Att ställa sig upp och säga ifrån

Av Anders Cardell 2024-01-26

Sverigedemokraternas förföljelse av muslimer (och invandrare i allmänhet) är strukturell och systematisk. Det finns få saker som är så avskyvärda som SD-företrädares upprepade avhumaniserande angrepp, på muslimer och människor med bakgrund från andra länder.

Påhoppen och trakasserierna har pågått under så lång tid och är så omfattande, att det är omöjligt att betrakta dem som någonting annat än systematiska.

När man lyssnar på utspel från SD-företrädare kan man se att det handlar om upprepningar av samma gamla fördomsfulla, rasistiska, stereotypa föreställningar, som tidigare.

Det är motbjudande att höra unga SD-företrädare som saknar arbetslivserfarenhet, beskriva människor som kämpar på under mindre gynnsamma villkor, som en kostnad eller samhällsbelastning.

Det är märkligt att behöva att någon ska behöva lyfta fram det som är självklart – att invandrare fyller en helt avgörande funktion för att samhällsmaskineriet ska fungera.

Jämförelser visar dessutom att många människor med utländsk bakgrund, lever under sämre villkor och förutsättningar än snittet. Stockholms arbetsmarknad kan användas som ett exempel.

Andelen städare, hemservicepersonal m fl i Stockholms län består till ca 94% av människor som är utrikes födda.
Andelen utrikes födda arbetar mer övertid än snittet (25% av männen).
Utrikes födda arbetar även mer deltid jämfört med snittet (26% av kvinnorna).
Utrikes födda är också i mindre utsträckning fast heltidsanställda.

När man granskat hur stor andel av landets vuxna invånare som uppger att de inte klarar av en oväntad/oplanerad utgift på 10 000 kr kan man se att detta stämmer in på ca 10% av de som är födda i Sverige och ca 45% av de som är födda utanför Europa.

Granskar man människors boendevillkor kan man se att
andelen barn med svensk bakgrund som bor trångbott ligger på mellan 3-4%, medan andelen barn med utländsk bakgrund som bor trångbott ligger på över 50%.

Om vi tittar på hur stor andel av Stockholms barnfamiljer som lever i socioekonomisk utsatthet, kan vi se att siffran är högre än 40% i vissa områden (där det också finns en överrepresentation av människor med bakgrund från andra länder), samtidigt som siffran är så låg som 2% i andra delar av i staden.

Ytterligare undersökningar visar att finns en överrepresentation av människor med bakgrund från andra länder som lever under socioekonomiska villkor som gör att de har en kortare livslängd jämfört med mer priviligierade grupper.

Vi kan fortsätta med att analysera skillnader i tillgång till offentlig service, trygghet eller annat, skillnaderna är tydliga.

Till det ska vi lägga Sverigedemokraternas upprepade och systematiska demonisering av muslimer och människor med invandrarbakgrund.

Vissa hade en förhoppning om att den borgerliga regeringen skulle visa kurage och markera mot Sverigedemokraterna när de fick politisk makt, erfarenheterna efter valet visar att det blev tvärtom.

De borgerliga partierna valde istället att anamma Sverigedemokraternas demonisering av muslimer och invandrare, vilket ökat människors utsatthet ytterligare.

Det senaste utspelet som riktat sig mot människor med invandrarbakgrund kommer inte ens från Sverigedemokraterna, det kommer från Sveriges statsminister.

Ulf Kristersson valde nyligen att måla ut människor med invandrarbakgrund som mindre intresserade av att försvara Sverige i händelse av konflikt.
Som många säkert redan känner till var Ulfs påstående en lögn, men när det blev uppmärksammat var skadan redan skedd.

Hur ska muslimer och människor med bakgrund från andra länder kunna känna trygghet och förtroende efter alla avhumaniserande påhopp?

Hur ska människor som tillhör de grupper som demoniseras kunna känna sig som likvärdiga medborgare?

Denna exempellöst oanständiga epok i Sveriges historia kommer följa vissa partier – under en mycket lång tid.

Makthavarnas svek kommer leda till allvarliga konsekvenser för människors förmåga att känna tillit, något som är en förlust för hela samhället.

Vi som inte tillhör de grupper som är direkt drabbade, för oss är det hög tid att visa civilkurage. Hög tid att stå upp och säga ifrån.

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.


    Anders Cardell växte upp i det lilla brukssamhället Hallstahammar och i stockholmsförorten Östberga.
Han blev anställd på Fryshuset i slutet på 80-talet där han arbetade fram till att Anders Carlberg gick bort 2013.
Anders har varit aktiv i olika former av ideell verksamhet parallellt med sitt ordinarie arbete. De senaste åren har varit starkt präglade av att han har blivit förälder:
– Jag skriver för att jag känner ett ansvar för att göra det jag kan, med de resurserna jag har, för att skapa ett bättre samhälle, säger Anders.
Anders Cardell är en av Para§rafs fasta krönikörer.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje måndag och torsdag kväll 22.00.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.