Mångkultur? Nej tack – Vi har vår egen

Alla som röstar på Sverigedemokraterna är inte lågutbildade bittra män som känner sig kränkta av kvinnors krav på jämställdhet och invandrares önskemål om att få finnas till. Några är också helt vanliga människor som går på lätta klyschor om mångkultur.

   Efter valet 2014 plockades de flesta valaffischer bort ganska snabbt men några fick stå kvar lite längre och kanske stod de kvar för att budskapet behövde längre tid för att vi verkligen skulle förstå hur fel de tänkt. På en liten skylt strax innan Vallda kyrka på landsbygden söder om Göteborg stod det:

– Mångkultur?
– Nej tack. Vi har vår egen.

   Sverigedemokraternas budskap kändes fattigt då och det känns lika fattigt nu. De har sin egen kultur. Kanske menade de den som innebär att man plockar ihop mopeder i småbitar och sätter ihop dem igen, som gör att man syr på en sydstatsflagga på sin trasiga jeansväst, som innebär att man lyssnar på Eddie Meduza samtidigt som man hånglar med sin egen kusin?

   Jag vet inte hur ni ser på saken men jag tänker att många människor i Sverige faktiskt skulle behöva lite mer mångkultur. Och faktum är att Sverige har varit mångkulturellt så länge landet har funnits.

   Ta en sådan sak som det svenska språket. Ungefär hälften av de ord vi använder idag och uppfattar som väldigt svenska ord är ord som har lånats in från andra språk i olika tider. Om den här texten hade varit skriven utan språkliga influenser från andra kulturer hade jag fått använda ord som varken du eller jag längre förstår.

   Det har tjatats till döds om det där – men de svenska köttbullarna är egentligen turkiska och kebabpizzan är egentligen svensk. Det var här den uppfanns genom ett mångkulturellt möte. Och det är numer en svensk tradition att bota nyårsnattens efterföljande bakfylla med just denna maträtt.

   Varför firar vi förresten ens nyår? Fråga italienarna. De har ställt till det där genom den gregorianska kalendern som inspirerats av den julianska kalendern som Julius Caesar lånade in från nordafrikanska araber.

   SD-affischen som dröjde sig kvar i Vallda när alla andra affischer med löften om satsningar på jobb, vård, skola och omsorg försvann, var lika falsk som de andra affischerna. Men då andra partiföreträdare var kloka nog att sopa bort alla spår av trolöshet mot huvudman och mened från brottsplatsen så var Sverigedemokraternas företrädare kloka nog att förstå att deras väljare inte ens genomskådar bluffen.

   Många av dem tror faktiskt på allvar att det finns en heltäckande genuint svensk kultur och att den är något mer än knätofsar, nyckelharpor och barn som dansar hand i hand runt en gigantisk penis (ja – midsommarstången är faktiskt precis just det).

   Det mesta i våra vanliga svenska liv är från början djupt osvenskt och om vi skulle skala bort alla icke-svenska influenser skulle vi tvingas sitta invirade i djurhudar och äta bär och torkat kött – utan elektricitet, motorfordon och våra favoritmaträtter.

   Att ta Volvon till pizzerian och hämta hem en pizza som avnjuts med en kall folköl kan inte den som vill hålla sig borta från mångkulturella influenser göra. Den kinesiska bilen med det latinska namnet är redan i sig ett svek mot vår svenska enhetskultur. Och då har vi inte ens pratat om den flytande kulturella influens från mellanöstern som gör att bilen kan röra sig.

   Och folkölen då? Det första ölet tycks ha bryggts i nuvarande Irak och traditionen flyttade till Europa med folkvandringar – det vill säga invandring. Pizzan är som bekant ingen traditionell svensk maträtt (även om tidigare nämnd kebabpizza blivit en svensk klassiker). Det blir helt enkelt förbannat mycket mångkultur i vardagslivet även för den mest stereotypa medelsvensson.

   Sverigedemokraternas framgångar bygger på människors rädsla för förändring och denna rädsla är konstigt nog alltid störst hos just de människor som borde tjäna på en förändring. Den som är arbetslös, har dålig utbildning, lever på en avfolkad landsbygd – där den sociala servicen blir allt sämre för varje år – borde mer än någon annan omfamna förändringens vindar.

   Invandring har historiskt sett lett till innovationer som har lett till nya arbetstillfällen. Influenser av andra kulturer har historiskt sett lett till en större medvetenhet om det egna kulturarvet.

   Den som vill att landet utvecklas framåt och också utvecklas med kärlek och respekt till vår egen tradition bör säga: Mångkultur? Ja tack. Det är den som är vår egen.

För övrigt anser jag…

   att det är intressant att arkeologiska fynd visar att vikingarnas kläder var inspirerade av muslimskt klädmode. Kanske något för NMR att fånga upp om Tyr-runan förbjuds.

 

   Andreas Magnusson är gymnasielärare i svenska, religion och etik. Han är också deltidsmusiker och har nyligen startat You Tube-kanalen Samtidsreflexen där tanken är att med pedagogiska reflektioner tränga djupare bakom människors reflexmässiga yttranden i samhällsfrågor. Andreas har idén om att en god journalist är pedagog och att en god pedagog också i någon mening borde vara journalist. Nu är Andreas även en av Para§rafs krönikörer.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje onsdag och lördag förmiddag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.