Hemlighetsmakeri så till den grad – och brott som inte finns

Min sista krönika för säsongen blir en påse blandat om de kommande förhören av Julian Assange, och den senaste skarpa JO-kritiken mot Kriminalvården. I morgon avslutar vi säsongen med en samling boktips inför sommaren. Vi kommer dock att sporadiskt publicera en och annan artikel, podd och krönika även under sommaren. Prenumerera på Nyhetsbrevet så får du den vägen reda på när vi publicerat något.

Dick Sundevall är Para§rafs chefredaktör men hans krönikor är inga ledare, utan högst privata tankar och funderingar.

I drygt 30 år har han arbetat med rätts- och kriminalfrågor. Det har blivit många tv-program och dokumentärfilmer. Åtta böcker, senast Det farliga Sverige, och några tusen artiklar genom åren.

Dick är mångfalt prisbelönt som journalist och författare med Guldspaden och annat men är mest stolt över Ordfronts Demokratipris, ”för då tävlar man ju mot hela svenska folket”.
På frågan om vad han tycker är det bästa han har gjort, svarar han:
– Mina tre barn.

Om vi trodde att det nu till sist skulle bli en helt normal behandling av Julian Assange i och med att en åklagare och några poliser framöver tar sig iväg till London och förhör honom, så hade vi fel.

   Överåklagare Marianne Ny kommer att skicka iväg chefsåklagare Ingrid Isgren, bilden nedan/wp-content/uploads/content/kronikorer/Isgren.jpg, och några poliser, någon gång ”under juni och juli”.

Mer preciserat än så får vi inte veta. Tvärtom så har man klargjort att ”information om tidpunkt för detta inte kommer att lämnas”.

Ingrid Isgren kommer inte heller att ge några intervjuer under besöket i London, och några resultat av förhöret och andra utredningsåtgärder kommer inte att lämnas, meddelar åklageriet.

   Advokat Thomas Olsson konstaterar att advokaterna inte har fått några besked från åklagarna om att det överhuvudtaget ska hållas något förhör med Julian Assange. Fallet Assange kommer alltså även i fortsättningen att hanteras med allt annat än ett sedvanligt hanterande av ett ärende. Istället tycks största möjliga tystnad och hemlighetsmakeri fortfarande gälla. Det är som om det skulle handla om en person som är misstänkt för grovt spioneri. Och så är det ju – ur amerikanskt perspektiv.

   Det tycks nu inte hinna gå en vecka utan att JO riktar kritik mot än det ena och än det andra inom Kriminalvården. Nu senast handlade det om skarp kritik från JO mot Kalmarfängelsets brott mot lagar och bestämmelser avseende isolering av fångar.

Det har enligt min uppfattning varit fråga om fel och brister i en omfattning som är helt oacceptabel”, skriver chefs-JO Elisabet Fura i beslutet.

   Tidsfristerna för omprövning av besluten om isolering har enligt JO överskridits med allt från enstaka dagar upp till fyrtio dagar. Därtill har det varit obefogat långa isoleringstider i förhållande till den misskötsamhet det handlat om.

   En av förklaringarna som Kriminalvården har angett är att anstalten under 2013 och en bit in på 2014 hade en vikarierande kriminalvårdsinspektör. Kriminalvården har uppgett att vikarien behövde viss ”ställtid” – något som chefs-JO är kritisk till:

Det kan, enligt min mening, inte tolkas på annat sätt än att den person som fick ansvar för ärendehanteringen inledningsvis inte hade tillräcklig kunskap för att kunna lösa uppgiften, skriver hon.

   Chefs-JO påpekar också att det inte är förenligt med kravet på skyndsam handläggning att ärenden blir liggande på grund av orsaker som har att göra med personalomsättning.

   Anstalten bär dock inte ensamt ansvaret för det här, anser JO. Kriminalvårdens huvudkontor och regionansvariga har brustit i sina kontroller av Kalmars ärendehandläggning och i sitt ansvar för att se till att personalen som ska sköta verksamheten har de kunskaper som krävs.

   Chefs-JO påpekar även att anstalten i Kalmar inte är det enda verksamhetsställe där hon och hennes medarbetare har uppmärksammat omfattande brister i ärendehandläggningen. Omfattningen av de fel och brister som har påträffats gör att Kriminalvården förtjänar allvarlig kritik, enligt JO.

   Som sagt, vecka efter vecka får Kriminalvården kritik av JO – men allt tycks fortsätta som vanligt. Problemet är inte så svårt att identifiera – det stavas ”godtycke”. Kriminalvårdare på olika nivåer är vana vid att göra lite som de vill – vilket ofta innebär att göra så lite som möjligt. Och däremellan hitta på de mest underliga nya bestämmelser. Av de enheter som JO har att granska är därmed, år efter år, Kriminalvården den som får mest anmälningar – och mest kritik från JO.

   Att man väldigt ofta byter Generaldirektör för Kriminalvården tycks inte förändra någonting. Det oavsett vilken politisk färg det vari på regeringen som utsett en ny GD. Så frågan är, sitter det här djupt i betongväggarna? Eller är det omöjligt för svenska regeringar att rekrytera kvalificerade personer att leda Kriminalvården?

   Och i Skaraborgs tingsrätt häktar man personer som är misstänka för inblandning i mordet på 17-åriga Lisa Holm, med en brottsrubricering som inte finns i svensk lag – delaktighet i mord. Rimligen måste det innebära att häktningen är olaglig. Domare kan inte hitta på egna brottsrubriceringar. Men i Skaraborgs tingsrätt är det tydligen helt i sin ordning… 

 

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Framöver är det bara prenumeranterna som kommer åt att läsa samtliga artiklar.

I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten. Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.

Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.

OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

 

Publicerad

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.