Privat makt och nationell säkerhet

I en tid präglad av digitalisering, globalisering och teknologisk koncentration har makt i vissa fall förskjutits till enskilda individer, företag och nätverk. Det innebär att svensk säkerhetspolitik behöver utvecklas för att hantera påverkan från en bredare uppsättning aktörer, inklusive privata maktcentra med kapacitet att agera på en nivå som tidigare varit reserverad för stater.

Forskning inom internationella relationer och säkerhetsstudier pekar på hur moderna konflikter alltmer utspelar sig i komplexa nätverk där infrastruktur, informationsflöden och teknologiska system är avgörande. Exempelvis visar analyser av kriget i Ukraina att kontroll över kommunikationsnätverk och digital infrastruktur är centralt för både militär och civil motståndskraft.

Det innebär att aktörer som kontrollerar sådan infrastruktur får ett strategiskt inflytande som kan påverka staters handlingsutrymme. Ett tydligt exempel på denna utveckling är Elon Musk och hans företag SpaceX, som driver satellitnätverket Starlink.

Sedan Rysslands invasion av Ukraina 2022 har Starlink varit avgörande för Ukrainas förmåga att upprätthålla kommunikation, koordinera militära operationer och säkerställa samhällsfunktioner när traditionell infrastruktur slagits ut. Systemet har möjliggjort allt från drönaroperationer till sjukhuskommunikation i krigszoner.

Men samma beroende har också blottlagt en strategisk sårbarhet. Rapporter visar att beslut fattade av en enskild företagsledare direkt kunnat påverka militära operationer.

I ett uppmärksammat fall uppges Musk ha begränsat eller nekat tillgång till Starlink i specifika områden baserat på hans egna politiska övertygelser, vilket påverkade Ukrainas militära handlingsmöjligheter.

Det illustrerar hur en privat aktör utan demokratisk insyn eller ansvarsskyldighet kan utöva inflytande över ett pågående krigsförlopp och spela en avgörande roll för samhällens utveckling.

Detta är inte en isolerad företeelse, utan en del av en bredare trend. Stora teknikföretag kontrollerar idag kritisk infrastruktur: molntjänster, kommunikationsplattformar, satellitsystem och informationsflöden.

Vetenskapliga studier av nätverksekonomier visar att aktörer som blir centrala i sådana system får oproportionerligt stort inflytande över andra aktörer i nätverket. I praktiken innebär detta att privata företag kan få en roll som “systembärare” för hela samhällen och därmed också en potentiell hävstång för olika former av politisk påverkan.

För Sverige innebär detta att säkerhetspolitiken måste breddas. Det räcker inte längre att skydda sig mot statliga hot eller traditionella underrättelseoperationer.

Det krävs även strategier för att hantera:
– Beroenden av privata teknologiska infrastrukturer
– Koncentration av makt till enskilda individer eller företag
– Möjligheten att dessa aktörer agerar utifrån egna intressen som inte sammanfaller med demokratiska principer

Det kan handla om att bygga redundans i kritiska system, utveckla nationella eller europeiska alternativ till privata infrastrukturer, samt att införa regelverk som säkerställer insyn och ansvar när privata aktörer får samhällsbärande funktioner. Sammanfattningsvis visar utvecklingen att gränsen mellan statlig och privat makt suddas ut.

Enskilda aktörer kan idag påverka krig, politik och samhällsfunktioner på sätt som tidigare varit otänkbara.

För att värna demokratin behöver Sverige därför utveckla policyn och förmågor som inte bara skyddar mot yttre hot utan också mot koncentrerad, oreglerad makt i den teknologiska sfären.

Palantir är en verksamhet som ägs av individer som företräder en demokratifientlig agenda och har visat att de är beredda att använda verksamheten för att bedriva påverkan.

Palentirs program spårar för närvarande papperslösa åt ICE-agenter. Samma system övervakar danskar och tyskar samt registrerar brittiska medborgares sexualitet och politiska åsikter. Verksamhetens tjänster har dessutom använts som ett vapen i ett folkmord.

Att kalla en sådan verksamhet för ”teknikneutral” är mer än naivt.

Här kan du läsa mer vad Sveriges forskningsinstitut publicerat om den neutrala tekniken.

Här kan du läsa mer om vad Flamman publicerat om Palantir.

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.