Kan Ebba Busch trolla med knäna?

Elskatten ska sänkas med nästan 10 öre/kWh. Det låter ju bra. Nästan för bra för att var sant. För vad hände? Regeringen höjde elskatten 2023, 2024 0ch 2025.

2022 låg elskatten på 45,0 öre/kWh inkl moms. 2025 låg den på 54,9 öre/kWh. En höjning med 9,9 öre/kWh. Under valrörelsen lovade de blivande regeringspartierna att stoppa indexhöjningen av elskatten. Det löftet bröts, indexhöjningarna genomfördes. 9,9 öre/kWh totalt undre 3 år. Nu sänks elskatten med 9,88 öre/kWh.

Matematikerna under oss inser att regeringen inte sänkt elskatten, tvärtom, mot löftet har den höjts med 0,02 öre/kWh räknat på 3-års perioden. Nåja, men kan träta om annat väsentligt också. Det går ju trolla med siffror.

Ett matematiskt mycket tydligare exempel på siffertrolleri är bostadsbidraget. Först drar regeringen ner det stegvis med 2100 kr/mån för att sedan basunera ut att man satsar 1000 kr/månad på bostadsbidraget till de hårt arbetande som har det svårt. 1000-2100= MINUS 1100kr! Det gäller väl att arbeta ännu hårdare.

Regeringen avser att införa ett takpris för el. Min reaktion var direkt, vaddå införa takpris? Det finns ju redan. Lite drygt 32% har fast pris avtal för el. Dessa kunder har ju redan ett takpris.

Historiskt sett har kunder med rörligt elpris haft något lägre årskostnad för el än kunder med fast-prisavtal. Det handlar helt enkelt om, vem tar risken? Med rörligt pris tar kunden risken att betala för höga elpriser. Fastprisavtal innebär att säljaren av el tar risken för att gå med underskott när elpriset är högre än det avtalade priset. För den risken vill försäljaren få betalt. Vanligen några ören/kWh. De som säljer el har rätt bra kunskaper om utvecklingen på elbörsen, alternativt har tecknat avtal om så kallade terminspriser (fasta priser för en eller flera terminer).

Kunder som ondgör sig över höga elpriser bör tänka om och teckna fastprisavtal. Då kan man känna sig trygg och vet under avtalstiden vad man ska betala. Vill man få lägre kostnader är det enkelt; använd mindre el! Enklaste sättet är att skriva av mätarställningen varje månad och följa upp elanvändningen. Forskning har visat att de som följer upp sin elanvändning har 10% lägre kostnader jämfört med de som inte gör det.

Det är inget trolleri, det är lite sifferexercis och ökad medvetenhet. Men regeringen med Ebba Busch i spetsen försöker lura på oss att ett takpris är bra för de hårt arbetande. Ett takpris kan faktiskt få motsatt effekt, att elen blir ännu dyrare.

I Norge har man infört Norgepris, 40 öre/kWh + moms. Nu befarar man i Norge att ”el-dammluckorna” öppnas och det är fritt fram att slösa el. Den är ju billig. För hör och häpna! Norges södra elområde har haft ungefär (ibland till och med högre) samma priser som elområde SE3 och SE4.

Detta utan att Norge har lagt ner ett enda kärnkraftverk. Hur norrmannen lyckats med det utan att trolla torde var en gåta för Busch och gänget. (Spoiler: Norge har inga och har inte haft några kärnkraftverk).

Nu befaras Norgepriserna kunna leda till höjda elpriser även i Sverige. Nordpool, den nordeuropeiska elbörsen har trollat ihop 15 länder som påverkar varandras elpriser, med tillgång och efterfråga. Ökar efterfrågan på grund av subventionerade elpriser kommer generellt elpriserna att stiga.

Samma effekt, fast i mindre omfattning, befaras Ebbas eltakpris kunna få. Om man nu är smart skulle ju allihop teckna rörligt elpris, det är ju historiskt sett alltid billigare än fast pris och med Ebbas takpris har man garanti på elpriset.

På tal om effekt, effektavgifter kommer eller har redan införts. Vad innebär nu detta? Vissa röster har redan höjts att detta är för att straffa elbilsägare. Jag har länge funderat och agerat kring nätavgifter. Det är lite av ett trolleri när det är billigare att transportera 1 kWh pellets än 1 kWh el. Pelletstransport kostar några ören per kWh. El kostar 30-40-50 öre/kWh att transportera.

Rent krasst tekniskt borde all el pelleteras för att sen transporteras mycket billigare än el, för att hos brukaren omvandlas till el igen. Fast då får man nog trolla lite med verkningsgradssiffrorna.

Det är stora skillnader mellan kostnaderna för transporten av el. Själv betalar jag 39 öre/kWh hos Vattenfall. Grannbyn som har Umeå energi har nätöverföringsavgift om 21 öre/kWh. E-on Nord har kring 100 öre/kWh. Nätbolagen motiverar avgifterna med att det är kostsamt att hålla näten.

Jag anser att el är ett grundbehov i Sverige och borde liksom mycket annat, bäras kostnadsmässigt på ett solidariskt sätt.

Infrastruktur bör vara statlig och antingen skattefinansieras eller betalas solidarisk genom avgift. Men nu har vi det systemet vi har och politiken har lyckats sälja bort monopolverksamhet på elområdet och krasst sett får vi själva stå för det för vi har beslutat om det i demokratisk ordning. Men med det system vi har är det klart att nätbolagen kan motivera att ta ut extra betalt för höga effekter. Högre effekt kräver tjockare kablar. Tjocka kablar är dyrare än tunna kablar, det är inget trolskt med det.

En förhoppning är att människorna blir mer medvetna och använder el på ett klokt sätt. Min erfarenhet är att elbilsägare är mer medvetna om elanvändning och inte minst de som dessutom skaffat solceller.

Jag hör själv till de som har elbil och solceller och får erkänna att jag inte blivit så mycket mer medveten. Jag hade redan 15 elmätare som jag läser av varje månad. (+ vattenmätare, solfångare mäts både med drifttimmar och kWh). Vill du veta hur mycket el vår diskmaskin använde i september 2017 kan jag upplysa om det: 16,6 kWh.

Méta é véta som man säger i Stockholm. Fast inte på Rosenbad. Där trollar man hellre, med vetenskap och sanning, med eller utan knäna.

Det största trolleriet är nog att man tänka låna 80 miljarder till bland annat skattesänkningar. Vem är det som får betala dessa lån i slutändan?

För övrigt är jag som pensionär, trött på hårt arbete. Eller uttrycket hårt arbete. Nu används det flitigt för att markera att det finns hårt arbetande och de som inte jobbar hårt? Menas latoxar? Eller arbetslösa, sjukskrivna, studerande, pensionärer……? Hur ofta hör man tjänstemän och politiker säga ”vi har jobbat stenhårt med frågan” och likande formuleringar. Då tänker jag, jobbat lika hårt som barnen i gruvorna i Kongo som tar fram sällsynta jordämnen till din mobil?

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.

Marcel Berkelder är civilingenjör med mer än 40 års erfarenhet av energi- och klimatfrågor. Certifierad energiexpert och certifierad ventilationsfunktionär. Mer än 20 år som energi- och klimatrådgivare har gett stor erfarenhet av vad som är brinnande frågor för såväl privatpersoner som organisationer och företag.

Med en tioårig bakgrund inom undervisning på bland annat Umeå Universitet, har föreläsningar och seminarier i hela Sverige varit en viktig del i den egna verksamheten de senaste 20 åren.

Marcel Berkelder mottog Egil Öfverholms hederspris 2023.