Kommer Migrationsverket att återinföra häxbränningen?

Husförhör hölls av svenska präster från 1686 till slutet av 1800-talet och återinfördes för några år sedan av Migrationsverket. Tanken är att med fiffiga kunskapsfrågor försöka avgöra om asylsökande konvertiter verkligen är kristna på riktigt. Problemet är bara att Migrationsverket själva inte har förstått vad Kristendom är. Det är lite som en matlagningstävling med domare utan smaklökar där tävlingsmomenten handlar om att skala potatis eller att memorera bruksanvisningen till mikrovågsugnen.

   Till en början var husförhören riktigt gemytliga tillställningar. Många gäster hade, liksom idag, rest långväga för att få delta i kristendomsprovet och detta firades med ordentliga gästabud. Efter en förordning 1743 blev det lite tuffare tag. Mer fakta om Gud och mindre fest.

   1888 tog Folkskolan över det fostrande ansvaret och makten behövde inte längre skicka präster för att hålla ordning på folket. Nu var det lärarnas uppgift att se till att eleverna kunde sin katekes med tio Guds bud och annat viktigt.

   Kristendomsundervisningen avskaffades med 1969 års läroplan och det nya ämnet religionskunskap infördes. Nu skulle man plötsligt lära sig om en massa andra religioner och den religiösa kontrollfunktionen som redan hade mattats av förbleknade helt.

   Husförhörsfrågorna var av samma slag på 1600-talet som de är 2017, även om Migrationsverket inte riktigt har fångat upp gästabudstraditionen – vilket är lite synd med tanke på hur långt gästerna har färdats.

   Det har hänt en del sedan 1600-talet. Vi bränner inte häxor längre till exempel. Halshuggning har fallit ur modet, likaså stegling. Men med Migrationsverkets syn på religionskunskap är det alltjämt 1600-tal och kanske är det bara en tidsfråga innan vi börjar bränna häxor igen.

   Det mest graverande med hela husförhörsmodellen är att den bygger på ett pinsamt missförstånd om vad religion är. Religion är nämligen inte i första hand en samling åsikter – det är en livsstil. Det går därför alldeles utmärkt att vara kristen utan att kunna bibelns böcker eller veta vem Paulus var, på samma sätt som det går att spela fotboll utan att kunna namnet på ytterbackarna i Manchester City eller att gilla rödvin utan att kunna namnet på olika druvsorter och odlingsdistrikt.

   När Migrationsverket då frågar konvertiten om vad det står i Romarbrevet eller vilka sakramenten är (ja de ställer på riktigt den här typen av frågor) så är det givetvis intressanta frågor för oss som gärna skulle lägga ut texten om rättfärdiggörelse genom tro eller diskutera skillnaden i synsätt mellan olika riktningar av kristendom vad gäller sakrament.

   Men jag är utbildad religionsvetare. En klar majoritet av världens två miljarder kristna är inte det. De flesta kristna i Sverige skulle heller inte klara Migrationsverkets husförhör av den enkla anledningen att de inte ser religionsutövande som faktainsamling. Människor är kristna för att de tror på Gud och gillar Jesus och sånt. Det är inte svårare än så.

   Om nu Migrationsverket prompt måste fortsätta med att ifrågasätta människors religiösa tro så har jag några förslag på hur det kan utvecklas. För det första så skulle man kunna återinföra gästabuden, gärna i form av helsvensk tacobuffé eller med den svenska nationalrätten kebabpizza. En annan grej man skulle kunna prova är att slå konvertiterna på den ena sidan för att se om de vänder den andra till. Alla kristna gör ju nämligen det har jag hört.

 


   Andreas Magnusson är gymnasielärare i svenska, religion och etik. Han är också deltidsmusiker och har nyligen startat You Tube-kanalen Samtidsreflexen där tanken är att med pedagogiska reflektioner tränga djupare bakom människors reflexmässiga yttranden i samhällsfrågor. Andreas har idén om att en god journalist är pedagog och att en god pedagog också i någon mening borde vara journalist. Nu är Andreas även en av Para§rafs krönikörer.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje onsdag och lördag förmiddag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.