Lugnare läktare, hårdare tag – vad sysslar Polisen med?

Av Kim Fredriksson 2026-04-09

Nyligen gick Polismyndigheten ut med en kommuniké inför årets fotbollssäsong, med rubriken ”Organiserad brottslighet i fokus fotbollssäsongen 2026”. Men kommunikén väcker fler frågor än den besvarar.

En central fråga är om Polismyndigheten överhuvudtaget har kunskap om hur elitfotbollsklubbarna är organiserade. Av formuleringarna att döma finns det skäl att tvivla.

I kommunikén skriver man:

”Polismyndigheten ser gärna att elitfotbollsklubbarna i syfte att skapa trygga och säkra fotbollsevenemang också för en dialog med sina besökare om hur man beter sig på läktarna och arbetar aktivt för att främja ett positivt supporterskap.”

Problemet är att det som efterfrågas redan är standard inom svensk elitfotboll sedan lång tid tillbaka.

Sedan 2012 kräver UEFA:s klubblicenssystem att alla klubbar i Allsvenskan, eller som deltar i europeiska turneringar, har en utsedd Supporter Liaison Officer (SLO). SLO:n ansvarar just för dialogen mellan klubb, supportrar och externa aktörer som polis och fotbollsförbund. Rollen kan vara ideell eller avlönad, men den är obligatorisk – och ska dessutom vara organisatoriskt fristående från klubbens säkerhetsfunktion.

Med andra ord: den struktur Polismyndigheten efterlyser har varit implementerad i över ett decennium.

Samtidigt ger kommunikationen intrycket av att svenska fotbollsläktare skulle vara någon form av gängkriminell krigszon. Det öppnar i sin tur för krav på ökade resurser och breda, svårdefinierade befogenheter.

Detta sker trots att läktarna i dag är lugnare än på mycket länge – sannolikt inte sedan 1970-talet har situationen varit så pass stabil.

Det betyder inte att problem saknas. Det finns fortfarande relativt små destruktiva grupperingar inom delar av supporterkulturen. Men när repressionen börjar riktas bredare än mot dessa grupper, och när politiker och polischefer talar i svepande termer om ”samhällsstörande supportrar”, finns det anledning till vaksamhet.

Då riskerar det att handla mindre om konkreta problem och mer om en allmän disciplinering – en slags konservativ batonguppfostran där fotbollsläktarna används som testarena.

Om den typen av åtgärder accepteras där, utan större motreaktioner från allmänhet eller politiker, är steget inte långt till att liknande metoder riktas mot andra grupper: epa-ungdomar i bruksorter eller unga i förorterna.

Var vaksam.

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.


Kim Fredriksson är journalist, skribent och debattör. Han har skrivit för tidningar som Aftonbladet, Aktuellt Fokus, Arbetaren och Brand, samt producerat researchmaterial till andra etablerade medier.

Född och uppvuxen i Malmö, göteborgare sedan tio år. På fritiden sysslar han gärna med gastronomi med en särskild förkärlek till Sydostasien och Italien.

Kim är en av Para§rafs fasta krönikörer.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje måndag och torsdag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.