Fängslande musik

För mig är få saker så viktigt som att kunna lyssna på lite musik. Många mörka stunder har blivit ljusare när jag fått slappna av till rätt låt.

En gång i tiden så arbetade jag mycket med musik, bland annat arrangerade jag konserter och hade ett eget radioprogram på lokalstationen i Kristianstad där jag spelade rockmusik. Det känns som om det var i ett annat liv. Men det sitter kvar inom mig – min kärlek till musiken.

Flyr i musiken

Att sluta ögonen, lägga mig i min säng och lyssna på lite skön musik låter mig komma bort från livet härinne. Beroende på låten så väcks många minnen till liv. Häromdagen låg jag och lyssnade på Metallicas låt Sanatorium. En ballad om att vara inlåst, maktlös och i händerna på andra. Låten tog mig tillbaka till när jag på min sextonårsdag fick CD:n från syrran i present. Jag bodde i källaren i mitt barndomshem och kommer ihåg hur jag varje morgon i flera månader spelade skivan medan jag gjorde mig i ordning för skolan. En annan tid, men en tid av trygghet och glädje då jag ännu inte visste vad framtiden skulle innebära.

Ger inspiration

Men det handlar inte bara om att fly min krassa verklighet, utan musiken ger mig även inspiration och frammanar olika känslor. Även om hårdrockaren finns djupt rotad inom mig så jag lyssnar även på mycket annat. Veronica Maggio och Timbuktu är två andra favoriter. Veronica Maggios musik får mig att le och bli på gott humör. Timbuktus skånska stämma får mig att längta hem och brukar dessutom ge mig inspiration när jag skriver böcker där handlingen är förlagd till Skåne.

Just nu flödar Red Hot Chili Peppers låt Californication ur mina hörlurar, vilket för mig tillbaka till när jag bodde i Los Angeles, något jag kanske berättar om i ett framtida blogginlägg.

Publicerad

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.