Kommunalt maktmissbruk och rättshaveri, del 3

I vår granskning kan följande konstateras: allmänna handlingar har vägrats lämnas ut, kommunanställda obstruerar JO:s utredningar, överlämning av överklaganden fördröjs, beslut fattas utan delgivning och falska uppgifter lämnas till domstol. Listan på Motala kommuns överträdelser är lång. Redaktionen söker därför svar från de tjänstemän som varit involverade och från Bildningsförvaltningens ledning.

Kent Landoff, som utreds i två pågående förundersökningar för tjänstefel, svarar inte. Juristen Airija Orrenius, som lämnat felaktiga uppgifter till förvaltningsrätten, svarar inte. Kommunchefen, som korrigerade ärendet först efter att ha ringt arbetsgivaren, svarar inte.

I stället skickar Bildningsförvaltningen ett skriftligt svar:

”Förvaltningen har tagit del av de brister som Justitieombudsmannen lyft fram och kommer att beakta dessa om liknande situationer skulle uppstå framöver.”

I samma svar uppger de:

“Det finns bakomliggande omständigheter som gör att både personen som anmält ärendet till JO och hans tidigare familj riskerar att lida men om uppgifter i ärendet lämnas ut.”

Men de frågor som ställts handlar inte om det drabbade barnet eller förälderns integritet. De handlar om myndighetsutövning och rättssäkerhet. Varför har kommunala tjänstemän med uppenbart uppsåt agerat i strid med lagen?

Det är sakfrågor där sekretess inte är tillämplig, vilket bevisas av att JO redan gjort allt material offentligt.

För att förstå om Motala kommun är ett undantag eller en del av ett större problem, kontaktas Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.

– SKR har ingen överblick över hur vanligt det är att kommuner brister i sin skyldighet att skyndsamt vidarebefordra överklaganden, säger kommunikationsstrategen Peter Skyhag.

På frågan om vilka rättssäkerhetsrisker som uppstår när kommuner agerar som filter mellan medborgare och domstol hänvisar SKR till att frågorna bör ställas till kommunens jurister eller till en professor i förvaltningsrätt.

Detta betyder att det inte finns någon nationell kontrollfunktion eller tillsynsmyndighet som fångar upp eller granskar den typ av maktmissbruk som Motala kommuns anställda gjort sig skyldiga till.

Motala kommun hänvisar till “bakomliggande omständigheter”, men ger ingen saklig förklaring till:

• varför allmänna handlingar inte lämnats ut såsom lagen kräver,

• varför överklagningsbara beslut inte har fattats,

• varför ett beslut om omsorgstid verkställdes innan det delgavs,

• varför felaktiga uppgifter skickades till förvaltningsrätten,

• varför rättelser dröjde i månader,

• eller varför kommunala tjänstemän obstruerade JO:s utredningar.

Att handläggare och beslutsfattare från flera nivåer varit involverade visar att bristerna inte är isolerade till en person eller att det handlar om ett enskilt misstag. De återkommer i olika ärenden, över tid och i skilda beslutsprocesser.

När en kommun kan agera såsom skett i denna granskning, då handlar det inte längre om ett enskilt fall. Det handlar om rättssäkerhet i svensk förvaltning. I Motala har en och samma person drabbats av ett omfattande maktmissbruk. Frågan som återstår är hur många andra fall som aldrig har upptäckts, både i Motala och andra kommuner.

Läs del 1 och del 2 av Magasinets Para§rafs granskning av Motala kommun.