Veckan värsta – eller bästa

Foto Erik Simander/TT

Missing People kontra polisen

Av Dick Sundevall 2019-08-17

Gång på gång gör Missing People oerhört viktiga insatser genom att hitta försvunna personer. Även om den de hittar har avlidit, som nu med den lilla killen i Värmdö, är det ändå av stort värde för de anhöriga att få besked om vad som hänt.

   Jag är väl medveten om att Missing People samarbetar med polisen och att polisen, liksom allmänheten, är tacksam för det.

   Men att ett gäng oavlönade amatörer med en utrustning som bara består av en väst och möjligen karta och kompass gång på gång klarar ut det som polisen inte klarat av, gör mig lite fundersam.

   Polisen har cirka 20 000 utbildade och avlönade medarbetare. Därtill bilar, helikoptrar, sambandscentraler och olika specialister till sitt förfogande. Och att hitta försvunna personer som kanske gått vilse, kanske ligger skadade någonstans eller i värsta är inlåsta med en sexualförbrytare, kan rimligen inte vara något lågprioriterat.

   Kan det möjligen ha att göra med att de olika lokala förmågor inom Missing People som håller i det hela, är klokare och bättre på att analysera olika situationer än vad polischefer av olika slag är? Och detta trots att de är amatörer, om än engagerade sådana.

   Men det finns ju många poliser som utan tvekan är engagerade, kanske någon vill understryka. Absolut är det så. Jag har mött många under mina snart 40 år som rättsreporter. Men de lyder allt för ofta under chefer vars engagemang ofta tycks gå ut på att framställa en bra bild av sig själva i medierna och inför sina högre chefer – hur illa de än sköter sitt jobb.

   Nu kanske någon invänder att Missing People hade tillgång till några som hade drönare när de lyckades hitta killen i Värmdö. Må så vara – men jag föreställer mig att de inte på långa vägar är så avancerade och oerhört dyra som de drönare som polisen nu håller på och upphandlar och testar. Och som ingen inom polisen tycks ha en aning om när de ska finnas ute i alla polisdistrikt.

   Jag undrar i mitt stilla sinne om inte en del polischefer här och där i landet som uttalar sig positivt om Missing Peoples arbete, egentligen skulle önska att inte dessa engagerade amatörer gång på gång skulle klara av vad polisen inte förmår göra. Alltså gång på gång får polisen att framstå som amatörerna.

   Nåväl, all heder åt Missing People för deras engagerade och väldigt ofta framgångsrika viktiga arbete!

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.

 


   Dick Sundevall är Para§rafs chefredaktör men hans krönikor och debattartiklar är inga ledare, utan högst personliga tankar och funderingar.

I närmare 40 år har han arbetat med rätts- och kriminalfrågor. Det har blivit många tv-program och dokumentärfilmer. Åtta böcker, senast Det farliga Sverige, och många tusen artiklar genom åren.

Dick är mångfalt prisbelönt som journalist och författare med utmärkelsen Guldspaden och annat. Mest stolt är han över Ordfronts Demokratipris, ”för då väljs man ut bland hela befolkningen”.
På frågan om vad han tycker är det bästa han har gjort, svarar han:
– Mina tre barn.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.