Bojkott som förändringsvapen

I Sveriges Radios morgonekot den 6 augusti, intervjuades Michael Koch som är chef på enheten för internationell handelsutveckling på Kommerskollegium. Han fick frågor om de potentiella effekterna av en frysning av Europas handelsavtal med Israel.

I intervjun säger Koch att ”han inte tror att ett handelsstopp skulle få särskilt stor effekt”. Han väljer att isolera argumentationen till vilka ekonomiska konsekvenser en frysning skulle leda till, för vanliga israeler.

Det är inget som säger att Kochs bedömning inte behöver vara korrekt, dessutom är det aldrig så att det finns en enskild åtgärd som fungerar som en magisk lösning på en situation som denna. Det är snarare tvärtom, det krävs en mängd olika åtgärder på flera olika plan, för att folkmordet ska bli en förlustaffär.

Europa är Israels största handelspartner, 28 % av Israels handel sker med Europa. Det innebär att en bojkott med stor sannolikhet skulle få betydande ekonomiska konsekvenser för Israel. Samtidigt ska man inte begränsa sig till ekonomiska aspekter.

En bojkott kan föra med sig en mängd andra värden; som sociala, moraliska, etiska och psykologiska värden.

När det gäller sociala värden, kan en frysning/bojkott skapa medvetenhet och engagemang kring en fråga i samhället och därmed påverka opinionen. Det kan påverka människors normer, vilket kan påverka människors beteende och skapa ett socialt förändringstryck. Det kan bidra till kollektiva handlingar som för människor samman i en gemensam kamp, vilket stärker den sociala samhörigheten.

Moraliska och etiska värden, (samvetsrensning): Människor som medverkar i en bojkott kan känna att de agerar i enlighet med sina värderingar genom att inte stödja något de uppfattar som fel.

Moralisk påverkan i form av att företag eller regeringar tvingas förändra oetiska beteenden, även om det inte direkt påverkar ekonomin.

En frysning/bojkott kan även medföra en rad psykologiska värden. Deltagare känner att de har makt att påverka och göra skillnad. Ökad motståndskraft, genom att den kan inspirera till hopp och motivation i en situation där människor annars känner sig maktlösa. Solidaritet och empowerment genom att de som är utsatta ser att det finns människor som bryr sig och engagerar sig i deras situation.

Det finns mängder av exempel på när bojkotter har lett till en avgörande effekter, även om de ekonomiska konsekvenserna har varit begränsade. Bland andra:

Bussbojkotten i Montgomery, USA (1955–1956)
Bakgrund: Afroamerikanska medborgare i Montgomery, Alabama, vägrade åka stadsbussar i protest mot segregationslagar.

Bojkotten förde med sig moraliska, politiska, och sociala värden. Även om bojkotten bidrog till begränsade ekonomiska konsekvenser för lokaltrafiken, låg den verkliga vinsten i att frågan om rasdiskriminering fick nationell uppmärksamhet.

Martin Luther King Jr. trädde fram som ledare, vilket var symboliskt och politiskt viktigt. Bojkotten blev en viktig katalysator för hela medborgarrättsrörelsen.

Bojkotten av apartheidregimen i Sydafrika (1970–1990-talet)
Bakgrund: Länder, företag, artister och privatpersoner vägrade investera i, handla med eller uppträda i Sydafrika i protest mot apartheid.

Bojkotten bidrog till politiska och moraliska värden och internationell solidaritet. Även om bojkotten bidrog till ekonomiska effekter var konsekvenser som legitimitetsförlusten för regimen långt större.

Isoleringen fungerade som moralisk och symbolisk press på regeringen, vilket påverkade opinionen både i Sydafrika och utomlands. Bojkotten var ett lysande exempel på hur internationell solidaritet kan utövas i praktiken.

Kulturell bojkott av Eurovision Song Contest i Israel (2019)
Bakgrund: Aktivister uppmanade till bojkott av ESC 2019 i Israel på grund av Israels politik mot palestinier.

Bojkotten medförde en rad betydande symboliska, politiska och identitetsskapande värden.

Trots att bojkotten inte medförde en betydande ekonomisk påverkan på själva evenemanget, var den oerhört viktig som en symbolisk handling som bland annat bidrog till att förstärka en politisk identitet som kom till uttryck genom bland annat (BDS-rörelsen).

Bojkotten skapade bland annat en internationell diskussion om konst och politik och vad det innebär att delta eller avstå.

Greta Thunbergs “strejk för klimatet”/skolstrejk (Fridays for Future)
Bojkotten tog sig uttryck i en utebliven skolnärvaro, som symbolhandling och förde med sig en rad symboliska, moraliska och opinionsbildande värden.

En av effekterna var att Greta lyckades sända ut ett starkt moraliskt och symboliskt budskap, som väckte global klimatmedvetenhet och skapade en global folkrörelse.

Aktionen visade tydligare än något annat att individuella personliga handlingar kan starta processer som kan påverka den internationella debatten.

Jag är ganska övertygad om att Koch är medveten om flera av dessa aspekter samtidigt som de lös med sin frånvaro, i den intervjun som genomfördes. Ansvaret kanske ligger på den som intervjuade Koch, snarare än hos honom själv. Koch kanske inte är lämpad och kvalificerad att prata om annat än ekonomiska aspekter.

Oavsett orsak, skapar intervjuer som denna fler frågor än svar.

Länk till programmet här:

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.