Israel-aktivister skrämde bort barnfamiljer från bokmässan

Jag känner svenskpalestinier och hela familjer som valde bort mässan. Inte av ointresse, inte av tidsbrist – utan av rädsla. Rädsla för att möta de radikala Israel-aktivisterna i Vänskapsförbundet Sverige–Israel. Förbundet framställer sig gärna som en fredlig kulturorganisation, men deras agenda är allt annat än neutral. Kopplingarna till den israeliska staten och IDF är välkända. Ledande företrädare har deltagit i armésponsrade resor, poserat på konferenser med Netanyahus allierade och spridit bosättarpropaganda direkt från källan. Det är ingen slump. Vänskapsförbundet är i praktiken en lobbyorganisation för ockupationsmakten.

Samtidigt konstaterar världens mest respekterade organisationer – FN, Amnesty International, Human Rights Watch, Röda Korset, Röda Halvmånen, Läkare Utan Gränser – att Israel bedriver en svältkampanj mot Gaza. Mat, vatten och mediciner blockeras. Barn svälter ihjäl framför tv-kameror. Att det är en svältkampanj är inte en åsikt, utan dokumenterad verklighet.

Ändå stod Vänskapsförbundet Sverige–Israel på Bokmässan med programpunkter som ”Den fabricerade svälten i Gaza” och ”Bosättarvåld och illegala byggen – sant eller falskt?”. De kallar det nyansering. Men vad finns det för nyanser i att förneka att barn svälter? Vad vinner offentligheten på att försvara bosättarterror och blockadpolitik?

Det handlar inte om samtal. Det handlar om att dominera rummet, flytta gränserna och provocera – precis som högerextremister gjorde när de försökte inta mässgolvet för några år sedan.

Resultatet ser vi nu: svenskpalestinier som inte vågar ta del av ett av landets största kulturarrangemang. Barn och föräldrar som väljer bort gemenskapen för att slippa riskera att konfronteras med radikala Israel-aktivister. Det är en utveckling som borde oroa fler än de direkt berörda.

När människor börjar undvika det offentliga rummet på grund av en lobbygrupps närvaro, då har vi passerat en farlig gräns.

Som tur var mötte de protester. Poeter, författare, serietecknare och förläggare markerade tydligt: skäms. Skäms för att ni förnekar svälten. Skäms för att ni försvarar bosättarterror. Skäms för att ni gör andra människor otrygga.

Bokmässans försvar? Att det inte går att hålla koll på alla 3 500 programpunkter. Den ursäkten kanske höll 2016 när högerextremister marscherade in. Men 2025, i AI-tider, går den inte hem. En enkel filuppladdning och några korta kommandon hade räckt för att flagga extremisterna innan första programpunkten ens hunnit tryckas i katalogen.

Det är inte bara en fråga om balans i debatten. Det är en fråga om anständighet. Att ge en lobbyorganisation med dokumenterade kopplingar till en folkmordsutövande ockupationsarmé fria händer på Sveriges största kulturmässa, samtidigt som barn svälter ihjäl i Gaza – det är ett svek. Ett svek mot sanningen, ett svek mot de familjer som stannade hemma, och ett svek mot det offentliga samtalet i stort.

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.