosengård, Lindängen eller Kroksbäck. Hon kan gå i skolan i Husby, Rinkeby eller Tensta. Vi väljer själva.

   Mina studenter åker vidare, mot framtiden på ett lastbilsflak, med blommor runt halsen och champagnestänk på kinderna. De vinkar och min dotter vinkar tillbaka. Jag tänker på det fria valet och undrar om det verkligen är så fritt. Jag och min dotter tillhör vinnarna. Är det något vi själva valt?

Publicerad

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.