Vila i frid

Nilsson-Larancuent läser denna gång Vila i frid av Sofie Sarenbrant med viss besvikelse. De vill ändå slå ett slag för författaren.

Detta är Sofie Sarenbrants tredje roman och antagligen också hennes sämsta. Tyvärr, ska tilläggas, eftersom hennes tidigare författarskap har varit väldigt uppskattat av oss. De två första deckarna – ”Vecka 36” och ”I stället för dig” – som ingick i en egen miniserie var mer unika och hade intriger som inte var det minsta slentrianmässiga. I den fristående uppföljaren ”Vila i frid” känns det hela dessvärre väldigt klichéaktigt med en seriemördare som springer runt på ett hälsospa och tar livet av gästerna. Likaså är slutet överdrivet. När alla mord ska knytas samman, och det är väldigt många mord, så dras galenskapen långt förbi logikens yttersta gräns.

Vad som däremot sticker ut på ett positivt sätt är miljöskildringen. Hälsospat Yasuragi, vars verkliga förlaga säkerligen fick ett uppsving vad gäller antalet besökare tack vare denna bok, är en plats av ro dit man själv längtar i all stress. En intressant och annorlunda inrättning för en mördares eskapader.

Uppenbart är att Sofie Sarenbrant hämtar mycket inspiration från sin, enligt tacklistan, mentor och vän Camilla Läckberg. Det är mycket personliga problem hos karaktärerna som ges lika stort utrymme i berättelsen som morden. Djup i karaktärerna är definitivt viktigt, men alla problem med relationer, infertilitet och frostiga syskonrelationer är inte något som vi är överförtjusta i. Men det är förstås en smaksak, så vi har full förståelse att många säkerligen tycker om Sarenbrants senaste alster. För trots klichéerna är det en välskriven bok som har ett bra driv.

Författare: Sofie Sarenbrant
Förlag: Damm 
Utgivningsår: 2012

 

Publicerad

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.