Att tala är silver, att tiga är guld – eller?

Är man omedgörlig under förundersökningen får man skylla sig själv om man får sitta häktad under en längre tid. Så lät det från Sveriges inrikesminister, Anders Ygeman, under en paneldebatt om långa häktningstider och isolering häromdagen. 

William ”Wille” Eriksson är före detta elitspelare i tennis. Eller som vi i redaktionen brukar uttrycka det: ”Ett avdankat tennisproffs”.

Nu pluggar han kriminologi när han inte skriver för Para§raf eller arbetar med Johan Falk-filmerna. När han började hos oss föryngrade han redaktionen betydligt med sina 20 år. Då var han lite tillbakadragen och tystlåten – men det var då det.

En del läsare har blivit provocerade av hans blogginlägg på temat: Jag är helt fantastisk. Andra har uppskattat ironin. 

Hans blogginlägg finns att läsa här.

Det råder inga tvivel om att vi i Sverige har allvarliga problem när det gäller långa häktningstider och isolering. Flertalet gånger har vi fått svidande kritik från såväl EU som FN.

   Det är ett inhumant sätt att behandla människor på. Trots detta tycks det inte vara, oavsett regering, ett problem som någon tar på allvar. Varför?

   Frågan är om inte svaret finns i en av artiklarna i Europakonventionen. Där finns nämligen ett stycke som säger att en person inte får sitta häktad så pass länge att man av andra kan uppfattas som skyldig innan man är dömd.

   För de flesta av oss kan detta te sig ganska självklart. En av staten orsakad stigmatisering av en individ är knappast önskvärt. För vår inrikesminister däremot verkar detta vara högst främmande. Kanske just därför att det råder en slentrianmässig inställning till de som sitter frihetsberövade i våra häkten – de kommer till sist att dömas som skyldiga ändå. Ygeman uttrycker istället, på ett mycket putslustigt sätt, att man faktiskt får skylla sig själv om man är omedgörlig under förundersökningsprocessen.

   Han menar alltså att den grundläggande rätten till att tiga eller säga precis vad man vill, utan att detta ska ge några negativa konsekvenser, är en av de bakomliggande orsakerna till att vi har människor häktade i flera år. Problemet ligger alltså inte, enligt Ygeman, på åklagarna, lagstiftningen eller i vissa fall fega domare, utan på den häktade individen. En åsikt som åtminstone får mig att höja på ögonbrynen. I synnerhet efter att ha bevittnat den stora kokainrättegången där en person satt häktad i tre års tid för att senare bli frikänd på grund av bristande bevisning. En bevisning som tagit flera år att hämta in men som i hovrätten visade sig vara värd noll och intet.

   Mycket av det som ter sig problematiskt i ministerns resonemang grundar sig på hans egen och övriga regeringens fokus på ”de stora målen”. Under debatten hördes han flertalet gånger nämna just dem. Hur viktigt det är att lösa problemen med dem och den grova brottsligheten. Faktum är dock att det inte är just där problemen finns. De allvarligaste problemen när det gäller häktningstider handlar om människor som är misstänkta för mängdbrott.

   Mindre komplicerade mål som tar alldeles, alldeles för lång tid att bli färdiga med. Mål där den åtalade kan sitta lika många månader i fängelse som maxstraffet för brottet denne är misstänkt för. Något som är helt oacceptabelt. I synnerhet när det handlar om att man bara går och väntar på ett resultat från NFC om huruvida ett skoavtryck matchar med ett annat eller liknande.

   Jag sitter inte på något sätt inne på alla lösningar på detta oerhört komplexa problem, men jag har några teorier om vad som skulle kunna vara behjälpliga åtgärder. Större resurser till NFC så att tekniska undersökningar kan göras snabbare, större resurser till rättsmedicinalverket samt högre krav på att giltiga skäl för häktning föreligger vid omhäktning. Annars riskerar denna ”ritual” att fortsätta vara just en sådan, med ett enda möjligt resultat – fortsatt frihetsberövande.

   Bäst: All heder åt Ted Adelswärd, chefsrådman vid Lunds tingsrätt, som under debatten på ett tufft sätt kritiserade såväl åklagarnas som polisens agerande under många förundersökningar. Rakryggat!

   Sämst: En inrikesminister som skyller ifrån sig på de redan utsatta. Svagt!

Bifogade filer:
Dom guldran.pdf
Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje onsdag och lördag förmiddag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.