Låt oss ta reda på om personen är skyldig innan vi kastar första stenen

Av Anders Cardell 2023-11-17

Om du är ute på en promenad och ser en man springa ifatt en person som går framför dig och kasta ner individen i marken, kommer din första reaktion förmodligen vara att skynda dig fram för att se om personen på marken är skadad, försöka hjälpa personen upp och fråga hur han mår.

Sannolikt kommer du fundera på om individen som slängde ner den andra personen, är tokig och undra vad han håller på med.

Din empati är förmodligen i första hand riktad mot personen på marken.

Det är en naturlig reaktion som brukar kallas ”omsorgsreflex” det vill säga samma instinkt som gör att vi reagerar om vi ser att ett barn håller på att göra sig illa.

Om personen som slängde ner den andra vänder sig mot dig och berättar att personen på marken precis försökte våldta en tjej några hundra meter bort, kommer det sannolikt påverka din uppfattning om vad som hänt, dina känslor för personen som gav dig informationen och personen på marken.

Det som du precis upplevt skulle kunna vara vad man brukar kalla en påverkansoperation, i mikroformat.

Med en mening lyckades den attackerande personen ändra berättelsen på ett sätt som fick dig att känna, tänka och agera på ett annat sätt än du gjorde från början.

Detta är en teknik flera grupper och politiska intressen använder för att försöka styra människors sympatier, uppfattningar och reaktioner.

Metoden går ut på att man presenterar en berättelse som kan vara falsk och missvisande.

Målsättningen med att påverka människors bild av verkligheten är att få människor att agera och reagera på det sätt man önskar.

Möjligheterna att påverka människor genom att sprida vinklade eller falska narrativ har ökat exponentiellt i takt med att människor konsumerar allt mer information, via digitala medier och sociala plattformar.

Internet har gjort att det har blivit möjligt att nå ut med olika former av information och berättelser till massor av människor samtidigt.

Informationen som förs ut kan utformas på sätt som gör att den riktar sig direkt mot våra känslor utan att passera förnuftets granskande funktion.

Krafter som arbetar med påverkan vet att starka känslor har en förmåga att ges en högre prioritet än de funktioner som får oss att sansa oss, stanna upp och sätta saker i ett relevant och balanserat perspektiv.

Är man duktig på denna typ av manipulation kan man utöva stor makt över andra människor.

Om man är riktigt duktig kan man utöva denna makt utan att personerna som är föremål för påverkan, förstår vad som sker.

När de amerikanska krigsivrarna bestämde sig för att avsätta Saddam Hussein och invadera Irak, var dom fullt medvetna om vad som krävs för att manipulera människors uppfattningar och erövra deras sympatier.

De var medvetna om att den amerikanska befolkningen inte skulle ge sitt godkännande för en invasion om de inte lyckades skapa en berättelse som kunde få befolkningen att ändra uppfattning.

Krigsivrarnas lösning var att försöka se till att en tillräckligt stor andel av befolkningen skulle känna att deras existens var hotad, genom att presentera en lögn om ”weapons of mass destructions”.

Även om Hans Blix gjorde stordåd för att värna sanningen och vanliga amerikaners intressen, blev det krigsivrarnas lögner som drog det längsta strået.

Hundratusentals döda irakier och tusentals döda amerikaner senare, har en majoritet av den amerikanska befolkningen förstått att de blev bedragna av sin egen regering.

Lögnerna från den dåvarande regeringen har förutom ett enormt mänskligt lidande, lett till att många amerikaners förtroende för politiker och makthavare undergrävts.

Vi är dömda att upprepa de fruktansvärda saker som hänt genom världshistorien om vi inte är noga med att inte låta oss fångas i berättelser och historier som är designade för att få oss att känna, tänka och agera på sätt som gynnar illasinnade krafters syften.

Det är särskilt viktigt att ha i åtanke nu, när det pågår ett mycket aktivt informationskrig där olika intressen lägger ner enorma resurser för att försöka vinna våra känslor och bedra vårt förnuft.

Inför att Israel skulle påbörja den invasion som människor med insyn menade på skulle leda till mycket stora civila förluster, spreds en berättelse om att Hamas hade mördat 40 spädbarn som dessutom fått sina huvuden avhuggna.

Även om det förmodligen hade räckt med vad som egentligen hände, ledde berättelsen om spädbarnen till enorma reaktioner, vilket gjorde det enkelt för konservativa krigsivrare inom den israeliska regeringen att erhålla ett frikort för obegränsad våldsanvändning.

Senare har det visat sig att historien med de 40 spädbarnen med stor sannolikhet inte var sann.

När oskyldiga människor hunnit dö, är det försent att vara efterklok.

Fram tills att man är säker på att personen som blivit nerkastad i marken verkligen gjort sig skyldig till det som påstås, är det bra att behandla personen som en skadad människa som är i behov av hjälp utan att låta sig bli manipulerad.

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.


    Anders Cardell växte upp i det lilla brukssamhället Hallstahammar och i stockholmsförorten Östberga.
Han blev anställd på Fryshuset i slutet på 80 talet där han arbetade fram till att Anders Carlberg gick bort 2013.
Anders har varit aktiv i olika former av ideell verksamhet parallellt med sitt ordinarie arbete. De senaste åren har varit starkt präglade av att han har blivit förälder:
– Jag skriver för att jag känner ett ansvar för att göra det jag kan, med de resurserna jag har, för att skapa ett bättre samhälle, säger Anders.
Anders Cardell är en av Para§rafs fasta krönikörer.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje måndag och torsdag kväll 22.00.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.