När Socialdemokraterna sätter klädnypor i nacken på sig själva

Alla tidigare utspel från den migrationspolitiska talespersonen Lawen Redar skulle nu sättas in i ett större sammanhang där ledord som solidaritet, medmänsklighet och öppenhet skulle få råda.

Så hur blev det? Det är alldeles uppenbart att den nya nationalistiska och SD-influerade socialdemokratin har segrat över den internationella solidariteten.

När det gäller rättspolitiken ser det aningen bättre ut än när det gäller migrationspolitiken. En skrivning om “evidensbaserad kriminalpolitik” gör det svårare för rättspopulisterna att härja lika fritt som Tidögänget gör. När det gäller migrationspolitiken ser det värre ut.

Socialdemokraterna, som vid DN:s halvtidsavstämning av mandatperioden, konstaterades ha röstat med SD i samtliga frågor om migration och invandring fortsätter på den inslagna vägen.

I det gamla partiprogrammet stod det så här:

“Sverige ska erbjuda en trygg fristad åt människor som tvingas fly från förföljelse och våld. Vi vill ha en generös och reglerad invandring. Alla kommuner har ett ansvar att ta emot flyktingar och alla instanser ska syfta till att möjliggöra arbete och egen försörjning, rätt till utbildning och egen bostad.”

I det nya står det så här:

“Sverige ska ha en långsiktigt hållbar migrationspolitik som under överskådlig tid behöver vara stram.”

Stram? Smaka på ordet. Stram. Ropen skalla stramhet åt alla!

När blev stram ett positivt ord? När blev det en god egenskap? Tänk dig en familj som beskriver fredagsmyset som stramt, en familjefar som berättar hur han minsann håller frugan i strama tyglar, en Tinderprofil där någon beskriver sig själv som levnadsglad, nyfiken och stram.

För mig låter stram migrationspolitik ungefär lika medmänsklig och tilltalande som stram skolpolitik eller stram sjukvårdspolitik. “Under överskådlig tid behöver det vara stramt på våra skolor och sjukhus”. Stäng av alla känslor, släck allt hopp.

Den strama migrationspolitiken är klädnypor i nacken för att spänna ut skinnet så att rynkorna inte ska synas. Den strama migrationspolitiken är den sminkade fasaden för att dölja mänskligt lidande.

Magdalena Andersson är mer av en ekonom än hon är ideolog och kanske är det just ekonomismens seger över ideologin som är den strama migrationspolitikens upphov. I ekonomins värld är det ofta föredömligt med en stram budget. I den värld där människor är viktigare än pengar ser det annorlunda ut.

Jag tror inte att det största hotet mot ett regeringsskifte vid nästa val är Moderaterna. Jag vet att det inte är Liberalerna (de kommer snart att vara ett parti för historieböckerna) och jag vet att det inte är Kristdemokraterna. Ebba Busch har avrättat det partiet effektivt genom att alienera det från den egna väljarbasen (kristna väljare brukar föredra kristendom framför dess motsats).

Det största hotet mot ett regeringsskifte är inte heller Sverigedemokraterna. Deras populistiska politik saknar all dragningskraft hos normalbegåvade människor. Det räcker att syna bluffen.

Nej, Socialdemokraterna är sin egen värsta fiende. Den som försöker vara alla till lags är ingen till lags. Det går inte att tala om internationell solidaritet och driva samma strama migrationspolitik som ett parti grundat av nazister.

Varje gång jag kritiserar Socialdemokraternas gir bort från socialdemokratin får jag höra att jag borde vara tyst. Enligt resonemanget är socialdemokratiska valframgångar en nödvändighet för den som önskar regeringsskifte. Man borde, enligt tankegången, svälja allt, men till vilken nytta då?

Det spelar väl ingen roll om Sverigedemokraterna heter Socialdemokraterna. Det är politiken jag motsätter mig, inte politikerna eller partisymbolen.

Socialdemokraterna är ett så pass stort parti att de på riktigt äger makt att sätta samtalsagendan. När de beskriver vilket samhälle de vill se så får det genomslag. Om de hade talat om medmänsklighet, öppenhet, tolerans och solidaritet så hade de kunnat göra skillnad för Sverige.

När Socialdemokraterna talar om stramhet som måste råda under överskådlig tid så lyser hoppets ljus allt svagare borta vid horisonten.

Det är bara sorgligt. Ingenting annat.

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.