Förbud mot Aktivklubbarna är symbolpolitik på sandlådenivå

Sedan några år tillbaka har de nazistiska Aktivklubbarna vuxit fram i Sverige. Poängen med klubbarna är att bygga lokala nätverk där man tränar fighting och promotar högerextrema och rasistiska ideal. Flera i nätverket sitter just nu i fängelse eller häktade för grova våldsbrott – mot ickevita personer, men också mot sina egna.

Att folk är förbannade är inte konstigt. Att nätverken måste bekämpas är självklart. Men Hallengrens förslag är som att se någon stå i ett brinnande hus och börja slå på röken med en pinne. Det är meningslös symbolpolitik – något som låter handlingskraftigt i media men inte ändrar ett dugg i verkligheten.

Aktivklubbarna är inga formella föreningar. Det finns inga medlemslistor, inga styrelser, inga registreringar. De är löst sammansatta grupper som tränar ihop, snackar i chattar och delar ideologi – men saknar allt som gör dem juridiskt förbjuda. Vad ska staten ens förbjuda? En Telegramtråd?

I Sverige är dessutom föreningsfriheten grundlagsskyddad. Att förbjuda en sammanslutning kräver att man kan koppla den till brottslighet på ett tydligt, organiserat sätt – inte bara till en viss ideologi. Det går helt enkelt inte att lagstifta bort nätverk som inte existerar som juridiska personer.

Och även om det gick, vad skulle hända? De hade bytt namn och plattform inom en vecka. Det är som i Hydra i Captain America: hugger du av ett huvud växer två nya ut.

Det farliga med Hallengrens linje är inte bara att den är tandlös – det är att den öppnar dörrar som senare kommer att användas mot arbetarrörelsen. Nya statliga verktyg för att förbjuda politiska grupper skulle i praktiken riktas mot antifascister och fackligt aktiva, inte mot fascisterna själva. Ge Åkesson och Bäckström Johansson den makten så kan du räkna ut resten själv.

Den borgerliga staten skyddar kapitalets intressen, inte folkflertalets. Fascismen växer ur kapitalismens kris – ur alienation, materiell otrygghet och antiegalitära strömningar. Att förbjuda en organisation angriper bara symptomen, inte sjukdomen.

Vill Lena Hallengren på riktigt försvaga den våldsbejakande nationalismen finns det en enkel sak hon kan göra om S vinner valet: skriv in i regleringsbrevet till Polismyndigheten att hatbrott och högerextrem brottslighet ska ha särskild prioritet. Så var det på 1990-talet – fram till 2008, när Reinfeldt tog bort formuleringen.

Vill hon göra något på riktigt – då ska hon börja där.

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.