När fred och avspänning utgör ett hot

Händelseutvecklingen har visat att ledare för några av världens militärt mest kraftfulla länder, har övergett internationella lagar och regelverk, till förmån för egna geopolitiska intressen. Vi har samtidigt kunnat se hur informationslandskapet översvämmas av olika former av propaganda vilket gör att det kan vara svårt att skapa sig en övergripande bild av det som sker och varför. Informationen från svenska regeringsföreträdare har knappast bidragit till att bringa klarhet, eftersom den varit kraftigt politiserad.

En stor del av det offentliga samtalet har haft fokus på vad människor tycker om Irans ledare, i stället för de överträdelser och brott som begåtts mot folkrätt och internationell lag. Israel och USA attackerade nyligen Iran. Det är andra gången det sker. Den första attacken mot Iran ägde rum samtidigt som diplomatiska samtal pågick mellan USA, Israel och Iran.

I juni 2025 bedrevs samtal mellan Iran och västmakter, inklusive USA, med målet att nå en överenskommelse om Irans kärnenergiprogram och undvika krig. Diskussionerna handlade om att begränsa Irans urananrikning i utbyte mot lättnader i sanktioner, i en process som många beskrev som ett försök till fredlig samexistens och nedtrappning av spänningar.

Den första större militära attacken skedde när Israel (med stöd av Donald Trump och i samordning med den amerikanska regeringen) genomförde en förhandsplanerad luft- och missilattack.

Attacken slog mot flera mål i Iran, inklusive militära anläggningar och byggnader i Teheran. Efterföljande rapporter har antytt att Irans högste ledare var ett av målen.

Attackerna markerade en dramatisk upptrappning och gjorde de pågående diplomatiska samtalen överflödiga, eftersom man snabbt förflyttade sig från fredlig dialog till en väpnad konflikt som eskalerade i full skala. Den efterföljande konflikten bidrog till en omfattande regional oro och en snabb förändring av situationen i Mellanöstern.

Den andra attacken utfördes 28 februari 2026 parallellt med att nya diplomatiska samtal hade initierats. Attackerna resulterade bland annat i att Irans högsta ledare Ali Khamenei mördades, som en del av en serie israeliska missilangrepp runt Teheran riktade mot högt uppsatta iranska tjänstemän.

Det är troligt att Israels och USA:s ambitioner är att försvaga den iranska staten tillräckligt mycket för att kunna lämna över ansvaret till sekteristiska grupper.

Efter att det första målet (om att försvaga den iranska staten) har uppnåtts är det sannolikt att man tänker sig att interna sekteristiska konflikter (som kan komma att pågå under många år) kommer bidra till att försvaga landet ytterligare.

Det är en strategi som har mycket gemensamt med strategier som använts i Palestina som bland annat omfattat stöd till Hamas i syfte att motverka enighet och försvaga den palestinska myndigheten.

När interna sekteriska strider har startat kan man göra som man gjort vid flera tidigare tillfällen, dvs tillhandahålla vapen och se till att de krafter som man vill ge makt till får ett övertag.

Nedtrappning, lugn och stabilitet utgör ett hot mot krafter som har en önskan om att härska genom att splittra, försvaga och söndra. Mycket talar för att Israel och USA kommer sträva efter att få närliggande stater att betala för kriget.

Ett nyligen publicerat avslöjande har visat att Israel försökt göra en så kallad ”false flag operation” i Saudiarabien.

En false flag operation är när någon gör något i hemlighet men försöker få det att se ut som att någon annan ligger bakom. Syftet med operationen var sannolikt att få Saudis ledare att vända sig till Israel och USA för skydd utifrån en övertygelse om att man är utsatt för angrepp från Iran. Kan man övertyga Saudis ledare att Iran utgör ett existentiellt hot, kan man få Saudi att betala för attackerna mot Iran.

När Israel inledde sina attacker mot Palestina var det bara en stat i regionen som stod upp och försökte erbjuda ett visst skydd för den palestinska befolkningen, det var Iran.

Iran har varit en ständig källa till frustration hos israeliska ledare eftersom man inte lyckats få iranska ledare att underordna sig de israeliska ledarnas vilja.

Därför har Netanyahu och andra israeliska ledare under mer än 30 år upprepat påståenden om att Iran är nära att utveckla kärnvapen. Ambitionerna har varit att åstadkomma en liknande effekt som lögnerna om Iraks ”weapons of mass destruction”, där man drar in USA i en konflikt som legitimeras med ett påhittat hot om massförstörelsevapen.

För Israel är målet med kriget att se till så att Iran blir så försvagade att de inte kan utgöra någon form av hot,mot Israels imperialistiska agenda. Ambitionen är att Iran ska vika undan på samma sätt som många andra stater i regionen gjorde under folkmordet.

Det har pratats en hel del om vad drivkrafterna bakom Trumps stöd till Israel kan vara. Undersökningar bland vanliga amerikaner visar att en mycket stor andel av den amerikanska befolkningen tror att Trumps krigsvilja och tendens att sätta israeliska intressen först, hänger ihop med en önskan om att flytta fokus från Epstein-utredningen.

Flera professionella bedömare har uttryckt att det finns anledning att tro att Israel har komprometterande material på Trump. Andra bedömare anser att det är mer sannolikt att Trump införlivat de israeliska ledarnas ambitioner om fullständig hegemoni (dominans) i regionen.

Hegemoni skulle medföra möjligheter för en tydlig över- och underordning, vilket bland annat gör att man kan styra och kontrollera priser på råvaror, tvinga länder att betala för beskydd, pressa och hota statsledare som inte gör som man vill utan att stöta på någon form utav motstånd.

Även om dessa påståenden inte går att bevisa fullt ut just nu är dom inte tagna från luften. Vi har sett hur framförallt Israel men även USA agerat i Libyen, Syrien, Palestina, Libanon, Irak och andra länder i regionen.

Israel har arbetat under en lång tid för att påverka den amerikanska politiken, via olika lobbygrupper.

Idag befinner man sig i en position som gör att man mer eller mindre kan bestämma vilka politiska kandidater som ska släppas fram. Man spenderar mycket pengar på frikostiga bidrag till kandidater som agerar på det sätt man önskar samtidigt som man lägger man ner oerhörda resurser för att aggressivt motarbeta kandidater som inte gör det.

En annan skrämmande aspekt med den rådande situationen är att en stor andel av Trumps närmaste medarbetare företräder extrem tolkning av den kristna tron. En tolkning som ligger i linje med olika domedags-evangelikers åsikter och övertygelser.

Enligt dessa krafter representerar den moderna staten Israel det utvalda folket medan Irans ledare är Gog, härskaren av Magog. I Hesekiel kapitel 38–39 beskrivs denna härskare som en kung som attackerar Israel men sedan straffas av Gud. När detta sker är det, enligt dessa apokalyptiker, ett tecken på att den sista tiden, uppryckandet och Jesu återkomst är nära.

En journalist som gjort ett undersökande reportage med fokus på det religiösa inflytandet i militären beskriver att amerikanska befälhavare vid fler än 30 militära installationer har berättat för sina trupper inför attackerna mot Iran att ”kriget mot Iran är ett kristet krig”.

Företrädare för ”Military Religious Freedom Foundation” (MRFF), en organisation som syftar till att säkerställa att alla medlemmar av USA:s väpnade styrkor erhåller sin konstitutionella garanti för religionsfrihet, har berättat att de har blivit ”översvämmade” av klagomål från hundratals soldater kopplade till denna typ av uttalanden.

En underofficer har beskrivit hur deras befälhavare berättat för dem att syftet med ”USA:s krig är att leda till Harmageddon och Jesu återkomst…”

För många svenskar är det svårt att relatera till de extrema tolkningar av den kristna tron som är relativt utbredd bland vissa delar av den amerikanska befolkningen. Samtidigt finns det personer som representerar liknande uppfattningar, även här.

Många människor var chockade av Ebba Busch empatilösa uttalanden under Israels folkmord. Det är förståeligt, det krävs en hel del avhumanisering för att kunna uttrycka sympatier med en regim som anser att det vore rimligt att släppa en atombomb på Gazas befolkning.

I anslutning till attackerna mot Iran kan vi se att Ebba upprepat samma extrema och inhumana åsikter, där folkrätt och internationell lag är underordnat hyllningar av Netanyahu, som för närvarande är eftersökt av Internationella brottsdomstolen för brott mot mänskligheten och folkmord.

Det enda landet i Europa som på riktigt verkar stå upp för folkrätt och internationell lag är Spanien, som förklarat att man inte kommer låta amerikanska krigsplan använda landets baser.

Tidigare erfarenheter visar att statsledare som kan ignorera folkrätt och internationell lag utan konsekvenser, stärks i sin övertygelse om att dessa regler och principer inte behöver efterlevas.

Om vi vill kunna använda oss av folkrätt och internationell lag för att visa att Rysslands angrepp mot Ukraina är olagligt, måste vi stå upp för samma system i andra sammanhang.

Om vi inte gör det, ska vi inte bli förvånade om Grönland, Kanada eller annat valfritt land, snart kommer porträtteras som ”en del av Israel eller USA:s intressesfär”.

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.

Den som vill läsa mer om hur apokalyptiska sionismens betydelse för USA:s krig mot Iran kan läsa mer om detta i en fördjupad text av Joel Halldorf som finns länkad nedan.
”Den apokalyptiska sionismens betydelse för USA:s krig mot Iran”
Av Joel Halldorf

Den som vill läsa mer om hur den israeliska lobbyn har påverkat USA:s beslut om att attackera Iran kan läsa om detta nedan:
”AIPAC påverkar Trumps krig i Iran”
Jakobin