Sveriges regering är fantastisk, men knappast i någon positiv mening

Då höjdes återvandringsbidraget dramatiskt till 350 tusen kronor per person, men maximalt 600 tusen för en familj. Nu började denna höjning att uppmärksammas och ansökningarna strömmade in. På kort tid inkom 272 ansökningar som alla efter utredning nekades bidrag.

När man läser orsak till avslag bringas man, (i varje fall jag), att tro att de som ansökt om bidrag brustit i Tidöregeringens mest omhuldade paragraf. Den som handlar om vandel som i bristform skall kunna ligga till grund för utvisning. Nu ska tydligen samma vandelsparagraf också kunna utgöra hinder för att få återvandringsbidrag.

Med detta väcks frågan om Tidö-regeringens enda mål är att utvisa barn och tonåringar vars föräldrar har uppehållstillstånd och som får stanna medan barnen av olika skäl ska skiljas från sina föräldrar och skickas hem?

Vilka invandrare är det egentligen som Tidö-lagen vill bli av med? Är det bara de skötsamma, arbetande invandrarna med en godkänd lön och godtagbar vandel som ska utvisas med stöd och kvar får de bli som vi sedermera kan utvisa på grund av bristande vandel?

Här kommer det mest upprörande. Riksdagen hade att ta ställning till att göra en paus i utvisningen av nyblivna 18-åringar och mindre barn. Syftet var att hinna tänka igenom beslutet om barnutvisningar. Då beslutar S att sätta stopp för ett pausbeslut, vilket gör mig djupt upprörd för nu har jag snart inget parti att rösta på i höstens val.

Tidöpartierna har aldrig varit aktuella att få min röst och nu har S ställt sig på samma låga främlingsfientliga nivå och tror sig tydligen kunna få röster genom att låta sig ledas av Tidö-partierna och anamma dessas idéer.

Så, så var det med den valrörelsen.

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.

Börje R P Carlsson har under nästan hela sin tid inom kriminalpolisen arbetat med företrädesvis de grövsta brotten. Under ett par år var han rotelchef för en rotel med ett 40-tal medarbetare. Från 1993-1997 rotelchef på spaningsroteln.

Vid omorganisationen 1997, till länsmyndighet, bad han att få återgå som utredare på länskriminalen. Under kriminalpolistiden har han varit handläggare och spaningschef för flera mord, grova våldtäkter och grova rån.

Börje har skrivit en mängd böcker om brott. Senast En gång snut – alltid snut. Hans böcker finns bland annat att ta del av här.